Fretagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet
C-uppsats 10 p.
Dick Forslund










Kritik av den politiska Nya hushllsekonomin
en granskning av Gary S. Beckers `A Treatise on the Family










Handledare: Thomas Bay och Henrik Ferdfelt


Till Ellen,
som fyller arton
r 2000







FRORD

Ett tack till handledare och opponenter som gav std, s att uppsatsen blev skriven, och vlbehvlig kritik. Jag vill dessutom tacka Susanne Andersson, Olga Karlsson, Katarina Katz och Kenneth Srensson fr ovrderliga tips om litteratur. Olga Karlsson vill jag ocks srskilt tacka fr hjlp att frst Johan Asplund och Nancy Chodorow samt Katarina Katz srskilt fr hjlp att frst ngra viktiga matematiska formler. Ansvaret fr fel i texten och fr de sikter som uttrycks i den r frsts helt mitt.






Ordet familia
() syftar hos romarna ursprungligen inte ens p det kta paret och deras barn, utan uteslutande p slavarna. Famulus betyder husslav, och familia r samtliga en man tillhriga slavar.


Friedrich Engels i Familjen, staten och privategendomens ursprung.


INNEHLLSFRTECKNING
1. Inledning
1.1 Bakgrund
1.2 Syfte och frgestllningar
1.3 Ifrgasttande av syftet och redovisning av frfattarens vrderingar
1.4. Avgrnsningar och frklaring av disposition
1.5 Metoden och kunskapsteoretiska samband med den
1.5.1 Verkligheten som gemensam utgngspunkt med Becker
1.5.2 Bokstaven A som ett ting
1.5.3 Att ska en bra brjan p berttelsen och forskarens relation till sitt material
1.5.4 Bokstaven A som relation
2. Synstt p och teorier om kn, genus och arbetsdelning
2.1 Indelning i essentiella och konstruktivistiska synstt och teorier
2.2 Ngra essentialistiska och konstruktivistiska synstt och teorier
2.2.1 Essentialismen hos Gary Becker
2.2.2 Essentialismen hos Marx och Engels
2.2.3 Brygga till konstruktivism: psykoanalytisk teori hos Chodorow
2.2.4 Ngra olika konstruktivistiska synstt
2.3 Begreppen bas och verbyggnad och strvan efter teoretisk syntes
3. Avhandling
3.1 Hushllet med en person och Beckers grundlggande byggstenar
3.1.1 Kan begreppet nytta, U, och nyttobraren Z accepteras som utgngspunkt?
3.1.2 Nyttans funktion i modellen
3.1.3 Ndvndigheten av att inskrnka det universella nyttobegreppet i modellen
3.1.4 Motsttningen mellan nytta och monetr nytta
3.2. Problematisering av rationalitet, individ, preferenser och nytta.
3.2.1 Empati som frenare av den individuella och det sociala
3.2.2 Empatin som varierar; konditionering av empatin.
3.3. Introduktion av flera rationaliteter
3.3.1 Individuell rationalitet p kort och p lng sikt
3.3.2 Kollektiv rationalitet p kort och p lng sikt.
3.3.3. Den manliga rationaliteten som norm och som separat sfr
3.4 Hushllet med tv personer: dess rationella arbetsdelning enligt Becker
3.4.1 Inuti fabriken
3.4.2 Promenad i fabriken: Hushllet som ett subjekt?
3.4.3 Rationell arbetsdelning med Humana kapital som inte r separata?
3.4.4 Granskning av fabrikens produktion och dess produktion av makt
3.4.6 Beckers fr-givet-tagna manliga verhghet
3.5 Humant kapital och lnefaktor som relationer
3.5.1 Humant kapital som relation dr lnefaktorn r given
3.5.2 Lnefaktor som en relation
3.6 Den rationella individen i hushllet
3.7 Teorin som relation
3.8 Teorin som frsvarstal
4. Slutsatser och slutdiskussion
4.1 Slutsatser
4.2 En brjan p Hushllets historia?
4.3 Kollektiv rationalitet i hushllet p lng sikt?
4.4 Den ekonomiska mnniskan som norm, kn, klass och relation
Kllor




1. Inledning
1.1 Bakgrund

Denna uppsats r inspirerad av en text skriven av Jannis Kallinikos som innehller en svidande kritik av ett teoretiskt frhllningsstt till mnskligt beteende och samspel mellan mnniskor som blivit stark inom ekonomisk teori de senaste tv decennierna.1 En av dem som fr utst kritik r Gary S. Becker, som r 1992 fr vrigt ocks tilldelades nobelpriset fr att ha utvidgat den mikroekonomiska analysens domner till att omfatta ett brett spektrum av mnskligt beteende och interaktion, inkluderat beteende p ickemarknader.2
Prismotiveringen talade allts uppskattande om hur den ekonomiska vetenskapens arbetsflt vidgas. Men deltagare i en upprrd debatt p nittiotalet har sett en breddning i dubbel bemrkelse. Dubbel p s stt att den dominerande nyklassiska ekonomiska skolan bde breddas och gr sig bred, som om den ervrar territorier. Den skrper ansprken p att kunna frklara allt i samhllet. I samma process tenderar den ocks att utdefiniera andra samhllsvetenskaper. Eller tminstone fr de se sig ej ing i modellen, bli vittnen till en slags imperialistisk kampanj som stormar fram under fltropet Allt Annat Lika!.
Nyklassisk teori bemts, liksom nyliberalismen, dess naturliga ideologiska utlpare. Frsket av Becker att omvandla mnskliga upplevelser till konsumtion av en slags enhetliga varor som bytes p en fiktiv marknad kritiseras bland annat av Jannis Kallinikos som ett omjligt frsk att jmfra sdant som inte lter sig jmfras.3 Han visar fr vrigt hur en mycket obehaglig kyla d breder ut sig och nmner i sammanhanget Richard M. Posner, en ekonom som kommer att figurera i denna uppsats.
En uppsj av invndningar och systematisk kritik kommer frn alla samhllsvetenskaper och frn de ekonomiska skolor som trngts undan. En viktig kritik kommer frn den feministiska teoribildning som utvecklats sedan sextiotalet. Bara en liten brkdel av allt det anvnds i detta arbete. Litteraturstudien har dock blivit lite lttare av att mnga frfattare har den goda vanan att i sina texter sammanfatta argument som finns hos andra, innan de sger sitt. 4

1.2 Syfte och frgestllningar

Beckers teorier om hushllet r fast frankrade i den nyklassiska skolan. Det vergripande syftet med denna uppsats r att prva om en kritik av hans tillmpningar kan fras vidare till en kritik av denna skolas mikroekonomiska grund. Uppsatsens frsta frgestllning r i vilken mn Beckers synstt och teori5 om hushllsekonomin kan frklara varfr arbetsdelningen i det vanliga 1990-talshushllet mellan kvinna och man, deras arbete hemma och arbete utanfr hemmet, ser ut som den gr. Fr det andra vill jag svara p frgan om Beckers avhandling kan frklara varfr uppdelningen av arbetet ocks tenderat att frndras ver tiden.

1.3 Ifrgasttande av syftet och redovisning av frfattarens vrderingar

Syftet r kanske alltfr vagt fr att finnas i en fretagsekonomisk uppsats? Dessutom kanske det hamnar helt utanfr disciplinens territorium? Men precis som nationalekonomen Becker i sin avhandling gr in p andras territorier br vi g in p hans om vi vill g i svaroml.
Det grnsverskridande syftet fljer ocks av mitt metodval. Jag tror att den kritik r mest effektiv som brjar inuti Beckers modell, utgr frn dess minsta bestndsdelar och sedan rr sig frn krnan genom de sammansatta bestndsdelarna och utt mot modellens pltskal. Frst drefter br man diskutera s kallade yttre antaganden, som r den milj i vilken modellen anses kunna verleva. Jag ska frska motivera varfr.
En kritik av de yttre antaganden som Becker gr blir en kritik mot nonchalans fr empiri. Man kan t ex ppeka att maktutvning mellan knen inte spelar ngon roll i Beckers teori fr arbetsdelning. Med hjlp av vervldigande empiri kan man sedan invnda att sdan maktutvning finns och att det mste ha betydelse i sammanhanget. Becker svarar att hans modell r neutral till en sdant antagande.6 I modellen spelar det inte ngon roll fr arbetsdelningen om maktutvning frekommer eller inte. Vad ska en kritisk lsare svara? Ska den politiska ekonomi7 som svarar s nd lmnas i fred att ruttna i sitt eget drivhus?
Sedan ngot decennium vadar den nationalekonomiska disciplinen i kritik som gr ut p att antaganden r orealistiska eller att viktiga delar av verkligheten stngs ute. Det har hittills inte bekommit vr operasngare. Han fortstter sjunga samma aria under ett regn av tomater. De fr inte nja sig med lget som anser att den politiska ekonomins nuvarande huvudfra frklarar allt mindre, men ideologiskt och normativt frsvarar allt mer av ett grundlggande och orttfrdigt status quo nr det gller makt och resursfrdelning, samtidigt som den har politisk makt.
En hastig lsning av ngot kapitel i Beckers avhandling gr p mig just ett sdant ideologiskt och normativt intryck. Hans modeller stnger inte bara ute viktiga delar av verkligheten utan frvrnger den. Deltidsarbetande kvinnor i Sverige gr t ex mer hushllsarbete n sina arbetslsa mn och nr kvinnors arbetstid p marknaden kar, kar inte mannens hushllsarbete alls i samma mn. Ja, enligt vissa underskningar verhuvudtaget inte.8 Bilden r inte annorlunda i Beckers hemland USA. Vilket han ocks noterar!9 Men drmed skakas frsts modellens grundantagande om ett tnkt rationellt kontrakt mellan kvinna och man om arbetstiden, som bara har som ml att maximera bdas vlbefinnande, sammanslagna till ett vlbefinnande fr hushllet. Kontraktet r ett kommunicerande krl: kar den ene sitt arbete p marknaden ska den andras arbete hemma vxa lika mycket.
S drfr igenɊr det d inte tillrckligt att flja rdet frn frelsare p nationalekonomiska institutionen i Stockholm nr de, i fast frvissning om att det inte r ngot fel inuti modellerna, lojt uppmanar till kritik av yttre antaganden (en kritik som sllan kommer till stnd och absolut inte r systematisk)?
Av flera skl tror jag att det r klokare att brja kritiken inuti Beckers modeller och tala med dem p deras egna villkor. Tvrtemot den nyklassiska sjlvbilden om att modellerna r rena som naturvetenskapliga experiment i vakuum, s finns vrderingarna, det normativa, den ideologiska frvrngningen, ocks i dem, inte bara i yttre antaganden. Immanuel Wallerstein menar fr sin del att det inte finns ngra ideologiska frvrngningar av verkligheten som inte ocks inbegriper misstag i teorin. Om det r rtt: varfr skulle vi inte ska uppdaga dem? I synnerhet som det i det lnga loppet blir () effektivast, bde intellektuellt och politiskt, att fsta uppmrksamheten p sdana misstag.10
Dessutom r alternativet att frn brjan g ls i en diskussion om normer och vrderingar. Det blir d ltt s att dialogen uteblir. Men dialog, om n fientlig, r ett syfte med uppsatsen. Den som vill spela fotboll med ngon mste vara p samma grsmatta, i samma medium, som honom.11 Drfr kommer uppsatsens avhandling att brja dr Becker brjar och s lngt det gr vara dr Becker r. Drfr kommer den, trots den marxistiska ansatsen och metoden, aldrig att verge nyklassiska nyckelbegrepp som rationalitet och nytta. Tvrtom vill jag fra en diskussion om det ndvndiga, det intellektuellt hederliga, i att vidga deras betydelse. Min tro r att det sprnger Beckers modell inifrn.

1.4. Avgrnsningar och frklaring av disposition

Efter det avsnitt som fljer om uppsatsens metod, (1.5), och en kritisk men summarisk genomgng av olika teorier om och synstt p arbetsdelning, (2), fljer uppsatsens avhandling (3). Studieobjektet r i princip de frsta 80 sidorna i Gary Beckers arbete A Treatise on the Family, den senaste utvidgade utgvan (1993). I det arbetet frs centrala byggbitar som nytta, rationell individ och stabila preferenser in direkt i handlingen. De tas fr sjlvklara. Hjlp mste drfr tas frn annat hll om vi ska analysera vad som hr kan menas med dem och hur de fungerar i de modeller vi ska diskutera. Jag har valt att underska ekonomen Richard M. Posners mer noggranna utredning drfr att han i sina arbeten om lagar, brott och straff ocks lter rationella individer byta nyttor med varandra p en fiktiv marknad. Han hnvisar dessutom till Becker i sitt arbete liksom Becker hnvisar till honom i sitt. Den som lst ngon kursbok i ekonomi knner fr vrigt igen resonemangen. De r de vanliga.
Den frklarande texten i Beckers avhandling r bryggor frn den ena algebraiska formeln till den andra. Det r drfr oundvikligt att jag i avhandlingen presenterar och i detalj ser p tminstone ngra av de viktiga formlerna. Men hr kommer av flera skl en avgrnsning att gras. Fr det frsta r jag mycket okunnig i matematik och jag tnker frutstta samma okunnighet hos lsaren. Fr det andra r syftet inte att se om Becker rknar rtt. Det lter sig fr vrigt i konkret mening heller inte gras eftersom Becker, all matematik till trots, under 379 sidor och av ett skl som jag hoppas kunna frilgga, inte utfr en enda kvantitativ berkning.
Jag kommer bara att underska vad varje bokstav i Beckers algebra str fr i dessa formler och ngot av samspelet mellan bokstverna.
Beckers utgngspunkt och uppsatsens utgngspunkt r begreppet nytta. Klassiska ekonomer som Marx verlmnar frgan om bruksvrden, varors hundratusentals olika anvndningsomrden till en sjlvstndig disciplin, varukunskapen12 och gr sedan ver till att diskutera bytesvrdet p marknaden. Hos fregngaren Adam Smith hrleds detta bytesvrde utifrn en uppfattning om att det finns ett naturligt pris.13
Fr Becker och den dominerande politiska ekonomin r synsttet motsatt. Det r just detta bruksvrde, denna nytta, som r utgngspunkten. Ur nyttan och individens maximering av den utvecklar Becker drfr sin avhandling om familjen. Nyttan tenderar sedan i denna skola, som vi ska se, att bli lika med bytesvrde, pris.
Det leder till svrigheter inom teorin. Jag ska diskutera dem. Lsaren kommer d att mrka att Marx och andra klassiska ekonomers alternativa synstt en konceptuell tskillnad mellan bytes- och bruksvrde finns som en skugga i bakgrunden av kritiken utan att drfr trda fram med en egen konstruktion av begreppet vrde. I frberedelserna fr uppsatsen har jag frsttt att frgan om arbetsvrde - produktionskostnad - bytesvrde/pris r en ondlig och svr dispyt.14 Jag avstr helt frn att g ut i den skogen och hnvisar hr till uppsatsens frgestllningar och syfte: Frgorna kan besvaras och syftet kan vl uppfyllas nd. Dessutom ska inte uppsatsens avhandling vara utanfr Beckers vrld. Den ska, s som jag frskt frklara vara i den och vid dess grns.
Beckers arbete stter skljuset p hushllets organisation och ekonomi idag. Men han gr p ngra stllen i sin text ocks historiska hnvisningar. Utifrn dem motiverar han vissa grundantaganden s att en matematisk milj skapas dr han kan analysera hushllet som en nyttomaximerande enhet utan historia. Han tvingar allts ocks lsaren att intressera sig fr hur hushll och arbetsdelning tett sig historiskt och skl till frndringar. Hr framtrder mot uppsatsens slut en annan berttelse.15 Den blir bara brottstycken och en inbjudan till diskussion.

1.5 Metoden och kunskapsteoretiska samband med den
1.5.1 Verkligheten som gemensam utgngspunkt med Becker

Avhandlingen brjar dr Becker brjar. Den frsker i sina inledande avsnitt i sjlva verket vrida och vnda p hans brjan, hans utgngspunkt. Det handlar om att granska de inre antaganden som gjorts i hans modell, den frfrstelse han har och ocks frutstter hos oss. Tillsammans med lsaren vill jag hr godknna, tvivla p eller frkasta de begrepp som r givna frn brjan och som inte r hrledda. Frst drefter kommer Becker att fljas ytterligare ngra steg till ngra av hans yttre antaganden, mnga av dem underfrstdda. Lsaren kommer d att mrka hur en begrnsad litteraturstudie ger tillgng till en uppsj av invndningar och kritiska infall.
Synsttet att det finns en objektiv verklighet utanfr mnniskan som hon kan underska och hjlpligt frst r en gemensam utgngspunkt fr den marxistiska metod, som denna uppsats frsker anvnda sig av, och fr den metod inom vars ramar Becker och den nyklassiska skolan verkar. En grund fr en dialog finns allts hr.
Men skillnaderna r betydande:
Uppsatsens avhandling kommer att hvda att Beckers metod och dess kunskapsteoretiska grund utarmar rrelsen hos tingen och utarmar deras relationer. Hans matematik ger egenskaper till objekt och de egenskaperna framstr dr som givna. Den ser inte hur ett betraktande subjekt, ocks Becker, i sin relation till dem konstruerar egenskaper hos dem, ger dem tillhrigheter, tillskriver dem egenskaper. Hans subjekt r mekaniska dockor, maskiner i en fabrik, och inte mnniskor av ktt och blod. De str i frbindelse med varandra endast via den endimensionella kvantiteten av ett konstruerat pris, likt maskiner som bara berr varandra med var sitt kugghjul. Maskinerna berr varandra i ett enda utsnitt av tiden nr en kugg rr sig ett steg. Sdan r hans metod.
Jag ska nu redogra fr en annan metod och dess kunskapsteoretiska frankring.

1.5.2 Bokstaven A som ett ting

Karl Marx lnar i sin skriftstllning ett s kallat dialektiskt synstt frn filosofen Hegel och hvdar att den logiska sats som ligger till grund fr hela vrt tnkande, hos Aristoteles den frsta logiska satsen,

A = A

bde r kllan till allt vrt vetande och allt vrt icke-vetande, alla vra misstag nr vi frsker frst.16 Ty A r aldrig lika med A. Tingen r stadda i stndig frndring, men de definieras i vrt tnkande, med hjlp av tnkandets abstraktionskraft, spontant som ofrnderliga storheter. Vidare: de definieras av oss, de avgrnsas frn varandra, men de r i sjlva verket aldrig fullt avgrnsade frn varandra. De r i stndig kontakt, de str i relation till varandra. Vidare: de relationerna r sjlva under stndig frndring. Allt rr sig. Allt r i spnningstillstnd. Ngot (i den dialektiska metoden avbildat som en tes, ett pstende) str alltid motsttning till ngot (avbildat som en anti-tes, ett motpstende) och motsttningen rr sig alltid framt mot ett nytt resultat (avbildat i begreppet syntes), som inte r bestndigt utan bara utgr en ny motsgelsefull rrelseriktning (en ny tes). I dialektiken blir frutsttningen fr den vetenskapliga metod vi mste anvnda oss av, metodologins utgngspunkt, fljande:
All verklighet saknar en fast punkt. Endast en fast punkt ger oss skerhet om ngots definitiva verklighet. Vrt vetande r aldrig definitivt, aldrig skert.
Vrt vetande r provisoriskt, oskert. Verkligheten r reell, sker. Vi stter vr kropp mot verkligheten och prvar det vetande som d uppstr i denna praxis. Sedan korrigerar vi vrt vetande.
Korrigeringen r aldrig tillrcklig. Men vi mste handla p basis av vad vi vet. Vi mste handla som om det vi vet r tillrckligt. Kirurgen opererar skallskadepatienten omedelbart p basis av vad hon vet om Huvudets insida. Fr att rdda patienten mste hon ocks under operationens gng ta hnsyn till att just Denna Insida r unik, att A inte r lika med A.
Varfr r det som nu sagts ett argument fr att noga granska Beckers brjan? Alla mste ju i en framstllning brja med begrepp som inte hrleds. Fick Becker inte anvnda ngot begrepp som inte r hrlett blev han ju faktiskt tvungen att tiga!17 Ge mig en fast punkt och jag ska rubba vrlden, sade Arkimedes. r det inte precis det vetenskapen stndigt gr med hjlp av sina fasta punkter: rubbar vrlden, som kirurgen i exemplet ovan, men ocks med jmna mellanrum hela vr vrldsbild?18 Istllet fr att lmna oss och handfallna och tysta.
Men just fr att vrt vetande r oskert, fr att verklighetens fasta punkter rr sig, mste srskilda krav stllas p dem i en vetenskaplig framstllning. Utgngspunkten r ett axiom, ett pstende som inte bevisas. Ja, utgngspunkten br inte krva ngot bevis. Liksom Wolfgang Fritz Haug19 kan vi fr tydlighetens skull verge ordet utgngspunkt, eller det grekiska axiom. Istllet kan vi anvnda det vardagliga begreppet brjan. Och dra frdel av det ordets alldaglighet.
Brjan fr inte frutstta ngonting annat n det som alla vet, ven om de inte vet ngonting annat.20 Formuleringar som den kan vi fr vrigt hitta hos Marx i Kapitalets inledande avsnitt.21 Dess frsta mening pstr ocks ngot som han tror alla i Europa kan se vart de n vnder sig nr de gr runt i en storstad.22. Marx brjar Kapitalet med orden: I de samhllen dr det kapitalistiska produktionssttet hrskar upptrder rikedomen som en oerhrd varusamling.23 Drefter psts att den varusamlingens elementarform r varan. Sedan undersks varan. Vardagligt uttryckt: De flesta vl har tittat i ett skyltfnster? D br de veta vad jag talar om, okej, i alla fall s.24
Brjan i en samhllsvetenskaplig framstllning, ocks om arbetsdelning mellan man och kvinna, br med denna metodologiska ansats allts vara en trivialitet. Men den mste ocks vara en vsentlig integrerad del av det som ska berttas. Det r nsta krav. Brjan ska vara logiskt elementr.25 I ett tvingande resonemang ska dess brjan kunna sttas i samband med strre sammanhang, dr den hela tiden ingr som en vsentlig bestndsdel, men dr den analyserad, lsgjord frn helheten och samtidigt ingende i den26 framstr i ett nytt ljus. Med tvingande menas p praktisk verklig grund tvingande, anknytande till vr vardagliga praktik en anknytning som i en text dock mste verifieras genom att i tanken handla p prov, genom att i tanken prva andra mjligheter, till dess vi knner oss skra att g vidare. Lsaren ska inte bara hnga med i strsta allmnhet. En tvingande insikt ska istllet leda till nsta steg i framstllningen drfr att det r uppenbart att ingenting lngre behver utelmnas eller lggas till.27
Vad som nrmare menas r fljande: Den samhllsvetenskapliga berttelsen, mste tydligt terspegla det praktiska. Den kan, fr det frsta, i nuet vara direkt praktiskt verifierbar likt de pstenden om A kring vilka det ovan utvecklades en liten berttelse. Vi tar t ex:

A_A

A r icke lika med A. Lsaren kan direkt och praktiskt verifiera pstendet genom att ta fram ett frstoringsglas och underska dessa A:n och alla andra A:n i denna text,28 finna att de r olika och samtidigt i huvudet praktiskt under arbetets gng kontrollera att hon samtidigt vet att A = A. Det pstendet r ju frutsttningen fr underskningen. Tv motsatta uppfattningar om A bildar en enhet s som teorin pstod de skulle gra. Lsaren kan prva ocks andra utvgar ut ur denna berttelse om dialektik och dess tvingande resonemang. Kanske kan hon bjuda in ngra grannar, be dem sga A och drvid mrka att A r olika och samtidigt lika. Vi kan fortstta prva berttelsen med en mngd andra experiment, och om det r s att lsaren inte verkligen utfr dem en gissning r att hon just nu inte avbrutit lsningen och letar efter grannar eller frstoringsglas inser hon ocks tvingande, utifrn den praktik som just nu passerar, att hon i tanken har handlat p prov. Ngot som ovan pstods skulle ske. Drmed r detta under berttelsens gng bevisat. Nsta tvingande steg: vad som just intrffat kunde bara ske drfr att prov-handlandet tidigare verkligen gt rum i vardagen, d v s mnga gnger frut. Vi vnder tillbaka till en brjan och slr fast vad som sagts i fregende mening: alla vet vad grannar r och att de har olika rster. Pstendet ovan om anknytande till vr dagliga praktik illustreras d.
terstr d att precisera vad som menas med att brjan p berttelsen ska vara logiskt elementr och vsentlig integrerad del av en helhet. Det sist sagda antyder att metodens ml r helhetsfrstelse.
Logiskt29 betyder att kunna ing som del i ett tvingande resonemang. Ordet Elementr30 har bde smak av smak av ursprung och fdelse. Hr finns en historia och ett frlopp fram till vad det r idag, nr det inte lngre r elementrt utan en produkt av vxt som utgick frn en grodd. Hos Marx beskrivs det metodologiska frloppet som ett stigande frn det abstrakta till det konkreta. Allts: frn en logiskt elementr del dr detalj efter detalj frklarats som ovidkommande i noggrann prvning,31 vidare i ett sammanhngande resonemang till det sammanhang vi ser framfr oss, det konkreta vi i vra huvuden reproducerar som ngot andligt konkret.32





Figur 1. Gamla varianter av A 33

1.5.3 Att ska en bra brjan p berttelsen och forskarens relation till sitt material

Det intuitiva, p praktisk erfarenhet vilande, skande och famlande som ett sdant metod mste utg frn, lngt fre det att forskningsresultaten kan presenteras i en sammanhngande berttelse, kan illustreras med en lek: Hur skulle vi brja en berttelse om Bokstaven A? Med lsa spekulationer sks en bra brjan. I frbifarten visas frnderlighet (A_A) inom en kontinuitet (A=A).

Sprkljud kom fre skriften. Vi vet att A i olika varianter blivit den frsta bokstaven i de ljudhrmande skriftsprkens alfabet. Om vi slappnar av i ansiktsmuskulaturen och stter fart p stmbanden s lter det A. Bebisen pekar, sger uppfordrande A. I denna vrldsdel frn brjan tydligen bilden av boskap som blev, _. r boskapens rmande A? Kinesiskans tecken fr mun ritas idag . Fr ngra tusen r sedan skrevs det med glada mungipor.34 Ritat _ r mun ljudanvisning,35 en del av tecknet, fr alla enstaviga ord frn a till ai i en kinesisk ordbok36, dito fr dialekten kantonesiska.37

Frgorna stlls utifrn en frestllning om praktisk frbindelse mellan kropp, tal och skrift.
A r som vi vet en bokstav som utan svrighet uttalas med ppen mun. r det en bra brjan p berttelsen eller ett resultat av dumheter och spekulationer som utelmnar helt avgrande fakta? Det krvs forskning om vi ska acceptera den. I vad som sedan fljer mste varje steg vara verifierbart. Stegen ska flja tvingande logiskt av varandra.
Fr seris forskning och vetenskaplig framlggning av resultatet gller ngot mera n att spekulera i samband som kanske r skenbara. Med Marx skulle vi t. ex. sga:

Forskningen har att i detalj tillgna sig stoffet, analysera dess olika utvecklingsformer och uppspra det inre sammanhanget. Frst sedan detta arbete r fullbordat kan den verkliga rrelsen troget framstllas. Lyckas detta, s att stoffets eget liv ideellt terspeglas i framstllningen, kan det komma att se ut som hade man att gra med en konstruktion a priori 38

Det vill sga d kan det fr lsaren nstan se ut som om berttelsen r framkastad spontant ur fickan och nd mrkligt tvingande och trovrdig.
Men hur ska man troget skildra den verkliga rrelsen? Stoffet inom samhllsvetenskap r ondligt. Nytt stoff kan produceras i egna underskningar. Det gr inte att se och lsa allt. Och av det som nd granskats: vilket stoff ska utelmnas i framstllningen?
Ekonomen Ernest Mandel gjorde i brjan av 60-talet ett frsk att uppdatera Marx analys av det kapitalistiska produktionssttet. I inledningen av sin Marxist Economic Theory frsvarar han sitt urval av fakta med att bde naturvetenskap och samhllsvetenskap mste gra ett urval. Det r inte ovetenskapligt utan oundvikligt att utelmna det man ej tycker r viktigt fr att frklara det man undersker, skriver han. Vad som r ovetenskapligt r att medvetet frvrnga experiment eller undanhlla saker som inte passar ens teori eller slutsatser, frneka fenomen som strider mot ens schema, ens frfrstelse, ens frdomar.39
r det tillrckligt att sga s i detta fall? Studieobjektet r en avgrnsad text. Det underlttar kontroll av de fakta avhandlingen lgger fram fr underskning. Den noggranne lsaren kan kontrollera vilka fakta i texten, nrmare bestmt mer n 99 procent av den, som inte har redovisats och bedma i vilken mn uppsatsfrfattaren fallit offer fr synvillor, sina frdomar eller gnat sig t medveten frvrngning. Lsaren vet att vad som presenteras r det frfattaren anser illustrera krnan i Beckers avhandling. Fr avhandlingens slut har viss empiri hmtats frn andra kllor. Lsaren kan kontrollera dem.
Tnker man nrmare p saken r den deklarationen inte r nog. Vi mste vnda tillbaka en gng till, till diskussionen om den kunskapsteoretiska utgngspunkten fr metoden. En sista diskussion som r mycket nra frknippad bde med avhandlingens mne och ytterligare ngra metodologiska slutsatser.

1.5.4 Bokstaven A som relation

Marx hvdade att han med sin tillmpning av den dialektiska metoden hade stllt den med ftterna p jorden: Tankeprocessen terspeglar den process som verkligen pgr utanfr oss. Fr Hegel var dremot tankeprocessen, under namn av Idn, verklighetens regissr, eller demiurg som Marx skriver. Dialektiken str hos /Hegel/ p huvudet, r hos honom mystifierad.40 Utgngspunkten fr den marxistiska dialektiken r dremot att det A, som lsaren nu vant sig vid, verkligen finns. Det r alls inte bara en representation, en konstruktion i vrt medvetande.
Problemet r dock, att ven om A verkligen finns, finns A fr oss alltid som en relation mellan oss (vad vi ӊr i bredaste bemrkelse) och A. Det inses om man betnker att sjlva synen av bokstaven A kan fda olika ider om vad den r, beroende p om betraktaren r bekant med alfabet dr A frekommer. Ja, uppfattningen om vad ngot r kan variera ordentligt. Diskborsten finns, men den finns fr oss som en relation mellan oss och den. Den ena ser det som ett redskap att gra rent tallrikar med. Fr den andre r den ett redskap med vilket man lttar upp en tryckt stmning i ett sambofrhllande. Vi vnder d uppmrksamheten mot betraktaren sjlv, hennes relation till andra och mot vad hnder mellan betraktaren och det hon betraktar.
Marx var inte omedveten om problemet. Det att den som forskar i ett samhllsfenomen sjlv r en del av det hon utforskar, och det med hull och hr om tydliga materiella intressen r med i bilden. Boten mot problemet anges ibland som en besvrjelse om att ven obehagliga sanningar ska ses i vitgat, som i frordet till Till kritiken av den politiska ekonomin dr ingngen till vetenskapen liknas vid ingngen till helvetet och som avslutas med orden: Hr mste varje feghet verges, varje feghet rivas upp med roten.41 Eller i brevet till Arnold Ruge, om att samhllsforskaren ska st fri frn de styrandes intressen:

Jag avser den hnsynslsa kritiken av allt bestende, hnsynsls svl dri att den inte gr halt fr ngra slutsatser som att den inte viker undan i konflikter med de hrskande makterna. 42
(Kursiv i original).


I vrigt skulle sedan den dialektiska metod, som jag ovan frskt beskriva, kompletterad med att om och om igen g frn berttelsens brjan till dess slut och nagelfara dess logik, kunna sprnga den cirkel man frn brjan r innesluten i, som Haug uttrycker det.43 Drvid skulle den vetenskapliga berttelsen ocks till slut kunna avslja det fr sig sjlv omedvetna medvetandet44 inte bara frklara hur det verkligen ligger till utan ocks varfr vi hittills inte har kunnat se det, vilket fr Marx fr vrigt r den fulla innebrden av begreppet kritik.45
I Kapitalet blir resultatet, som mnga ppekar, en analys av kapitalismen dr hushllets ekonomi och frhllandet mellan knen r helt frnvarande.46 I Mandels arbete, som jag nmnde ovan, skymtar arbetsfrdelningen mellan knen i brjan av berttelsen ett antal tusen r tillbaka.47 Diskussionen frsvinner sedan frn resten av framstllningen. I Kapitalet skymtar samma arbetsdelning frbi i en liknande snabb tillbakablick till olika stammar dr

en organisk arbetsdelning /uppkommer/ ur kns- och ldersskillnaderna, allts p ren fysiologisk grundval.

Drefter rr sig berttelsen snabbt framt till arbetsdelningen inom manufakturindustrin.48
Men utan hushllets ekonomi finns det faktiskt ingen ekonomi verhuvudtaget. Redan en ytlig betraktelse ger dessutom vid handen att arbetsdelning och andra frhllanden som rder i hushllet tycks fortplantas utt, uppt in i de strre ekonomiska sammanhangen. Eller r det tvrtom, eller bde och? Fr den som vill frklara helheten vore det naturligt att integrera hushllet, familjen i berttelsen. Och i synnerhet fr den Marx som sa sig hnsynslst vilja kritisera allt bestende. Fr mannens dominans i samhllet tycks nmligen vara en ytterst seglivad historisk institution.
I ett av frorden till Kapitalet skriver Marx ngot tnkvrt. Jag tror i och fr sig att det r hgaktuellt ven i andra sammanhang n uppsatsens:

P den politiska ekonomins omrde mter den fria vetenskapliga forskningen icke blott samma fiender som p alla andra omrden. Den egenartade naturen av det mne den behandlar frammanar emot den och fr i strid de kraftigaste, mest smaktiga och frhatliga lidelser i ett mnniskobrst, privatintressets furier. Den engelska hgkyrkan frlter t. ex. hellre ett angrepp p 38 av dess 39 trosartiklar n p en trettioniondedel av dess penninginkomster.49

Kanske r det bara uppsatsens mne som gr det mjligt att hra en ironisk klang i det citerade. Efter den salvan om intressets betydelse, kan man d tro att mn verhuvudtaget kan skriva ngot av vrde om arbetsdelning?
Hr r nnu en i raden, och den metodologiska slutsatsen av A som relation mste fr individen vara att s lngt det gr ska komma undan eget perspektiv genom att ta till sig andras ngot som hr sker via ett litteraturstudium. Slutsatsen av diskussionen om A som relation blir inom en vetenskapsgren att se forskning som ett kollektivt arbete. Slutsatsen fr alla vetenskapsgrenar mste vara att skamlst lna resonemang, upptckter, teoretiska synstt, ider frn alla andra. Det krvs helt enkelt mnga speglar fr att vi ska kunna se hela kroppen och nd, ppekar nog ngon, kan vi bara att se en del i taget.
r det ocks exempel p imperialism inom forskningen, s som jag i inledningen beskrev de nyklassiska ansprken? Nej, metoden att med tvrvetenskaplighet frska begripa helheten r sjlva motsatsen till att med frdummande antaganden bortse frn, ja, trnga undan, insikter som vunnits inom sociologi, psykologi, historia och andra s kallade vetenskapsdiscipliner.
Nr tvrvetenskaplighet r en del av metoden kommer den istllet att likna den metod vi alla anvnder nr vi stapplar framt och kunskapar i det vardagliga livet och dr handskas med dess frtretligheter och gldjemnen. Vi gr det fr det mesta utan att skriva en enda rad om det. Men det r dock praxis, som hos varje individ ackumuleras till att bli en del av hennes alldeles egna vetenskap. Den samhllsvetenskapliga framstllningen behver bara skilja sig frn alla dessa vra promenader genom verkligheten p s stt att den r lite rakare, tydligare och lttare att begripa. Blir den det, r det ett skl att vara njd med metoden bakom. Jag tror att den metod jag frskt beskriva r en sdan metod. Med hjlp av den frsker jag frilgga krnan i Beckers arbete A Treatise on the Family.
Slutligen kanske ngon frgar vad det i denna redogrelse fr marxistisk metod blev av med den omtalade lagen om vergng frn kvantitet till kvalitet?
Det klassiska exemplet r vattnets vergng till nga vid 100oC. Vattnets kokpunkt r ett vlknt faktum. Men i ngbastun gr vl den kritiska grnsen fr obehag ngonstans vid 55oC? Snarare n att hr se en lag kanske vi ska se kvantitetens vergng som en uppmaning att hlla reda p saker och ting, i ett sammanhang som i sig avgr vilka kategoriseringar som just nu, just hr, r viktiga. Kategoriseringar som i sin tur ocks beror p oss. De r till slut en syntes som beror av subjektet, objektet och deras relation.
Och vi mste erknna handlingen att kategorisera som en viktig kunskapshandling.50 Frst sedan saker skilts t kan vi frska bestmma orsak och verkan, eller rangordna i vrdehierarkier, vilka talar till oss och ger mening. Arbetsdelning mellan knen kan d ses som ett sprk.
Men vad r det som sgs och vem r det d som talar?51

2. Synstt p och teorier om kn, genus och arbetsdelning
2.1 Indelning i essentiella och konstruktivistiska synstt och teorier52

ven om mns deltagande i att ta hand om barn, laga mat och skta hushllsuppgifter varierar kan enligt Janet Saltzman Chafetz fljande generalisering gras:

Kvinnor tenderar att axla huvudansvaret fr sdant som r frknippat med barn och hushll och deras deltagande i andra typer av arbetet varierar; mn r verallt engagerade i arbete utanfr hushllet och omfattningen av deras deltagande i hemarbete och i att ta hand om barn varierar.53

Till detta kan lggas arbetsdelningen p sjlva arbetsmarknaden. Sverige r t. ex. hr extremt knssegregerat. Tv tredjedelar av kvinnorna arbetar i den offentliga sektorn. Tv tredjedelar av mnnen arbetar i den privata.54
Men i diskussionen om skillnaden mellan kvinnor och mn r uppdelningen av arbetet, i hushllet och mellan hushll och arbete p marknaden, bara en del. I det dagliga livet tycker vi oss alltid se en skillnad mellan kvinnligt och manligt Inom politik och samhllsforskning r bland annat makt, under- och verordning, diskriminering ngra nyckelbegrepp.
Leder arbetsdelning ndvndigt till en ojmn maktfrdelning? Empiriskt r arbetsdelningen efter kn verallt relaterad till skillnad i makt.55 Men det terstr frsts att reda ut varfr och om det finns ett orsakssamband, liksom att reda ut orsaker till frndringar. Om empiri kan teori skapas. Allts:
Det spontana r att ta det kvinnliga och manliga fr givet. Ska detta givna underbyggas med reflektion kan argumentet vara att det finns biologiska skillnader som inte gr att undkomma. Tydliga sdana skillnader r t ex det som hnger samman med barnafdande. Argumentet r att det oundvikligen ger upphov till allt det vi kallar manligt och kvinnligt. Frhllningssttet systematiserat till teori kan kallas essentialistiskt.56
Nr vetenskapen fr mer detaljrika insikter kan essentialistiska frklaringar t ex utg frn en id om ett passivt gg och en aktiv spermie. Den blir ett exempel p ett grundlggande frhllande vilket sedan fortplantar sig utt i samhllet. Motargument nr vetenskapen upptckt n fler detaljer inom ramen fr samma essentialistiska synstt kan vara att gget visst inte r passivt. Det inte bara drar sperman in i cytoplasman och frflyttar den mot dess krna, utan det aktiverar ocks spermans DNA.57 Drmed skulle d fr denna gng ett argument fr oundvikliga skillnader mellan kvinnor och mn, t ex nr det gller att delta i hushllsarbete, vara motbevisat. Fr Jarrick (1998), som skriver om orsaker till kvinnofrtryck i allmnhet snarare n arbetsdelningens orsaker, r det inte kvinnans barnafdande utan mannens strre muskelmassa, fysisk vermakt, som historiskt frklarar skillnader i makt mellan kvinna och man.58 Med en sdan biologisk essentialism essentiella frklaringar kan utg frn annat som vi strax ska se blir naturen ytterst bestmmande fr vad som i samhllet r man och vad som dr r kvinna. Mn och kvinnor tillhr olika kn. Naturen bestmmer knet. Knet bestmmer samhllsrollen. Inom detta synstt talar man just grna om en roll hrande till individen.59
Det motsatta synsttet r konstruktivistiskt.60 Med detta synstt kan begreppen man och kvinna inte anvndas s sorglst. En konstruktivist uttrycker sig med strre frsiktighet

Kategorierna man och kvinna r analytiska konstruktioner som jag anvnder fr att belysa srskilda och typiska, fast p intet stt enhetliga, kulturella och beteendemssiga mnster.61

Reservationen speglar uppfattningen att vad som r kvinna och man helt r bestmt av den omgivande kulturen. Det finns d egentligen ingen annan orsak till de skillnader mellan knen vi ser omkring oss n kultur, tradition, ideologiska konstruktioner i syfte att medvetet eller omedvetet upprtthlla ett manligt vertag. Konstruktionerna terskapas stndigt, reproduceras, av egen kraft eller inom ramen fr ett manligt intresse att vara verordnad. Utifrn biologiska skillnader kan dremot inga skillnader i makt, arbetsfrdelning, typiskt upptrdande eller annat hrledas. Kvinnans barnafdande skulle t ex inte behva ha ngra samhlleliga konsekvenser alls, t. ex. fr hennes situation p arbetsmarknaden, vore det inte fr den kulturella konstruktion som omger det. Biologiska argument fr observerbara sociala skillnader mellan kvinnor och mn med detta synstt lika giltiga som argument om att Gud har bestmt att. De r ideologiska frvrngningar.
Inom det konstruktivistiska tnkesttet r man och kvinna inte olika kn, utan olika genus.62 Ett begrepp som med sin anknytning till grammatik antyder att man och kvinna r ngot kulturellt konstruerat, precis som femininum och maskulinum finns i vissa sprk men inte i andra. Man och kvinna skapas med detta synstt i en relation mellan knen. Knen tillskrivs av andra vad det r att vara kvinna eller man. Det r frst d de blir olika genus. Knen ӊr inte man och kvinna av egen kraft, de r inte det av sig sjlva, inte i grund och botten, i sin essens.
Mot den biologiska essentialismen kan det konstruktivistiska synsttet anfra argument som verkar trffande. Varfr r vi bara efter ett gonblick s skra p om ngon r man eller kvinna om det r s att skillnaden r biologisk? Vi vet det ju utan att denne tar av sig klderna. Hur kan det fr vrigt komma sig att vi s ivrigt vill bestmma knet p ngon som rr sig bort frn oss p flera hundra meters avstnd? Vi kommer ju verhuvudtaget inte att ha ngot med den personen att gra. Varfr r vi s upptagna med att se ut och vara som man eller kvinna? Biologin borde vl kunna skta det automatiskt t oss, om den nu var den bestmmande faktorn?63
Den biologiska essentialismen sin sida kan komma med motargument: Har det inte varit viktigt att se p lngt hll om man kan bli attackerad av en hanne? Avsljar inte hftbredd i allmnhet kn? Klr man inte egentligen upp sig som kvinna eller man fr att kunna ha sex och r inte sexualitet en naturdrift?. Du menar vl klr ut sig till, kanske en konstruktivist skulle svara p det sista.
Det hr r tv helt motstridiga synstt.

2.2 Ngra essentialistiska och konstruktivistiska synstt och teorier
2.2.1 Essentialismen hos Gary Becker

Utifrn den indelning som nu gjorts, hur ska d Beckers synstt klassificeras? Becker bygger i huvudsak sin avhandling om hushllet p ett antagande om att arbetsdelningen i grunden beror av ekonomiskt rationella beslut dr en specialisering i en syssla ger kad nytta fr hela hushllet. I en situation dr bda arbetar bde i hushllet och p marknaden vore det enligt Becker mera effektivt att ndra arbetsfrdelningen s att den blev mer specialiserad.

()varje medlem kan f det bttre om den medlem som nu specialiserar sig i hushllet inte investerar i marknadskapital och kade sin investering i hushllskapital64

Becker strvar efter en knsneutral analys. Arbetsdelningen kan teoretiskt bli helt motsatt den traditionella bara en individ som ej frvntas vara det t ex r effektivare i hushllet n den andra! Uppmrksamheten r fstad p kristallklara ekonomiska hrledningar och de fregs ofta av antaganden om att kvinnor och mn inte existerar som skilda kategorier. Vad som finns i modellerna r individer. Vad som r inneboende (intrinsic) hos individen ska vi i princip kunna bortse frn. Ofta terkommer:

Fr att eliminera varje slag av inneboende komparativ frdel antar jag att alla personer r i grunden identiska65 ()

Och i en referens till kapitlet om arbetsdelning frklarar Becker:

Ty investeringar i specialiserat humankapital ger kande avkastning och drfr ett starkt incentiv till arbetsdelning ocks bland personer som i grunden r identiska . Hnsyn till detta tas i denna boks kapitel 2 ()
66

Men p ngot stt mste ju nd den specialisering som uppstr frn brjan frklaras. Det sker i form av ett mer obestmt synstt dr biologi r en av frklaringarna.

De olika arbetsdelningarna mellan familjemedlemmar r delvis bestmda av biologiska skillnader och delvis av olika erfarenheter och olika investeringar i humankapital. Specialiseringen i tidsallokering och i ackumulation av humant kapital skulle vara uttalad i den effektiva familjen ven om alla medlemmar vore biologiskt identiska; i sjlva verket argumenterar detta kapitel fr att biologiska skillnader frmodligen har frsvagat graden av specialisering.67(kursiv i original).

Beckers pong med det sista ovan r att vad gller sexuella frnjelser (sexual enjoyments), produktionen av barn och mjligen andra varor (commodities)68 producerade i hushllet r kvinna och man komplement. Knen kommer drfr att vlja att gra det tillsammans och ej arbetsdelat.

Eftersom bda knen krvs fr att producera vissa varor minskar komplementaritet den knsmssiga arbetsdelningen vad det gller allokering av tid och investeringar.69

Det slr uppenbarligen inte Becker att sexuell frnjelse produceras i samma omfattning om hushllet bestr av ett lesbiskt eller ett manligt homosexuellt par (men inte alls om en av dem bor ihop med ngon av motsatt kn), att produktion av barn i sin direkta bemrkelse frsts kan ske genom inlnad befruktning och i bemrkelsen ta hand om, fda och kl sker lika bra dr som om makarna r av olika kn?70
Att 1 + 1 blir 3 i frga om sex och produktion av barn nr tv personer blir sambo gr frsts att hvda. Precis som att 1 + 1 mjligen, som Becker frsiktigt skriver, blir 3 nr det gller produktion av andra ospecificerade varor i hushllet. Men i tv fall r parets olika kn verhuvudtaget inte en frutsttning fr det. I ett fall beror det p vad som menas med begreppet produktion (hur ska man i det sammanhanget fr vrigt se p adoption?). En konstruktivist skulle kalla detta en prktig omedveten konstruktion hos Becker.
Han framhrdar dock:

Hushll med bara mn eller kvinnor r mindre effektiva eftersom de r ofrmgna att dra frdel av (profit from) den knsmssiga skillnaden vad gller komparativa frdelar (sexual difference in comparative advantage)71

Men komplementariteten r trots allt ett srfall fr Becker. De fem teorem som stlls upp i kapitlet om arbetsdelning visar att liknande arbete inte br delas lika om resultatet ska bli optimalt. En komparativ frdel gentemot andra hushllsmedlemmar p marknaden eller i hushllet br obnhrligt leda till ett rationellt beslut om fullstndig specialisering i endera verksamheten. Ja, sjlva beslutet att bilda gemensamt hushll beror enligt Becker p att de enskildas olika verksamheter nr de kommer tillsammans blir strre. Det sker bde fr att knen specialiserar sig i olika aktiviteter, drfr att de r olika, och fr att de ibland kompletterar varandra i samma aktiviteter, ocks d drfr att de r olika:

Analysen i kapitel 2 /om arbetsdelningen/ visade att ett optimal produktion i (output from) ett hushll krver specialiserade investeringar i humant kapital och specialiserade allokeringar av tid frn de olika hushllsmedlemmarnas sida. Produktionen i ett gift pars hushll r strre n summan av vad som produceras i det manliga och kvinnliga enpersonshushllet drfr att mn och kvinnor r biologiska komplement i produktion och uppfostran av barn och kanske i andra hushllsprodukter /commodities/() Skillnaden mellan vad som produceras i det ktenskapliga hushllet och summan av produktionerna frn hushll med en person r vad som vinns med ktenskapet ().72

Men avhandlingens matematiska logik driver allts mot specialisering. Det r vad den utreder i botten. Den ppning som Becker lmnar fr hushllsarbete tillsammans dr makarna r komplement, p grund av sina olika kn, och d istllet understdjer varandra frblir en outredd mjlighet. Det handlar uppenbarligen inte bara om sex eller produktion av barn? Ngon diskussion frs inte vidare om vilka de aktiviteterna skulle kunna vara.
Frklaringen till arbetsdelning efter kn kan ocks presenteras i form av ett cirkelresonemang. Investeringar i humant kapital som har med hushllsarbetet att gra r enligt Becker den tid och den energi som gnas t hushllsarbete.73

Den tidigare analysen av specialiserade investeringar implicerar att kvinnor huvudsakligen investerar i humant kapital som kar effektiviteten i hushllet srskilt nr det gller att frambra och uppfostra barn, drfr att kvinnan tillbringar sin mesta tid i sdana aktiviteter. P samma stt investerar mn huvudsakligen i kapital som kar effektiviteten p marknaden, eftersom de tillbringar merparten av sin arbetstid p marknaden. Sdana knsskillnader i specialiserade investeringar frstrker biologiskt inducerad arbetsdelning mellan marknaden och hushllet och frsvrar i hg grad mjligheten att avskilja biologiska orsaker frn miljmssiga nr det gller den djupgende arbetsdelningen mellan kvinnor och mn.
74

Samt beror av, kan vi i en reflektion lgga till, vad slags investeringar75 frldrar gjort i individen nr hon var barn t ex genom att olika mycket och beroende p kn lta henne delta i hushllsarbete. Vilket frsts ocks kan reduceras till tid.76
Kvinnan tillbringar tid i i hushllsarbete. Det kar hennes effektivitet drvidlag drfr att hennes specifika humana kapital d stts i arbete och kar. Hur brjar det?

Kvinnor har inte bara ett tungt biologiskt engagemang (committment) i att producera och fda barn. de r ocks biologiskt engagerade i att ta hand om barn p mer subtila stt. Dessutom har kvinnor varit villiga att spendera mycket mer tid och energi t att ta hand om sina barn eftersom de vill att deras tunga biologiska investering i produktionen ska lna sig (be worthwile).
77

Vi ser hos Becker en essentialism p tv niver. En biologisk som mer r en allmn bakgrund, ett synstt. En ekonomisk essentialism som utgr frn det synsttet, men som r egen teori fr sig, utvecklad i detalj ur ngra begrepp; en teoretiskt uppbyggd essens

2.2.2 Essentialismen hos Marx och Engels

I sina tidiga arbeten skrev Marx och Engels ofta patriarkaliska framfr ordet familj. Men de ansg att manlig verhghet var ngot p snabbt utdende och att fenomenet i vilket fall saknade betydelse fr ekonomin. Marx riktade uppmrksamheten mot produktionen. Det var dr exploateringen av arbetarklassen kunde ledas i bevis. Frgan om distributionen var ngot som bara kunde diskuteras i moraliska termer.78
Friedrich Engels bok Familjen, statens och privategendomens ursprung fick dock bred spridning i slutet av 1800-talet. Hans teoretiska och politiska auktoritet i arbetarrrelsen var fr vrigt mycket stor. Fljande passus om kvinnans stllning i arbetarklassen r talande:

/I den proletra familjen/ saknas all egendom och det var just fr att denna skulle bevaras och g i arv som monogamin och mnnens herravlde upprttades hr saknas drmed ocks varje drivande kraft att gra mnnens herravlde gllande. n mer, ocks medlen saknas. Den borgerliga rtt, som skyddar detta herravlde, existerar endast fr de besittande79 och deras umgnge med proletrerna. Den kostar pengar och har drfr p grund av arbetarens fattigdom ingen giltighet fr dennes stllning till sin hustru. Dr avgr helt andra personliga och samhlleliga frhllanden. Och sedan storindustrin frflyttat kvinnan frn hemmet till arbetsmarknaden och fabriken och ofta nog gjort henne till familjefrsrjare, har den sista resten av mnnens herravlde fullstndigt frlorat all mark i arbetarhemmet mjligen skulle det kvarst ngot av den brutalitet mot kvinnor, som vunnit insteg med monogamins infrande. S r proletrens familj inte lngre monogam i ordets verkliga mening, ven om det rder den lidelsefullaste krlek och bergfast trohet frn bdas sida och trots all eventuell kyrklig och borgerlig vlsignelse. Drfr spelar ocks monogamins eviga ledsagare, hetrism80 och ktenskapsbrott, hr endast en s gott som frsvinnande roll. Kvinnan har faktiskt ter ftt rtten att skiljas och om man inte trivs ihop, gr man ifrn varandra..81(Min understrykning)

sista resten av herravlde fullstndigt frlorat all markmjligen kvarst ngot av den brutalitet? Idylliseringen av den proletra familjen hrleds hr ur en speciell syn p ekonomin och dess helt bestmmande roll. Arbetarkvinnan gr ut i frvrvslivet, fr egen inkomst och en annan roll i den samhlleliga produktionen. Det r vad som behvs. Engels tycks inte kunna tnka sig att hon p nytt skulle kunna tvingas ut frn penningekonomin. Lngre fram i samma arbete liknar Engels frhllandet mellan man och kvinna i borgerligheten, dr kvinnan r hemma, vid frhllandet mellan arbetare och kapitalist.
Vi ser hr en ekonomisk essentialism utan andra vervganden. Underfrsttt blir kvinnofrgan d ocks en politiskt oviktig frga i den tidens arbetarrrelse, den lses automatiskt.82
Det r en essentialism som hrrr ur uppfattningen att arbetet i hushllet inte lngre r en del av den egentliga arbetsprocessen. Det hr inte till ekonomin.83 Det har inget med vrdeproduktionen i det kapitalistiska produktionssttet att gra. De vrden som skapas hemma kan drfr inte analyseras vetenskapligt. Fr Marx r ocks arbetskraften en vara vars natur frst undersks nr den anvnds i vrdeproduktion utanfr hushllet. Dess terskapande, reproduktion ombesrjs med arbetslnen. Vad som i vrigt gr det mjligt att g till jobbet, och att nya mnniskor ska kunna g till jobbet, r utanfr blickfltet.
Att fda barn, att ta hand om, frsrja och kl dem och allt kreativt arbete hemma sker i vrlden utanfr den ekonomi som exempelvis Kapitalet analyserar.84

2.2.3 Brygga till konstruktivism: psykoanalytisk teori hos Chodorow

I en inflytelserik bok85 p 70-talet hvdade Nancy Chodorow att det visserligen r s att kvinnan r biologiskt bestmd att fda och amma barn. Dremot finns det inget biologiskt instinktsmssigt hos kvinnan som skulle gra att hon r mer bengen att ta hand om barn n mannen. Med hnvisning till underskningar av olika primater och dggdjur avvisade hon frklaringar om ngra hormoner som skulle kunna ge kvinnan, men inte mannen, en biologisk knuff mot frldraskap i samband med graviditet eller amning.
I hennes arbete kallas frmgan att ta hand om barn, det goda frldraskapet, fr modersfunktionen. Men den r allts inte knuten till kvinnan som kn och den innefattar mycket mer n barnafdande och amning.86

Den sexuella arbetsfrdelning enligt vilken kvinnan har en modersfunktion har ftt nya betydelser och uppgifter och kan inte lngre frklaras som ett resultat av biologin eller kravet att verleva. Den funktionalistiska och p den biologiska utvecklingen grundade beskrivningen ger inget vertygande i biologin grundat skl fr varfr kvinnorna eller de biologiska mdrarna br eller mste fylla frldrarollen.87

Istllet analyserade Chodorow ingende den mycket tidiga socialiseringen av barnet utifrn ett psykoanalytiskt perspektiv. En mycket tidig och intensiv relation till modern under spdbarnstiden skapar ett speciellt symbiotiskt frhllande mellan mor och barn. Modern kommer att representera beroende och passivitet.88 Barnet upplever mycket tidigare och lttare fadern/mannen som en separat individ. Han kommer att representera verkligheten, kanske samhllet.89 Eftersom dottern r av samma kn och eftersom modern sjlv varit flicka r ocks moderns separation frn sonen enklare.90 Frn denna grund utvecklas en olika socialisation av kvinnor och mn dr bland annat kvinnors frldrafrmgor utvidgas medan de fr mnnens del inskrnks.91

Till att brja med existerar kvinnans modersfunktion inte som en enskild freteelse. Den r en grundlggande bestndsdel i arbetsfrdelningen efter kn. I denna egenskap r den strukturellt och kausalt knuten till andra hvdvunna arrangemang i samhllet och till de ideologiska formuleringar som rttfrdigar den knsberoende arbetsfrdelningen. Modersfunktionen bidrar ocks till terskapandet av ojmlikheten mellan knen genom dess inverkan p mannens personlighet

Som framgr av det frsta citatet i detta avsnitt ansg Chodorow att det inte lngre fanns ngra biologiska skl till att modersfunktionen var knsbunden. Men inte lngre hller frgan ppen om arbetsdelningen frut var en naturlig utlpare frn biologi. Analysen handlar om hur modersfunktionen terskapas idag, inte hur den frn brjan blev till och knts fast till ett kn (det engelska originalets titel brjar fljaktligen The Reproduction of Motherhood). Den handlar om krnfamiljen i vst mamma, pappa, barn s som den sett ut under 1900-talet och d bara om konsekvenser av upplevelser i de tidiga barnaren i sdana familjer.92
Chodorows psykoanalytiska ansats kan kanske ses som en brygga mellan essentialism och konstruktivism, dr tyngdpunkten r konstruktivistisk. Det r samspel och relationer hon talar om, inte egenskaper som hr till kn.93 Men tillhrigheterna r som sagt givna och analysen sker p basis av dem.

2.2.4 Ngra olika konstruktivistiska synstt94

Inom den nuvarande konstruktivismen (postmodernism, poststrukturalism anvnds ocks hr) uttrycker kvinnlighet underordning och manlighet verordning.95 Tv kn r allts en skapad symbolisk ordning fristende frn biologi. Ordningen kan ocks reproducera sig sjlv fristende frn ekonomiska villkor eller strukturer.
Uppmrksamheten p symboler gr att sprket som anvnds i samspelet mellan det kvinnliga och det manliga blir viktigt. Bde makt och mening tnks som skapade i sprket genom konstruktion av skillnader, srskilt i form av motsatspar, dr delarna i motsatsparen kan vara ver- och underordnade varandra.96 Delarna knyts till kn. Nraliggande exempel r t ex: bestmd envis, arg hysterisk, ledartyp dominant (samma upptrdande, olika kn). Eller hndig opraktisk, logisk intuitiv, konkurrensinriktad samarbetsinriktad (olika egenskap, olika kn).97
Yvonne Hirdman pekar fr sin del just p tskiljande och hierarki som tv logiker nr kvinnligt och manligt konstrueras.98 Logiken om knens isrhllande och logiken om det manligas primat.99
Inom konstruktivismen har denna diskussion sammanfrts med Foucaults teorier om makt och s kallad diskurs en regelstyrd framstllning av utsagor, begrepp, teser och teorier som sammantagna utgr en artikulerad frestllning om ngonting vilken stter en ram, inte bara fr individernas handlingar utan ocks fr det tnkbara.100 Vad kan det betyda?
Vi kan t. ex. lgga mrke till hur fda barn i vrt sprk betyder tv saker. Vi behver bara ndra satsmelodi och tryck p orden. Fda barn syftar bde p att frsrja barn med mat och p sjlva fdelseakten. Modersfunktionen i Chodorows breda innebrd av ordet, frldraskap, (2.3.1 ovan) blir hr via sprket fast frbunden med biologi.
Fr Foucault utvas alltid makt mellan mnniskor. Men varje situation r speciell och det r individernas makt som r viktig inte samhllsstrukturer. Individen utvar eller underkastar sig makt inom ramen fr en diskurs i vilken alla aktrer r fngna. Hoppet om frndring finns bara i konkurrens frn motdiskurser. De kan ppna hl ut ur ldan. De r i och fr sig bara ingngar till andra ldor! Diskurser och inte mnniskorna r subjektet.101
Kategorier som kn eller genus har inte varit ngon inordnad del av Foucaults tankegngar de kan ju behandlas som sociala kategorier102 och individen hamnar d i bakgrunden. De kanske ocks kan handla kollektivt, vara subjekt. Det skulle strida mot Foucaults grundsyn. Men andra har frt samman kns- och genusteorier med hans ider.103
Carin Holmberg presenterar i sin avhandling om knsmakt och arbetsdelning i hushllet en detaljerad teori kallad symbolisk interaktionism. En aktiv mnniska i stndig utveckling placeras mellan den egna livshistorien och den samhlleliga verkligheten (Holmbergs kursiv).104 Hon r ett pgende sjlv fr vilka andra har stor betydelse och dr sjlvet ses som bestende av ett jag (engelska: I) och ett mig (me). Jag r det subjekt som oreflekterat handlar utifrn direkt frfrstelse och mig r en mer reflekterande del av sjlvet, ngot frenklat sjlvets livshistoria eller sjlvet som r ett objekt fr sig sjlv () summan av hur andra uppfattar och tolkar sjlvet, enligt sjlvets uppfattning. Dessa andra kategoriseras i de signifikativa andra, nra betydelsefulla personer och den generaliserade andre som kort kan beskrivas som samhllet och dess norm- och regelsystem105 Kulturellt accepterade handlingsmnster internaliseras i individen och gr henne socialt kompetent, fr henne att veta hur hon ska fra och skicka sig.106

Den generaliserade andre r en aktr som bara analytiskt kan srskiljas frn De signifikanta andra och Me. Tnkandet r () ett samtal mellan I och Me eller den generaliserade andre: Nr jag tnker samtalar jag med samhllet! Eller med mitt Sjlv, sdant som det ser ut frn samhllets synvinkel, det terspeglade jaget, d v s Me..107 (Kursiv i original).

Teorin pongterar mnniskan som en social varelse, frmgan till rollvertaganden (frst prvad i barnets lek) och drmed frmgan att uppfatta sig sjlv som ett objekt fr andra och drmed att samtala med sig sjlv som vore hon ett objekt fr sig sjlv.108
I Holmbergs avhandling frs denna teori samman med annan feministisk teoribildning till en syntes.109 Det blir till slut en rik konstruktivism som str i frbindelse med sociologi och psykoanalytiska tankegngar. Asymmetriska rollvertaganden fr handen nr den person som kontrollerar materiella eller immateriella sociala objekt de som handlingen rr sig kring110 inte behver gra rollvertagande i samma mn som andra. Den utan kontroll blir istllet knslig fr den andre och vill frst den andres definition av situationen111 fr att kunna anpassa sig till den. Genom isrhllandets logik kan den verordnade lta bli att stta sig in i den andras situation, inte ta hennes perspektiv och d utva makt. Genom hgre grad av identifiering n vad som motsatt sker anpassar sig den dominerade till makt.112 Allt detta r inte neutralt till kn utan tvrtom nra frbundet med det. P kollektiv, social niv, i hushllet svl som i samhllet finns en differentiering, mns sociala distans till kvinnor i ett sammanhang dr mannen r norm. Kvinnor str fr identifiering i hgre utstrckning n mn, tar mns perspektiv p situationen snarare n kvinnors.113

2.3 Begreppen bas och verbyggnad och strvan efter teoretisk syntes

I ett frsk att frena konstruktivism med essentialistiskt synstt menar Anita Gransson att sambandet mellan det konstruerade och kraften bakom konstruktionen114 br underskas. Hennes tv utgngspunkter fr en syntes r att:

det r konstruktionen av manligheten som r problemet, inte kvinnligheten () den r den ursprungliga knskonstruktionen () knsligare fr frndring en kvinnligheten och mycket snvare definierad () Konstruktionen av kvinnligheten tjnar till att gra manligheten verlgsen. Den r i denna mening en sttta fr manligheten. Liksom i andra sammanhang r det denna skillnad som skapar meningen.115

Men r inte manligheten mer historiskt konstant? Jo, kanske, men det motsger inte vad som nu sagts, anser hon, fr om:

() manligheten sker sig till maktpositioner och dessa krver exempelvis auktoritativitet, beslutsamhet, distans s skulle dessa drag naturligtvis bli gemensamma fr manligheter vid de berrda maktbaserna.
116

Hennes andra antagande r att:

() frndringar i knsrelationerna uppstr i frndringar mellan maktbaser i samhllet. Knsrelationer frndras inte spontant () de har () ingen autonom dynamik i egenskap av kn. Det ligger i deras egenskap av konstruktioner.117

S nr makten flyttar sig eller ndrar karaktr omdefinieras manlighet fr att passa in i hierarkin av maktbaser. Ngot vi historiskt kan se nr manligt yrke omdefinierats till kvinnligt och tvrtom.118 Maktbaserna r flera. Drfr finns ocks flera manligheter och kvinnligheter ordnade i en hierarki och viktiga fr att formera klasser i samhllet. Klass r en aspekt p manlighet.119 Det vill sga, klass fr den att variera.

Det dominerande knet i den dominerande klassen brukar vara ttast knutet till de viktigaste maktresurserna. En diskurs skapas som tolkar och identifierar den nya resursen som manlig.
120

Bakom dessa antaganden ligger en tskillnad mellan bas och verbyggnad, hr frstdda som den rrliga grund som konstruktionerna str p samt konstruktionerna sjlva. Det r frsts i strid med Foucault. Han kritiserar uttryckligt denna uppdelning. Diskurser r makter i sig sjlva. De behver inte hmta kraft frn ngot, t ex frn hur en ekonomi i grund och botten r organiserad, en bas.121
Det r vrt att se hur synsttet bas verbyggnad frsta gngen formulerades av Marx:

I sitt livs samhlleliga produktion trder mnniskorna i bestmda, ndvndiga, av deras vilja oberoende frhllanden, produktionsfrhllanden, som motsvarar en bestmd utveckling av deras materiella produktivkrafter. Summan av dessa produktionsfrhllanden bildar samhllets ekonomiska struktur, den reella bas, p vilken en juridisk och politisk verbyggnad reser sig och vilken motsvaras av bestmda former av det samhlleliga medvetandet. Det materiella livets produktionsstt r bestmmande fr den sociala, politiska och andliga livsprocessen verhuvudtaget. Det r inte mnniskornas medvetande som bestmmer deras vara utan tvrtom deras samhlleliga vara som bestmmer deras medvetande.
122 (Min kursiv).

Drefter ger Marx exempel p vad han rknar till verbyggnaden:

de juridiska, politiska, religisa, konstnrliga eller filosofiska, kort sagt ideologiska former, i vilka mnniskorna blir medvetna om denna konflikt och utkmpar den.

Nu r det ju s, att begreppet bas, i hushllets eller familjens sammanhang, uppenbarligen inte bara kan betyda produktionsfrhllanden, organisation och hierarkier, ute i samhllet. Det r sant att det finns en frbindelse mellan samhlle och hushll. Men nr vi ser p hushllet som sdant mste bas ocks betyda, ja framfrallt betyda, den organisationens ekonomiska struktur. Den blir d en viktig del av det materiella vara som bestmmer mnniskornas medvetande (bland annat frestllningen om en sjlvklar arbetsdelning efter kn).
Men inte bara det. Gransson berr hastigt sambandet mellan kropp och materialitet. Hon vljer att inte ta in det i sin uppsats.123 Men det r utan tvivel s att ocks naturen ingr i det materiella livets och produktionens villkor, som de villkoren ter sig bde i och utanfr hushllet.124 I det materiella livets villkor ingr graviditet, barnafdande och vra kroppar. Naturen, biologin r en del av basen.
P liknande stt r det inte bara juridiken eller kulturen i allmnhet som borde intressera oss hr, utan kulturen (och juridiken?) i hushllet. D v s den verbyggnad som reser sig ver hushllets produktion och denna verbyggnads bidrag till hushllets reproduktion, hushllets stndiga terskapande av sig sjlvt.
Pstr man som Marx, att ett av samhllsvetenskapens syften r att gra oss medvetna om vr egen omedvetenhet har man ocks sagt att detta omedvetna i kollektivet kanske diskursen, kulturen, de oreflekterade normerna r helt eller till dels skilt frn det medvetna. Det kan ha sin egen rrelse och logik. Viktiga saker kan pg dr utan omedelbart samband med vad som frndras i basen. Om en underskning visar att deltidsarbetande kvinnor gr mer hushllsarbete n sina arbetslsa mn125 br det inte rda ngot som helst tvivel om att den arbetsdelningen r frukten av en ren konstruktion. Tidsresurshyptosen som sger att den som har mest tid till hemarbete gr mest hemma tycks inte glla.126 Konstruktionen mste d studeras fr sig som relativt oberoende frn den ekonomiska basen (till vilken objektiv tidsresurs, en fljd av bland annat organisation, mste rknas).
Det slumpar sig s att de begrepp som Carin Holmberg anvnder lter sig fras samman med Beckers grundbegrepp. Detta sedan Amartya Sens kritik mot antagandet om stabila preferenser lggs till.127 Begrepp anpassas sedan till det nyklassiska sprket. Vid kontakten ndras deras ursprungliga innebrd. Men vi kan d tnka utanfr och p grnsen av Beckers modeller.

3. Avhandling
3.1 Hushllet med en person och Beckers grundlggande byggstenar
3.1.1 Kan begreppet nytta, U, och nyttobraren Z accepteras som utgngspunkt?

Jag ska nu underska hur Becker modellerar fram arbetsdelning mellan man och kvinna vad gller arbete hemma och lnearbete. Beckers utgngspunkt presenteras frst i en modell fr hushllet med en person. Kan denna brjan accepteras?
Utgngspunkten r:

U = U(Z1,., Zm),128.


Formeln r modellens krna.
U symboliserar den nytta individen upplever. Bde frn de varor och tjnster hon inkper p marknaden och frn den tid hon gnar t att ӊta, sova, titta p TV, arbeta i trdgrden och att delta i mnga andra aktiviteter.129 Lt oss tills vidare acceptera begreppet individuell nytta. S smningom ska begreppet problematiseras. Vi konstaterar att formeln anger att U beror av, r en funktion av, mnga olika Z, indikerade med 1 och s vidare nda till m, som markerar vilket index som helst. Mjligen kunde upprkningen sluta med 15 istllet fr det godtyckliga m. Becker hnvisar i frbigende till Bentham som i ett tidigare arbete listat 15 grundlggande kllor till njen och olust.130
I Beckers arbete anvnds genomgende Z, dessa kllor, som beteckning fr commodities I en annan text skulle begreppet nrmast versttas som stapelvaror, d v s meter- eller kilovara handlade i stora partier, s att sga i lsvikt.131 Med Z menas dock hr, att tid och varor inte direkt tnks frse ngon/ngra med nytta. Fr Becker r Z istllet frmedlare mellan anvnd tid och varor, den ena sidan, och nytta, U, den andra:

() ett mer intuitivt och anvndbart antagande r att tid och varor132 r produktionsfaktorer (inputs) som stts in i produktionen av commodities, vilka sedan direkt ger nytta (directly provide utility). Dessa commodities kan inte kpas p marknadsplatsen utan produceras svl som konsumeras av hushll som drvid anvnder sig av inkp p marknaden, egen tid och olika insatsfaktorer i omgivningen (various environmental inputs). Till dessa commodities hr barn, 133 prestige och uppskattning, hlsa, altruism, avundsjuka och njutningar fr sinnet. De r mycket frre i antal n de varor som konsumeras. 134

Definitionen bestmmer allts Z till att vara en slags fiktiva stapelvaror som av individen omstts till en fr alla Z gemensam nytta, vilken de br p. Gr det att enas med Becker om en frmedlande roll fr Z frn tid, varor och omgivning till U?
Antagandet r anvndbart i de fljande modellerna, skriver Becker. Vi accepterar det och diskuterar varfr om en stund. Lt oss frst diskutera intuitionen bakom antagandet.
Det tycks inte som om de tillstnd vi r i d vi upplever avund, tnjuter prestige, njutningar fr sinnet i sig sjlva r ngot som hos oss ytterligare omvandlas till en enda gemensam kategori i vra knsloliv, som vi skulle kalla nytta och som kar eller minskar. Upplevelserna tycks istllet finnas hos oss i en stndigt skiftande blandning utan ytterligare omvandling. I det dagliga livet kan vi inte gripa efter nytta eller onytta. Men vi kan gripa efter stsaker fr att tillfredsstlla en lngtan efter stt; vi kan ska prestige och uppskattning hos andra, med hjlp av uttalanden, handlingar eller attribut; vi kan ruska av oss en obehaglig knsla av avund med hjlp av ett samtal; undvika smrta genom att inte g ut i gatan framfr en bil som ska passera
Med det intuitiva synsttet r det allts inte s att vi fr nytta av tid som gnas t (receives utility from time spent) att ta, sova , titta p TV. Istllet r det s att vi fr mttnad av att ta, vakenhet av att sova, frstrelse av att titta p TVoch dr en gemensam nmnare fr alla vra upptnkliga aktiviteter frn kortvariga, som att vnda sig i smnen, till lngvariga, som att sova hela natten r att tillfredsstlla upplevda behov som hela tiden skiftar.135
Den schematiska, men intuitiva, sekvensen skulle d istllet vara:

1) Ett srskilt behov uppstr, en spnning finns hos oss _
2) _ vi gr ngot fr att tillfredsstlla behovet _
3) _ behovet r tillfredsstllt, spnningen slpper.


Den intuitiva analysen tycks inte behva ngot ytterligare led fr att fullborda frloppet.
De olika behoven r diffust separata och kan ej tillfredsstllas med en skopa nytta av viss mngd. Nr de tillfredsstllts upplever vi inte behovstillfredsstllelsen p nytt, i ett slags emotionellt eko, genom att uppleva nytta. Vidare, eftersom vi hela tiden gr ngot tycks det som om vi stndigt r i behov av ngot, att vi alltid har sm och stora spnningar i det system som kropp och psyke utgr. r detta ngot ett enda?
Med Beckers terminologi knner vi oss alltid vara i ett onyttigt tillstnd. Men det intuitiva (vid tydlig otillfredsstlldes, spnning), tycks vara att sga (och knna sig): Jag r hungrig, trtt, rastls, avundsjuk. Inte: Jag upplever en brist p nytta. P samma stt, nr en spnning har slppt, sger vi inte: Jag upplever nytta! utan Jag r mtt, utsvd, avslappnad. Nr Allt r bra! r inte hela onyttan borta (en) utan alla behov r tillfredsstllda (flera). Allt, av allt det som det skulle kunna vara, r bra. Nr jag lugnt tnker Inget fattas mig, syftar inget p ngon av de mnga olika, diffust separerade, brister det skulle kunna vara frga om.
Det r allts inte riktigt, om diskussionen som nu frts accepteras, att anta att tillfredsstllelse av behov uthlls i ett gemensamt nyttokrl inne i vra huvuden. Och det tycks som om ett frhllande mellan ett U och flera Z, som Becker utgr frn, blir n svrare att acceptera om vi frestller oss kontakt med en annan individ. Vi vet ju att vi sger Var snll och rck mig saltet, inte Ӆka min nytta.
Men denna sista anmrkning hoppar ver ngra steg. Vi ska frst frska frst vad denna utgngspunkt fyller i Beckers modell. Innan dess ska vi bara berra en viktig invndning mot vad som hittills sagts.
Nmligen den, att det kanske invndas att U just precis r denna stndigt skiftande blandning av upplevelser s som det uttrycktes ovan. Den stndigt pgende resultanten av alla Z? Ja, egentligen det mnskliga varat i all sin rikedom? Svaret r ena sidan Nej. I det arbete vi undersker av Becker och i den nyklassiska teoribildningen r U inte det det mnskliga totala varat utan det avgrnsade begreppet nytta. (Vi ska i vad som fljer underska hur det avgrnsas.) Men i modellen och det finns per definition ingen teori utanfr modellen r svaret andra sidan ett bestmt Ja. I den meningen att det mnskliga varat antas kunna reduceras till U, utan att vsentliga aspekter av detta vara frloras. U skulle s att sga vara den viktiga bottensatsen i varat, essensen. Accepteras det, blir det mjligt att bortse frn allt annat n nyttan som kar eller minskar i en dimension136 och nd i stort sett frst helheten.
I sjlva verket finns i Beckers teorier om arbetsdelningen en vacklan mellan allt i det mnskliga varat och nyttan. Ngot som ska visas nedan, efter det att vi frst frskt frst nyttans funktion i Beckers modell.

3.1.2 Nyttans funktion i modellen

Den verbala omskrivningen av den matematiska satsen U = U(Z1,Zm) kan vara Nyttan/Onyttan en enda sak! beror av olika upplevelser (Z1 ,, Zm).
Intuitivt tycktes det svrt att acceptera ett U som ska avskiljas frn olika Z. Men att olika Z antas vara versttbara till enheten U gr det mjligt att teoretiskt skapa en artificiell marknad p vilken U s att sga r pengarna. Existensen av denna fiktiva marknad r grundlggande i Beckers modeller. Z har ett pris. Valutan r U.137

() commodities har inte marknadspriser eftersom de inte kps, men de har skuggpriser lika med kostnaden fr deras produktion ()dr _i r den genomsnittliga kostnaden fr de varor och den tid som spenderas p varje enhet Zi.

_i = pi xi / Zi + w thi/ Zi.

_i r allts det totala skuggpriset fr de tv delarna av nyttobraren Zi. pi r styckepriset p en ett antal varor xi som inkps p marknaden, w r (tim-)ln p marknaden som i formeln blir den ln som frbigs av individen vid thi,(timmar) arbetstid i hemmet. Divisionen med Zi frsts enklast som kostnad per enhet Zi.
Alla faktorer utom Z i ekvationens hgra led kan vi bestmma till tal i en empirisk underskning. Men hur ska skuggpriset _i bestmmas? Namnet anger att det r skuggan frn kostnaden p hger sida i ekvationen. Men problemet r att Zi inte kan anvndas i ngon verklig division. Z1 har inget vrde. Vi r d tillbaka inne i den enskilde individens huvud. Eller fr vi frn utsidan frga henne nr hon str och diskar och hoppas p ett uppriktigt svar. Hur stor Z tycker du finns i denna diskborste? (en frga om vnster term ovan). Svaret kan bli Den r mycket anvndbar. Eller Hur roligt r det att diska?(hgra termen). Inte s kul.. Eller mjligen utanfr ekvationen: Min sambo diskar inte s ofta.
Vi besvarar inte sdana frgor kvantitativt.138
Beckers och den nyklassiska skolans lsning p detta problem r att jmfra den upplevda intensiteten i ett slags sista fragment av behov som inte r tillfredsstllt med den kostnad som tnkes upplevas av att man avstr frn ett annat sista fragment av helt andra varor, eller tid anvnd p annat stt, nr det frsta behovsfragmentet tillfredsstlls. Nyckelbegreppet r marginell nytta. Hur stor r frndringen i nyttan U nr en liten frndring sker i ngon Z? Ett frhllande mellan tv nyttobrare ger ett prisfrhllande. Det ena priset blir en skugga av det andra enligt formeln:139

_U/_Zi = MUi = _i ,
_U/_Zk MUk _k fr alla i och k

Dr _ framfr bokstverna U och Z markerar en frndring i U p grund av en liten frndring i Z och dr M str fr marginell frndring. Nr formeln r i balans, d r de tre kvoterna lika. D br vi veta ett frhllande mellan de tv skuggpriserna lngst till hger. Kostnaden fr ytterligare lite av det ena Zi r lika stor som den marginella frlusten vi gr p det andra Zk. Och tvrtom. En kostnad uppstr som bestr av det man p marginalen har avsttt frn.
Ju fler alternativ som tillkommer desto svrare blir tillmpningen. Och jmfrelsen mellan att fnga en tiokilos gdda, g p konsert, sitta en timme framfr TV:n.alla jmfrda med varandra i termer av ett slags sista fragment p marginalen blir minst sagt besvrlig, ocks som teoretisk lek. Synsttet tycks lmpa sig bst fr att beskriva en persons val mellan att f ytterligare ngot av tv snarlika saker i ett gonblick som ilar frbi. Men inte heller det r problemfritt. Alternativ hon inte knde till kan inte skuggprissttas. Och i en annan situation kanske hon har ett friare val?
I sjlva verket driver modellen med skuggpriser hrledda ur individuell marginell nytta mot ngon slags yttre prissttning, mot att anvnda en allmn vrdelikare. Det r symptomatiskt att en fretagsekonomisk lrobok som Corporate Finance verhuvudtaget inte nmner begreppet nytta under sina dryga 900 sidor, utan stter vrde (value) lika med penningbelopp.140 Nr nytta tvrtom medvetet hrleds fram till att representeras av penningbelopp uppstr nya svrigheter. De ska strax diskuteras.
Frst ska dock redas ut varfr Beckers modeller just krver en inskrnkning av nyttobegreppet.

3.1.3 Ndvndigheten av att inskrnka det universella nyttobegreppet i modellen

I Beckers teori spelar commodities rollen av att representera hela spektrat av mnskliga behov och lidelser. Samtliga bgare Z kan s att sga tmmas i krlet U. I modellen r commodities, de olika Z, allts nyttobrare. Varje nyttobrare Z r i sin tur en funktion av, beror av (skrivs f nedan):

Zi = fi (xi , th i ; Ei ) , i = 1, .,m,

dr xi och thi representerar de olika mjliga varor och slag av tid _med tillgg av indexbokstaven h fr att hr som annorstdes indikera tid spenderad hemma_ som anvnds fr att producera den i:te commodity _d v s nyttobraren Zi_ ,och Ei representerar hushllsfrmga (household ability), humant kapital, socialt och fysiskt klimat och andra miljvariabler.

Om nyttobraren r prestige kan vi frestlla oss att xi r den nya bilen, th att vaxa den tre timmar p sndag medan (Ei) exempelvis r armstyrka, motorik, kunskap om hur vaxningen ska g till samt att grannarna ser p och allt annat vi verhuvudtaget kan komma att tnka p som pverkar det srskilda Zi som r prestige. Tillgget i = 1, .., m, str fr formelns allmngiltighet. Det r mjligt att p samma stt stta Zk = fk (xk, tk; Ek), dr index k fr st fr avund, xk r en inkpt kikare och tk tiden som tgr till att genom kksfnstret betrakta hur grannen vaxar sin bil samt, Ek , kunskapen om hur en kikare anvnds, armstyrka, motorik och hela den sociala milj dr scenen utspelar sig allt i tur och ordning sammanfattade i tre bokstver. Skrivsttet f, funktion av, med de fljande faktorerna inom parentes separat upprknade, tskilda av kommatecken, betyder att inte ta stllning till hur de pverkar Z, hur de frhller sig till varandra inbrdes, hur de ska blandas fr att producera en viss mngd Z (som vi skulle gra om vi t. ex. skrev fk(xk/thk(Ek)) eller f(xk + thk/Ek)). Formeln kan tillmpas p vilket enpersonshushll som helst, i vilken aktivitet som helst, var som helst, i vilken epok som helst dr det finns en plats (eller flera, om vi analyserar ensamstende nomader) dr vi kan avgrnsa och mta en spenderad tid i hushllet, th och dr nyttigheter, x, verhuvudtaget kan kpas p en marknad. Det r ocks i linje med det allmnna ansprk Becker har i sin avhandling.

Fast bokens huvudsakliga tyngdpunkt ligger p analytisk utveckling _av teorin_ innehller de flesta kapitlen ocks empiriska bevis: statistiska data fr nyliga perioder; historiska studier av srskilda byar, stder och lnder; information om islamiska, afrikanska och orientaliska samhllen; och etnografiska studier av primitiva samhllen. Det redogrs mycket mindre systematiskt fr _de empiriska_ bevisen n fr teorin, men dess bredd avsljar min avsikt att presentera en sammanhngande analys som r tillmplig, tminstone delvis, p familjer i de frflutna svl som i nutid, i primitiva svl som i moderna samhllen, och p kulturer i st svl som i vst.

Formeln ovan tycks ocks ha enorm frklaringskraft?
Nr Becker definierar ett srskilt Z i enpersonshushllet vilket som helst av m stycken (eller, om vi s vill, av 15 stycken) har allt mnskligt tagits in i ekvationen med hjlp av restposten E. Drav fljer att nyttan U i ekvationen U = Z(Z1,.Zm) kommer att st fr allt i och kring individen och hennes behovstillfredsstllelse.
Ett sdant nyttobegrepp, som inbegriper hela det mnskliga varat, hnger dock inte ihop med de grundlggande antaganden Becker gr om att,

() individer maximerar sin nytta utifrn grundlggande preferenser som inte frndras snabbt ver tiden och att olika individers beteenden koordineras av explicita och implicita _d v s artificiella, min anm_ marknader () /dr den/ ekonomiska ansatsen inte gr skillnad mellan stora och sm beslut eller emotionella och andra beslut.141

Och i det vanliga nyklassiska antagandet om dessa individers rationalitet:

Denna bok () frsker visa att en analys baserad p rationellt beteende ger en kraftfull ram inom vilken insikter kan vinnas i familjens organisation och struktur under olika lagar, omstndigheter, och kulturer.142

Detta ska utredas nrmare nedan, men i Beckers modell fr hushllet med en individ, som hans teori fr arbetsdelning sedan ska bygga vidare p, finns en besvrlig vergng. Mellan nytta i ngon slags begrnsad individuell bemrkelse, antydd i hans grundantaganden frn nrmast fregende citat, och en nytta som innefattar allt mnskligt vi kan tnka oss och som med hjlp av restfaktorn E mynnar ut i ett meningslst pstende. Meningslst drfr att E r allt det som utver bilvaxet, svampen och bilen skulle tnkas sprida ljus ver frgan om varifrn individens upplevelse av prestige kommer nr han str dr och polerar. Det r nog en han? Det r frsts en del av diskussionen om vad E r.
Faktorn E frsvinner ocks frn resten av Beckers arbete. Hans matematiska metaforer skulle annars alltid svmma ver alla brddar. De skulle d betyda allt.
Individen, eller ngot annat handlande subjekt, mste istllet skrmas av frn intryck, frn E som i milj (Environment)men samtidigt uppleva sdant som prestige? Det r en egendomlig motsgelse mellan kontakt och isolering. I ett avsnitt (nedan diskuterat i 3.3.2) lser Becker den genom ett antagande om total altruism hos en av parterna gentemot andra i hushllet. Altruismen stlls i relation till vrigas totala sjlviskhet.143
Men att stlla E vid sidan av Beckers berttelse rcker inte. Om begreppen rationalitet och maximerad nytta inte differentieras till flera begrepp mste de istllet inskrnkas om inte ocks de ska betyda allt, och drmed som vi sg ingenting. Fr E pockar p uppmrksamhet. Alla levande varelser gr i varje gonblick just det de mste gra. I det avseendet r husflugan lika rationell som mnniskan. Vi kan inte med pstendet individen nyttomaximerar rationellt mena att hon gr vad hon gr fr att hon gr det och tycka att vi frklarat ngot. Ska nytta i fortsttningen inte betyda allt i det mnskliga varat mste begreppet fr att f mening stllas mot ngot i det mnskliga varat som det inte r.
Nr E frsvann frn den matematiska metaforerna i Beckers arbete frsvann en klla till meningsls totalitet. Individen isolerades frn E. Dr ingick sociala och fysiska omstndigheter och andra miljvariabler. Men dr ingick ocks, som vi sg, hushllsfrmga och humant kapital. Fr hushllet med tv personer r just Humant kapital ett nyckelbegrepp (avsnitt 3.2). E har allts delats i tv delar innan Becker analyserar hushllet med tv eller flera personer. Vi frstr att den del av E som r intagits inuti individerna r den del som per definition r avskrmad frn yttervrlden, den som inte r sociala och fysiska omstndigheter etc.
Av detta fljer att det krvs en ingende underskning av dessa nu avskrmade separata individers egenskaper och hur de maximerar sin nytta. Den underskningen mste brja med en ny underskning av nyttan som maximeras. Men diskussionen om nytta i de matematiska modellernas avgrnsade bemrkelse r ngot Becker inte behandlar. Diskussionen mste drfr fortstta att fras med ngon annan som str p samma teoretiska grund. Vi ska se att Homo economicus, den ekonomiska mnniskan, d fds.

3.1.4 Motsttningen mellan nytta och monetr nytta

I sitt arbete om lagar, straff och ekonomi frsker Richard Posner mer utfrligt reda ut frhllandet mellan olika nyttobegrepp och deras frhllande till individen.

Nytta anvnds i tv helt olika betydelser inom ekonomi. Fr det frsta anvnds det fr att beteckna vrdet p en osker kostnad eller frmn i distinktion gentemot en annan; nytta r i denna betydelse sammanfltad med begreppet risk
.144

Om du tillfrgas vad du fredrar av alternativen 1 miljon dollar eller tio procents chans att f 10 miljoner dollar, fortstter Posner, fredrar du skert det frstnmnda, ӊven om det frvntade vrdet av bda alternativen r det samma: 1 miljon. (= 0,1 x 10 miljoner). Frmodligen gillar du inte risken.

Riskaversion r en naturlig utlpare frn principen om pengars minskande marginella nytta, vilket bara betyder att ju mer pengar du har, desto mindre ytterligare lycka fr du frn ytterligare en dollar.

Begreppet riskaversion tycks visa att det r omjligt att utifrn bestmma vrdet p frvntad kostnad eller frmn (kursiv i original) fr olika mnniskor som str infr samma val. Det r subjektivt, gller fr en person, beror av vem som frvntar. En spelare gillar risk (och vljer frmodligen alternativ tv ovan) ppekar Posner, s nyttan beror hr, allt annat lika, p individens smak.
Men nyttan av ytterligare ngot beror ocks av hur mycket du redan har av detta ngot. Denna ytterligare nytta r vrde i bred ekonomisk mening. Medan nytta i den mening utilitaristiska filosofer anvnder begreppet (grovt) betyder lycka.145 (Posners parentes).
Posner frklarar skillnaden mellan vad han kallar filosofiskt och ekonomiskt nyttobegreppet med ett exempel. En fattig och en rik familj vill bda skaffa in ett dyrbart hypofysextrakt den frsta familjen fr att frhindra dvrgvxt hos sitt barn, den andra fr att se till att deras barn blir ngra extra tum lngre. Den rika familjen kper extraktet.

Extraktet r mer vrdefullt fr den rika familjen n fr den fattige, i den mening som vrde anvnds i denna bok, drfr att vrde hr mts i betalningsvilja (willingness to pay);146

Men extraktet skulle frvisso ge strre lycka hos den fattiga familjen, skriver Posner. Allokeringen av extraktet hos den rika familjen r dock mest ekonomiskt effektiv.

Termen effektivitet, nr den som i denna bok anvnds fr att beteckna den allokering av resurser dr deras vrde maximeras, har begrnsningar som etiskt kriterium fr samhlleligt beslutsfattande.147

Med termen samhlleligt beslutsfattande frs tankarna till en regering, en ingripande tredje part. Men vad betyder vrdebegreppet nytta mtt som betalningsvilja, denna uppfattning om maximerande av nytta i ekonomisk bemrkelse, fr synen p vr nyttomaximerande individ och hennes beslutsfattande?

3.2. Problematisering av rationalitet, individ, preferenser och nytta.
3.2.1 Empati som frenare av den individuella och det sociala

Nytta och vrde som ett subjektivt fenomen, knutet till individen, r den grundlggande bestndsdelen i Beckers modeller. Vi vet att det r omjligt att mta ngot sdant direkt i individens huvud. Vi kan inte dr framtvinga ngon empiri att anvnda i matematiska operationer. Vi kan betrakta individens handlingar. Det ger empiri. Men om individens handlingar, vet vi bara att hon som social, kulturell och biologisk varelse, i varje gonblick gr det som hon just d anser r bst, nyttigast. Den teoretiska utgngspunkten om individuell nyttomaximering frklarar d allt mnskligt beteende med tauftologin, rundgngen, hon tyckte det var bst att gra s drfr att det maximerade hennes nytta. I matematisk form ser tauftologin mer imponerande ut. Men Beckers formel fr nyttan i det enskilda hushllet:

Zi = fi(xi, thi ; Ei ), i = 1,.,m,

betyder ju bara att enpersonshushllets nytta pverkas av allt det som pverkar dess nytta.
Om vi istllet mter den individuella nyttan med en objektiv social vrdelikare, till exempel med pengar, rkar vi ocks i olsliga svrigheter. S som visades hos Posner ovan. Hur kan en brdbit i ett inte lika makabert exempel sgas gra bst nytta hos den vermtte som just avslutat sin mltid, bara han dst kan lgga upp en summa pengar, medan den gr mindre eller ingen nytta hos den hungrande som inte kan betala samma belopp eller inte alls?
I den nyklassiska teorin har vi sett att den frstnmnda allokeringen r samhllsekonomiskt effektiv drfr att brdets vrde (value) maximeras.148 Det tycks d som om vi frngtt en subjektiv nyttouppfattning, ersatt den subjektiva vrdebedmningen, den egoistiska dr var och en r sig sjlv nrmast, med en social? Hela samhllet kan ju se, vare sig de individuellt gillar det eller ej, att brdets (penning)vrde maximerats. nd fr vi hr ett uppenbart etiskt problem. Posner medger det men menar att det finns problem med alla etiska kriterier.149 r det s eller kan vi just hr se ngot mer?
Jo, vi har fortfarande inte socialiserat nyttan. Vad som har hnt r att den betraktas ur sljarens perspektiv. Det r hans nytta som maximeras av hgsta mjliga pris. Vrderingen av brdet r fortfarande subjektiv, men sljaren r nu det vrderande subjektet. Vi har flyttat vrderingen av nyttan frn det ena huvudet till det andra. Att sljarens nytta uttrycks i penningtermer, i termer av en social vrdelikare, besljar frloppet. Men det r en konstruktion. Det finns hr inte ett objektivt etiskt dilemma mellan tv dliga alternativ av typen vem av tv drunknande ska jag rdda. Vad som gjorts till allmn samhllsnytta, r i detta fall sljarens nytta. Hon mste inte med automatik frsumma individen som hungrar.
Det paradoxala r ocks att brdets nytta fr sljaren i bytesgonblicket i betydelsen givare av nring, i den betydelse Becker lgger i begreppet Z som uttmmes i U per definition r noll.150 Det r drfr sljaren sljer. Kparen har en helt annan uppfattning om brdets nytta trots enigheten om bytesvillkoren.151 Nyttan, i Beckers bemrkelse, r sledes inte en social vrdelikare under ett byte p marknaden. Kan frvirringen upplsas?
Fr att nyttan ska kunna vara vrdelikare mellan individer mste den srskiljas frn endimensionella gonblick av jmvikt mellan begrt pris och en betalningsvilja som till exempel varken tar hnsyn till frmgan att betala, eller till om viljan uppstr ur ett tvng. Ska tv personers individuella nytta verkligen jmfras av oss, betraktarna, eller en enda persons nytta uppskattas av ngon frutom henne sjlv, kan den i sjlva verket bara mtas i en akt som r bde subjektiv och social till sin natur, i en akt av empati. Samhllsnyttan blir d resultatet av en syntetisk akt dr vi stter oss in i hur andra personer knner det genom att tnka oss sjlva i deras stlle oavsett om vi knner sympati fr de andra eller inte, vilket r en annan sak.152 I denna sociala akt av empati r det vi sjlva som r mtinstrument. Det r det subjektiva. Viljan och frmgan att ta reda p vad den andra borde anse, kontakten med henne i form av ett rollvertagande, r det sociala. Syntesen blir en mtning av nytta som alltid r specifik men som r mjlig att gra.153
Visst kan frsljningen av hypofysextraktet i Posners exempel bli ett etiskt dilemma fr sljaren (och inte bara fr samhllet som tittar p). Men d krvs att sljaren trder i kontakt med sina tv presumtiva kpare genom att stta sig i deras stlle och gr en vrdering, vger deras nyttor mot varandra, och drefter deras nyttor mot sin egen nytta av hgt pris. Kontakten med de andra mste d frmedlas p annat stt n via ett marknadspris.
Hr r s krnan i begreppet den nyttomaximerande rationelle individen. Det r en separat individ som inte str i empatisk kontakt med andra.154 Antagandet utesluter nyttomtning i den allmnna mening Becker lgger i begreppet. Fr i hans matematik grundad p nyklassiska antaganden mts nyttan i efterhand genom kp p en marknad; i hans avhandling framfrallt genom kp p en fiktiv marknad.
I fortsttningen kommer jag att hlla fast vid nyttan sin filosofiska mening, i Beckers frsta och viktiga individuella betydelse, men frst den som 1) mtt hos en annan genom en empatisk akt och ocks se den 2) som beroende av andras empati, inlevelse och, eventuellt, deras sympati. Dessutom kommer jag att dela den i kategorier fr att ge den mening. Grunden fr delningen r att p olika stt se nyttan som en funktion av en rik social kontakt.
Fr att lsaren ska acceptera det kan vi tnka p ytterligare tv exempel ur praktiken:
Vi vet att ptvingad isoleringscell r tortyr i fngelser. Individens vlbefinnande r beroende av kontakter med andra. S r det ven i de situationer nr srnyttobrarna Za, Zb, Zc tnks frmedla nytta till de mest asociala, naturliga behov vi har.155 Men det blir vertydligt s, nr ngra av Ze, Zf, Zg sgs betyda prestige, uppskattning eller avund ocks de r ju i modellen olika tnkta frmedlare till ett sammantaget individuellt U. Vi vet att prestige, stolhet och liknande knslor inte har innebrd verhuvudtaget utanfr ett socialt sammanhang.
ven riskbengenhet tycks formas socialt. Posner fngar fr sin del riskaversionen matematiskt i en individuell sannolikhetskalkyl. Den beskrivs ocks som en utlpare frn individens nytta p marginalen av ytterligare ngot med hnsyn till vad hon redan har. Men individuella val av risk tycks frndras nr mnniskor kommer tillsammans. I uppmrksammade experiment p 60-talet visade J A F Stoner att individuella val av riskniver jmnades ut uppt! nr mnniskor kom samman i en tillfllig grupp. Gruppen var mer riskbengen n individen. Fenomenet fick namnet risky shift. Men en tolkning av risky shift r att mnniskor helt enkelt lever upp nr de kommer tillsammans. Den allmnna aktivitetsnivn hjs och kommer att kanaliseras till vad som r dominerande respons, i detta fall bestmd av kulturell acceptans fr risk. I senare experiment blev utfallet tvrtom att gruppen var mindre riskbengen n individen. Kulturens inverkan p dominerande respons arbetade i motsatt riktning. I bda fallen diskuterar vi hur individuell riskbengenhet pverkas av 1) det sociala sammanhanget och 2) kulturens tryck p detta sammanhang.156

3.2.2 Empatin som varierar; konditionering av empatin.

Beckers analytiska utgngspunkt fr att g vidare till att utreda arbetsdelningen inom ett hushll med tv eller fler personer r dock den separate nyttomaximerande individen. r en sdan person mjlig och i s fall i vilka sammanhang? Amartya Sen ger i en anekdot en bild av hur tv sdana individer kan tnkas upptrda nr de interagerar.

Var r jrnvgsstationen?, frgar han mig. Dr!, svarar jag och pekar p postkontoret, och skulle du vilja vara snll och posta det hr brevet t mig p vgen?. Visst, sger han, fast besluten att ppna kuvertet fr att se om det innehller ngonting av vrde.157

Om den interaktion som beskrivs skulle vara allmn i ett samhlle, skulle det kanske illustrera att det var i upplsning. Samtidigt knner vi igen ngot? Det viktiga just hr r att se att personerna trots allt str i empatisk kontakt med varandra. De tv som hr str som totala frmlingar fr varandra och msesidigt luras kan bara gra det bra om de vet hur man gr nr man luras. D mste de veta vad de sjlva skulle bli lurade av. Artighet r till exempel viktigt. De mste trots kylan som uppvisas stta sig i den andres stlle genom en empatisk akt.
Sen har med sin anekdot nog inte fngat en riktig homo economicus, den person han kallar den rationelle dren,158 p grnsen till social idiot (social moron)?159
Men exemplet visar att empati t ex kan anvndas i olika syfte. Dremot vet vi ingenting om de bdas historia och situation i vrigt. Kanske den stld som vervgdes berodde p att en tredje persons behov av pengar vgdes in av den som tnkte ppna brevet? Hon vgde kanske dennes nytta mot nyttan hos brevets gare av de eventuella pengarna, eller hon kunde bttre eller med strre sympati stta sig i denne tredje persons stlle n i brevgarens?
Frgorna visar att empati inte bara kan anvndas till egen frdel utan ocks att den kan variera i styrka. Den kan konditioneras, kndas, krympas, utvidgas i olika grad t olika hll, t. ex. beroende p nrhet i relationer. Den kan kanske ocks kan konditioneras av makt? I Sens anekdot har mjligen den ene inte ngot annat vertag n frdelen att f gra sista dragningen. I s fall finns hr ingen annan makt i arbete n slumpmssigheten i hndelsefrloppet (som i och fr sig kan manipuleras av den skicklige). Men med Carin Holmberg (2.3.2 ovan) kan vi tnka oss att om den ene vgrar stta sig i den andras stlle, om den empatiska akten r asymmetrisk, finns en maktdimension med i spelet.
Det r svrt att i vrt sammanhang arbetsdelning i hushllet bara fnga vad denna makt r i definitionen frmgan att f ngon att gra ngot hon annars inte skulle ha gjort.160 Arbetsdelningen kan vl vara msesidigt frivillig? Den kanske r en effekt av en rationell maximering av en gemensam hushllsproduktion av Z? andra sidan kanske friheten begrnsas av situationens tvng, eller av frestllningar om hur det br vara? Vi kan allts frga oss om det fr individen alltid finns ngot jag annars skulle ha gjort? Holmbergs kategorier inom den symboliska interaktionismen r anvndbara fr tanken hr. De ska nu med hjlp av Amartya Sen fras samman med rationalitet, nytta och individens psttt stabila preferenser.
Om vi fortsttningsvis ska tala om makt och dess frhllande till asymmetriska rollvertaganden, olika grad av identifikation/isolering och det manliga som norm och fortstta vara i kontakt med Beckers modeller mste vi skilja olika nyttor t. Jag menar d inte femton stycken srnyttobrare, Z, som uttmmes i en gemensam nytta, U. Det gr inte att tnka makt i den modellen. I den modellen r den ddsdmde som kan vlja mellan olika avrttningsstt inte underkastad ngon makt utan fri. I den modellen r individens vlfrd, 1) s som hon frestller sig den, 2) s som hon skulle frestlla sig den om hon genomskdade frihetsbegrnsningar samt 3) de val hon gr i varje sekund ett och samma. Hon maximerar alltid sin nytta.
Nyttan ska nu ytterligare problematiseras s att vi sedan ska kunna tnka makt.

3.3. Introduktion av flera rationaliteter
3.3.1 Individuell rationalitet p kort och p lng sikt

I den begreppsvrld som Beckers avhandling rr sig i r rationalitet och nytta msesidigt kopplade till varandra. Den person r rationell som maximerar sin individuella nytta. Om vi bedmer en individs handlingar som nyttomaximerande fr henne, ser vi henne ocks som rationell. Vi talar i fortsttningen om rationalitet i betydelsen nyttomaximerande rationalitet. Dr nyttomaximerande bara r en frstrkning av begreppet och betyder mycket. Vi br med det mena ett slags bergfast frnuft.161
Det r ltt att frestlla sig sprickor i denna fasta beslutsamhet att maximera egen nytta. Nr jag beslutar mig fr att rka en ny cigarett maximerar jag min nytta just nu, tillfredsstller rationellt ett pockande behov. Samtidigt kan jag tnka: Jag nskar jag var en person som inte rkte. Jag kan nska att jag inte knde behovet av nikotin och rk, att jag hade andra preferenser.162 Alla som har ngon irriterande ovana, ngot som hon till exempel av hnsyn till sin hlsa skulle vilja sluta vilja gra, vet vad som hr menas. Medvetet gr vi stndiga vervganden mellan vad som r bra fr oss p kort eller lng sikt. Sen talar istllet om en hierarki av preferensskalor (rankings of preferens rankings).163 Vi kan d ena sidan tnka oss en preferensskala fr de olika cigarettmrkena, dr vi fredrar det ena, fre det andra, fre det tredje p en skala. Drefter kan vi tnka oss en verordnad preferensskala den r som sdan vrderad hgre n cigarettmrkesskalan som exempelvis gr frn det blygsamma att vara en icke-rkare till det mest ambitisa att vara tvlingssimmerska.
Man kan frestlla sig flera sdana preferensskalor i inbrdes hierarkier. I den riktningen gr Sen. Fr vrt syfte r det tillrckligt att tala om en rationalitet p kort och p lng sikt, om tv preferensskalor som str i motsttning till varandra i varje gonblick. Existensen av en nytta, U, som funktion av srnyttor, Z, har redan ifrgasatts. Men om vi bortser frn det tvivlet vet vi nu, utifrn den gemensamma praktiska erfarenhet som just diskuterats, att den nytta som underfrsttt och tyst antas vara en hos Becker tminstone r tv. Motsttningen mellan vr allmnna individuella vlfrd, s som vi planerar och tnker den, och det vi gr i varje sekund.
Utifrn egen erfarenhet, och lsaren kan kontrollera med sin, pstr jag att ett viktigt stt att hantera den motsttningen r en inre diskussion som r mer eller mindre hgljudd. Med kategorierna inom den symboliska interaktionismen som verktyg fr tanken kan vi frestlla oss att den diskussionen frs mellan ett stndigt pgende sjlv, ett jag som alltid omedelbart handlar p grundval av sin frfrstelse, utifrn sina impulser baserade p rutin, utifrn omedelbart tillgnglig kunskap om hur saker och ting ska gras och inriktad p omedelbar behovstillfredsstllelse, och ett sjlv som r mig. Mig r d den del av sjlvet s som det historiskt har formats i kontakt med signifikativa andra, nra anhriga och viktiga vnner, och den generaliserade andre, samhllets normer och vrderingar, en definition som vi strax mste problematisera.164
Lt oss frst stta jag till att vara individuell rationalitet p kort sikt, rationaliteten utan reflektion, det hastiga handlandet. Mig r dremot den spegel i vilket jaget speglar sig, ser p sig sjlv som objekt fr sig sjlv och fr andra. Jag reflekteras i mig. Att reflektera165 blir (hr) d att handskas med motsttningen mellan individuell nytta p kort sikt och p lng sikt. Mlet fr reflektionen r skapa syntes i ett mer vervgt handlande som tar det rationella p lng sikt med i berkningen nr behoven p kort sikt tillfredsstlls. Men vad r det rationella p lng sikt?
P grund av att mig r format och formas i kontakt med andra individer och andra kollektiv kan vi inte bara lta mig betyda individuell nytta p lng sikt. Mig r en bucklad, bjlig skrattspegel, inte en plan yta.166 Nr individen i sitt samtal med sig sjlv bestmmer sig fr att sluta rka talar andra ocks till henne genom mig. De signifikativa andra, mor och far, barn, nra vnner vill kanske att hon ska vara en sdan som inte rker. Den generaliserade andre sger att hon ska vara en sdan som inte rker, kanske i form av ett offentligt samtal om faran med rkning eller sjukvrdskostnader fr samhllet. Individen r inte isolerad. Mig formas ej i ett socialt vakuum. De signifikativa andra, den generaliserade andre r inte tv fasta uppsttningar av ider, ideologier, normer och vrderingar utan r splittrade, heterogena. De finns alternativa bilder av hur vi br vara, och vad vi r. Det finns normkonkurrens.167 Nr beslutet om rkning en gng togs spelade de bilderna in. Nr beslutet om att rka tas hr och nu spelar det in vad det var/r att vara vuxen, vad det var/r att vara modern, och i vrt sammanhang: vad det var/r att vara kvinna eller man.

3.3.2 Kollektiv rationalitet p kort och p lng sikt.

Att i sitt handlande ta hnsyn till vad ett omgivande kollektiv anser om vad man br gra, de signifikativa nra och kra och/eller det generaliserade samhllet kallar jag nu fr att handla kollektivt rationellt. Att inte slnga fimpen ut genom tgfnstret i ett skogsomrde p sommaren kallar jag fr att vara en del av en kollektiv rationalitet p lng sikt. Om handlingen sker i strid med vad som r individuellt bekvmt str den i strid med vad som individuellt rationellt p kort sikt.
Som exempel p kollektivt rationellt p lng sikt tycks det enklast att vlja omsorg om livsmiljn. Man kan invnda att mnga profitmaximerande kollektiv str utanfr denna rationalitet. Men vi r alla en del av ett mnskligt kollektiv och exemplet kan gras mer drastiskt. Varken kvinna eller man, fattig eller verddigt rik har till exempel i grund och botten ngot intresse av att en atombomb briserar ver deras huvuden. Ja, ven andra levande organismer kan ses som del av en sdan universellt kollektiv nytta p lng sikt.
Men rationaliteter kan ocks tydligt hnfras till separata kollektiv, r de sedan konstruerade ur tomma luften eller mjliga att kategorisera utifrn yttre mrken p sina medlemmar.168
Om handlingen gillas av ett kollektiv som spelar roll fr mig, som jag lrt mig vara en del av, r det en handling som r kollektivt rationell p kort sikt. Handlingen reproducerar mitt medlemskap i det kollektivet. Den reproducerar ocks det kollektivet som sdant och r en del av alla de handlingar som br upp vad det kollektivet ӊr fr alla sina medlemmar.
Skulle det vara en handling som str i strid med vad som r kollektivt rationellt p kort sikt, r handlingen ett hot mot mitt eget medlemskap i kollektivet. Den r ocks ett hot mot det kollektivet s som det rationellt uppfattar sig bst maximera sin nytta. Handlar jag nd i strid med det kollektivt rationella p kort sikt kan det vara fr att jag ndvndigt mste vara individuellt rationell p kort sikt (och underminera min individuella nytta p lng sikt) eller fr att jag i reflektion frestller mig att det kollektiv jag tillhr borde ha andra preferenser, borde reproducera sig och tillfredsstlla sin kollektiva nytta p annat och lngsiktigt mer hllbart stt. Reflektionen jag nskar att jag tillhrde ett kollektiv som str i strid med det fr-givet-
-tagna, kortsiktigt kollektivt rationella169 leder d till en strategi som jag tror r kollektivt rationell p lng sikt och drfr ocks individuellt rationell p lng sikt. I vrt sammanhang och fr de kollektiv som hr kommer att diskuteras: att vara kvinna nskar jag vore; att vara man nskar jag vore
I sammanhanget kvinna och man formulerar Maxine Molyneux vad jag hr kallat p lng och kort sikt som strategiska genusintressen i motsttning till praktiska. De praktiska intressena fr det kvinnliga kollektivet

()springer fram ur de konkreta villkoren fr kvinnors positionering i egenskap av kn inom arbetsfrdelningen () Praktiska intressen r vanligen ett svar p ett omedelbart upplevt behov/mste (need) och de inbegriper inte ett strategiskt ml, likt kvinnofrigrelse eller jmlikhet mellan de bda knen/genus (gender).
170

Kan p samma stt ett lngsiktigt strategiskt intresse fr det manliga definieras som mansfrigrelse, jmlikhet fr det bda knen? Frigrelse frn det kortsiktigt manliga rationella tycks bland annat betyda ett nedstigande till jmlikhet, inte ett upptstigande. Det ska diskuteras senare. Vi konstaterar tills vidare att inom ramen fr teorin om jag och mig har vi infrt en rationalitet p kort sikt i jag och tre samspelande rationaliteter i mig vilka, tillsammans med det faktum att det inte finns en samhllelig norm, bucklar och bjer dess spegel.

3.3.3. Den manliga rationaliteten som norm och som separat sfr

Som vi sg refererat i uppsatsens teoriavsnitt finns ett knippe synstt och teoretiska infallsvinklar som alla hvdar att i samhllet och i hushllet r den manliga rationaliteten och nyttan norm. Den kvinnliga r det som avviker frn normen. Metoderna att reproducera ett ojmlikt maktfrhllande mellan knen kan kategoriseras i begreppen asymmetriskt rollvertagande, separation av den manliga sfren, kvinnlig identifiering med den manliga nyttan p kort sikt och upphjande av det till det allmnnytta.
Det empiriska material som finns i litteraturlistan och som underbygger pstendet, t ex Holmbergs avhandling och Ahrne & Romans utredning p uppdrag av Kvinnomakts-utredningen, har bara relaterats glimtvis. Istllet fr att gra lngre utdrag ur materialet ska jag referera till denna text. Den fr bli empirisk illustration till tesen om det manliga som norm.
I texten har jag konsekvent frskt anvnda hon istllet fr han som personligt pronomen. Jag vgar tro att lsaren har mrkt det. Om hon har mrkt det vet hon vad jag menar och vet att det r svrt att gra s obemrkt. I Sens lilla berttelse om de tv mnnen som luras r det fullstndigt klart fr mig att det mste vara mn frsker dra varandra vid nsan. Hans rationella drar mste vara mn? Lsaren kan prva berttelsen igen och se om hon har samma uppfattning. Sen skriver fr vrigt he och his genomgende i hela sin uppsats, s som brukligt r nr en tnkt person eller individ ska f en kort tillbakasyftande beteckning.
Nr det gller anvndandet av opersonligt pronomen, ofta anvnt fr att eftert skriva brukar, br, skall, kan, vill och drmed mena att ngon slags allmn vilja, frmga, norm eller bruk r fr handen, har vrt sprk till slut bara lmnat oss kvar med ett ord, man. Det dialektala en kan, en br nog inte har aldrig kommit till det svenska skriftsprket s som det till exempel har gjort i engelskan. Man kan helt enkelt inte skriva annat n man i en svensk text om man inte ska gna sig t besvrliga omskrivningar. Drfr finns i denna text ordet man p nstan varje sida.
Vad br en allts gra om en inte vill att Foucault ska vsa Diskurs? Vi har en del av svaret hr. En mste bland annat gra sig ljlig.
Det gr att gra motstnd. Men motstndet fr hr en ton av lantlighet, av underklass. Sger det ngot om det dominerande kollektivt rationellas natur?
Om en tnkt gemensam hushllets nytta uppdelas p det stt som Becker gr, i en kvinnlig sfr hemma och en manlig p arbetsmarknaden, finns denna delning efter kn redan i objektet vi undersker. Den behvs d inte ytterligare ledas i allmnt bevis utan ingr i frutsttningen. Vi har bara att underska om delningen r rationell och vari denna rationalitet eller dessa rationaliteter, bestr. P samma stt r det egentligen tillrckligt att fr oss se om det manliga r norm i Beckers arbete och om ngon maktrelation d automatiskt skapas. Det ska nu gras.

3.4 Hushllet med tv personer: dess rationella arbetsdelning enligt Becker
3.4.1 Inuti fabriken

Beckers grundformel fr rationell arbetsdelning i hushllet med tv (eller flera) personer hrleds ur en pstende om hushllet med en person. Becker skriver:

Om konsumtionen var stationr efter en investeringsperiod, skulle ett enpersonshushll anvnda en fast kvantitet tid fr att underhlla sina kapitalstockar och skulle allokera den resterande tiden mellan marknads- och hushllssektorer fr att maximera konsumtionen.171

Den formeln som sedan fljer gller ocks fr hushllet med tv eller flera personer. Den r:

Z = Z(x, th) = Z _aH1tw / px , th _ (H2)_172

dr H str fr humant kapital och H1 endast kar lnen p marknaden, H2 bara kar den effektiva mngden hushllstid. Personerna i hushllet kan fr vrigt antas vara exakta kopior av varandra (intrinsically identical).173 Hakarna ver H1 och H2 symboliserar att arbetsdelningen mellan hemarbete och arbete p marknaden har pgtt en tid s att de tv humana kapitalen har ntt sina hgsta mjliga niver. Z r den totala konsumtionen av Z under ett r, under vilket rsarbetstiden begrnsats av tw (timmar i lnearbete) + th (timmar i hemarbete) = t, dr t r den totala tid som r tillgnglig varje r efter utrymme fr tid gnad t att underhlla kapital.
Uttrycket Z = Z (x, th) r bara en frenkling av det uttryck som fljer efter nsta likhetstecken och betyder Z r en funktion av varor inkpta p marknaden (x) och effektiv tillgnglig tid i hushllet (th). Nsta mer komplicerade uttryck visar d att varuvrdet, x, frst hrleds ur en lnefaktor, a, som multipliceras med det marknadsspecifika humana kapitalet H1 och timmar i arbete, tw. Det ger en lnesumma aH1tw. Lnesumman dividerad med priset p varorna px ger varuvrdet x. Kommatecknet som fljer fre nsta uttryck, det som sammanfattar hushllsarbetet till, th _ (H2), visar att vi inte har bestmt hur det arbetet samverkar med uttrycket som producerar varuvrden, marknadsarbetet, fr att tillsammans med det ge Z. Frgan r lmnad ppen om det sker via en multiplikation, addition eller p annat stt. Med den grekiska bokstaven _ (psi), som hr bara betyder funktion av , r frgan r ocks ppen hur arbetstid i hushllet bidrar till att skapa sin del av Z. Den tiden samverkar p ngot stt, vi vet matematiskt inte exakt hur, med det optimala humana kapital, H2, som r specifikt fr hushllsarbete och har ackumulerats under hushllsarbete. Detta till skillnad frn arbetet p marknaden dr uttrycket aH1tw r mycket mer exakt. Vi behver d bara bestmma ett vrde p H1 s skulle vi genom division med px f fram ett varuvrde i siffror, har vi bara ocks ett vrde p lnefaktorn a
Allokeringen av arbetstiden mellan de bda sysslorna marknad och hushll r optimal enligt Becker om arbetstidens (of working time) marginal produkt r lika med hushllstidens (of household time) marginalprodukt.174
I frbigende kan vi mrka att tiden p marknaden kallas arbetstid medan arbetstiden i hushllet betecknas med tid utan frsttsordet arbete. 175 Det visserligen sant att ven sex, produktion av barn etc. ingr i de srnyttobrare Z som hushllet producerar. Men det r utanfr denna modell och finns som en fundering hos Becker om att paret kan komplettera varandra just dr.176 Arbetsdelningen sker i vilket fall obevekligt:

Ett huvudantagande i denna sektion r att alla r identiska frn brjan; skillnader i effektivitet bestms ej av biologiska eller andra i individen givna (intrinsic) skillnader. Variationer i frdigheter r ett resultat av olika erfarenheter och andra investeringar i humant kapital. Till och med efter detta extrema antagande, kommer effektiva hushll med flera personer (multiperson households) visa sig ha en uttalad arbetsdelning mellan medlemmarna vad gller tidsallokering och i ackumulation av specialiserat kapital.177

Detta sammanfattas i fem teorem dr det frsta teoremet r:178

Om alla medlemmar i ett effektivt hushll har olika komparativa frdelar skulle (would) hgst en medlem allokera tid bde p marknad och hushll. Alla med en strre komparativ frdel n denna medlem skulle helt specialisera sig p marknaden, och alla med strre komparativ frdel i hushllet skulle helt specialisera sig dr.

Det andra teoremet r:

Om alla i ett hushll har olika komparativa frdelar skulle hgst en medlem investera i bde hushlls- och marknadskapital. Medlemmar som specialiserar sig i marknadssektorn skulle investera bara i marknadskapital, och medlemmar som specialiserar sig i hushllssektorn skulle bara investera i hushllskapital

Men om medlemmarna inte har olika komparativa frdelar kan d flera medlemmar ha samma komparativa frdel och investera i bde marknads- och hushllskapital och allokera tid till bda sektorerna, frgar Becker. Han svarar klart nej. Det tredje teoremet r:

Hgst en medlem i ett effektivt hushll skulle investera i bde marknads- och hushllskapital och allokera tid i bda sektorerna.

Och om skalavkastningen r konstant eller kande,179 och om ineffektiva hushll inte kan verleva, skulle specialisering bli n mer extrem, frklarar Becker i ett fjrde teorem:

Om varuproduktionsfunktionen /som ger Z/ har konstant eller kande skalavkastning skulle alla medlemmar i effektiva hushll specialisera sig helt i marknads- eller hushllssektorn och skulle bara investera i marknads- eller hushllskapital. (Kursiv i original).

Slutligen uppstlls ett femte teorem:

Alla utom mjligen en medlem (all but possibly one member) i hushll med fler medlemmar n det finns oberoende varor /Z/ skulle helt specialisera sin investering och tid till marknaden eller till en srskild vara /Z/.

Och Becker tillgger att om hushllet arbetar under konstant eller kande skalavkastning skulle alla medlemmar i effektiva hushll helt vara tvungna att specialisera sig.
Vi kan hr stanna upp och undra om inte arbetet kommer att upplevas lite enahanda av individerna? Om vi jmfr med vr egen erfarenhet: r inte omvxling en srskild kvalit i arbetet?180 Becker gr ingenstans den reflektionen. Skulle inte omvxling vara en srskild stapelvara Z, som kan vxlas till nytta, U. Faller modellbygget av denna orsak? Eller borde han infra den negativa produktionen av brist p omvxling som en minusfaktor? Vr praktik trnger p, men frgan r fr tidigt stlld. Vi mste minnas att de tv (eller flera) rationella individerna har frsvunnit in i modellen. Modellen r ett enda upplevande subjekt. Dremot kan vi, inom modellen, tvinga Becker till nya berkningar med invndningen att den avstdda gldjen av att dela p arbetet, den avstdda gldjen av att samarbeta i stdning, tvtt och disk, r en frbisedd stapelvara, Z, som inte konsumeras av subjektet och drmed borde infras som kostnad p marginalen.
Fabriken producerar emellertid inga negativa varor. P grund av allas goda vilja antar Becker istllet att inga vervakningskostnader uppstr i den, men med en reservation som visar ngot:

Jag antar ocks att medlemmarna inte behver vervakas eftersom de villigt allokerar sin tid och andra resurser fr att maximera produktionen av varor (commodities) i deras hushll. Eftersom alla personer r i grund och botten identiska (intrinsically identical) skulle varje medlem f en lika stor andel av hushllets produktion (output). Detta r emellertid bara ett svagt argument, fr antagandet att medlemmarna inte behver vervakas (supervised); en del kan individuellt vinna p att smita frn sina plikter eller frn andra brister i funktionsfrmga (malfeasance) ven om hushllets produktion d minskar.181

Med sitt teorem om Den vanartiga ungen hller Becker senare i avhandlingen nd ihop organisationen mot obstruktion. Vi ska berra det nedan. Hr ska vi bara mrka att Becker med sin sista reservation r utanfr modellen som ett enda subjekt. Om hushllet producerar en nytta gemensam fr alla, hur kan d medlemmar verhuvudtaget f idn att smita frn jobbet inom sina fack? Och varfr fr bara en del denna id?
I hushllet som ett subjekt fr alla dremot lika stor andel av Z. Eftersom arbetstiden i hushllsproduktionens Z-intresse r optimalt uppdelad mellan marknad och hushll syftar smit och skolk (shirking) frsts inte p att den ene t. ex. smiter frn hushllsuppgifter som han ocks borde delta i. Det syftar p att den ene inom sitt omrde, marknad eller hushll, inte gr sitt bsta. Tnker vi praktiskt p saken slr det oss att det mste vara lttare fr den som kommer hem efter dagens slut att granska vad som dr ha gjorts, till exempel middagen, n vad det r fr den som arbetar hemma att komma till den andres arbetsplats p inspektion. Dennes arbete granskas vl i frsta hand av andra medlemmar i hierarkin p marknaden?
Om dessa tv, tre funderingar accepteras av lsaren br hon se att de r tecken p ngon slags obalans. Innan vi granskar modellen med hjlp av de begrepp som bestmdes i fregende avsnitt ska vi mrka att Humant kapital hr r ett ting som finns inuti individen.

3.4.2 Promenad i fabriken: Hushllet som ett subjekt?

I modellen antar Becker att de identiska individerna gr hushllets gemensamma produktion av Z till sin gemensamma angelgenhet. Det antas ske s fullstndigt och s frivilligt att det blir mjligt att bortse frn att vi egentligen talar om minst tv individer. Antagandet om den nyttomaximerande rationella individen r hr ett antagande om att hushllet r denna individ. De tv individerna r en och vi kan illustrera det med en enkel teckning:







Figur 2. Det rationella hushllet som subjekt

Individernas totala rationella symbios underlttas av att de r helt identiska. De skiljer sig bara t i ett avseende. De har skaffat sig helt olika humana kapital, H1 och H2 dr takmarkering ver H markerar msterskap inom de tv facken , att ytterligare vning inte lngre kar H.
I modellen r de tv humana kapitalen den ackumulerade frmga individerna har att producera sin del av allt som hushllet behver. Med allt menas allt. Alla mnskliga vrden Becker kan tnka sig (eller som sas tidigare: kanske femton grundnyttor som kan vxlas till en nytta). Beckers hushll och formeln ovan beskriver allts en fabrik. Detta subjekt vill vara effektivt. Drfr delas arbetet upp. Men arbetet delas, i modellens grundform, mellan tv individer. Det r drfr rimligt att betrakta dem som tv individer i en fabrik. I synnerhet som vi vet att Beckers avhandling handlar om rationella individer i organiserat samarbete. Det finns allts skl att avvisa modellens antagande om tv enggstvillingar som, frn hushllets effektivitetssynpunkt, r helt olika varandra. Och r de tv personer vet vi att de ocks har liv som inte bara betyder kontakt med den andre. De tillfredsstller ocks behov utanfr hushllets produktion och konsumtion. Insikten kan sammanfattas i en teckning dr omrden utanfr hushllets produktion av Z:n r de tv personernas behovstillfredsstllelse utanfr fabriken. Vi kan kalla de tv omrdena U1 och U2.






Figur 3. Det rationella hushllet som tv subjekt med en gemensam sfr och tv egna.

Om fabriksarbetarna r tv rationella individer mste vi allts tro att de har tv egna nyttoupplevelser. Men ocks i den gemensamma sfren. Hushll r inte tnkande och knnande subjekt. Vi beskriver det i en ny teckning. Dr kvinna och man r markerade med k och m eftersom det r s Becker till slut frestller sig hushllet och eftersom det r s de flesta hushll ser ut.






Figur 3. Det rationella hushllskontraktet och tv upplevande subjekt som r tv kn

3.4.3 Rationell arbetsdelning med Humana kapital som inte r separata?

I modellen har de tv Humana kapitalen strikt skiljts t. I alla teckningar ovan har det accepterats. Kan inte kvinnan drtill lgga ngon timme p marknaden, utnyttjande ett H1 eller en egenskap hos H2 som inte har uppmrksammats? Det vore inte optimalt enligt Becker:

Jag har antagit att varje slag av Humant kapital kar effektiviteten i bara en enda aktivitet men vi behver inte hlla oss till denna begrnsning. Teorem 1 och 4 skulle hlla om H1 och H2 kade effektiviteten i bde marknads- och hushllssektorn, s lnge som H1 r mer marknadsintensivt, i den meningen att en dollar spenderad p H1 kar lnenivn mer och hushllseffektiviteten mindre n en dollar spenderad p H2. Ett hushll skulle inte vara effektivt om tv medlemmar frsg bda sektorerna med tid och investerade i bde H1 och H2, ty en av medlemmarna kunde frse marknaden med all deras kombinerade tid, och den andra kunde specialisera sig helt i hushllet och eliminera varje investering i H1. Teorem 3 kan utvidgas p samma stt.182

Vore det rationella hushllet en nation frblir kvinnan hemma s lnge inte skriande arbetskraftsbrist rder. Modellen har fr vrigt en frkrossande allmngiltighet ur flera aspekter. Efter de teorem Becker ovan stllde upp skriver han:

Analysen som utvecklas hr r relevant inte bara fr hushll utan ocks fr lnder och fr att frklara komparativa frdelar i internationell handel.183
3.4.4 Granskning av fabrikens produktion och dess produktion av makt

I modellens hushll r kvinna och man tillsammans sexton timmar per dygn. vriga tta timmar r mannen p marknaden, tw, och tjnar in penningln fr vilken varor, x, kan kpas. Kvinnan r d hemma och producerar sina Z med hjlp av th. Mannen producerar ocks lite Z hemma: sex, produktion av barn och mjligen ngra andra Z, d v s p de punkter dr de tv individerna kompletterar varandra. Kvinnan gr ingenting p marknaden. Hon kompletterar dr inte mannen.
Hemma r kvinnan ensam eller producerar barn. I modellen trffar hon bara mannen. Mannen p marknaden r inte ensam. Han arbetar dr tillsammans med andra mn och trffar inga kvinnor. Ty de r alla medlemmar av hushll som delat sitt arbete rationellt s att kvinnor r hemma och mnnen r p marknaden. Arbetsdelningen ger allts mannen tv sfrer att vara i. Frutom sfren hemma r han i en kollektiv manlig sfr. Vi kan fr vrigt se det reflekterat i Beckers anvndning av ordet hushllstid (householdtime) ovan (3.4.1). Det r hemarbetstid. Arbetet p marknaden r inte hushllstid trots att det r en del av hushllets totala tid. I kvinnans sfr hemma frbrukas egentlig hushllstid.
Nr hon inte r ensam i den sfren speglar hon sitt jag i spegeln mig som r bucklad av samvaron med mannen. Han r p jobbet en del av en kollektiv rationalitet i vilket hans jag varje dag speglar sig. Den bestr av mn som alla kontrollerar tillfrseln av varor, x, till sina hushll. De bidrar alla med varor, samt med sex, en viss produktion av barn och mjligen ngra andra Z:n hemma. Per definition ser verkligheten Hemma och Borta olika ut fr individerna. Vi mste anta att olika medvetanden uppstr ur dessa olika verkligheter. Den ena kan inte veta vad som frsiggr Borta annat n vad som frmedlas via en person. Den andre vet inte allt som hnder Hemma.
Fder situationen ver- och underordning? Eller fder den bara olikhet utan maktskillnader? Vi ska frst hra Beckers sikt. Den r att detta r en frga utanfr modellen, irrelevant:

En del invnder mot antagandet att inneboende skillnader vad gller komparativa frdelar skulle vara en viktig orsak till arbetsdelning efter kn och istllet hvdat att knsarbetsdelningen (sexual division) framfrallt beror p exploatering av kvinnan. Men en uppdelning av arbetet efter kn efter inneboende frdel frnekar inte exploatering. Om mn har total makt att bestmma bde hur arbetet ska frdelas och att ta allt vad hushllet producerar utver ett visst Ӛverlevnads-minimum som ges till kvinnan (en konkurrenskraftig ktenskapsmarknad skulle frdela produktionsresultatet mer jmlikt), skulle mn tvinga igenom en effektiv arbetsdelning drfr att detta skulle maximera hushllsproduktionen och drmed deras eget beslag (take) av den. I synnerhet skulle de tilldela kvinnorna uppgiften att ta hand om barn och annat hushllsarbete bara om kvinnor hade en komparativ frdel i sdant arbete.
Argumentet r suggestivt men inte definitivt, ty det antar att komparativa skillnader efter kn r oberoende av att kvinnan exploateras. nd kan exploaterade kvinnor ha en frdel i obehagliga aktiviteter (exploited women may have an advantage at unpleasent activities)
bara drfr att det monetra vrdet av onyttan (only because the monetary value of the disutility) tenderar att vara lgre fr exploaterade (och fattiga) personer, eller fr att exploaterade personer inte tillts att delta i aktiviteter som kan underminera deras exploatering.
Inget definitivt omdme kan fllas i analysen i detta supplement _som handlar om Humant kapital och anstrngning_ ,drfr att den inte beror av kllan till att kvinnan har komparativ frdel i hushllsaktiviteter. Den kan vara diskriminering eller andra faktorer. Den _analysen_ krver bara att investeringar i specifikt humant kapital frstrker effekten av komparativ frdel. Ja, analysen krver inte ens att den initiala skillnaden i komparativ frdel r stor mellan man och kvinna: en liten initial skillnad kan frvandlas till stora observerade skillnader genom de specialiserade investeringarnas frstrkande effekt.
184 (Fristende kursiveringar och ord inom citationstecken enligt original)

Kontentan hr r att exploatering r en sak som bara kar argumentet fr arbetsdelning, inte ndvndigt r dess orsak. Frgan om exploatering r en del av arbetsdelningens resultat stlls inte. Frgan r relevant ocks i denna begreppsvrld Om exploatering ger tillfredsstllelse t den frtryckande parten skulle den i s fall kunna ses som ett fr honom specifikt Z i sig.
Men med hushllet som subjekt fr vi bara maximering av hushllsproduktionens Z. Trots att det just hr r det tydligt vems Z det i frsta hand handlar om. Men Beckers ordval frvirrar. Exploaterade kvinnor kan ha en frdel i obehagliga aktiviteter. Det r ju en frdel fr mannen att sysselstta henne i sdana. Becker verkar klar ver det. Varfr r det oklart hr vem som r upplevande subjekt? Det r ju inte kvinnan som har.
Frvirringen upplses nr Becker till slut gr vidare till att mta denna frdel med en objektiv social vrdemtare, pengar. Den exploaterade kvinnan lider mindre drfr att hon kan betala mindre n den som ej exploateras fr att bli av med ett obehag. Det r att uttrycka det lgre monetra vrdet av onytta som Becker talade om i andra ord.185 Det finns ett annat upplevande, vrderande subjekt hr utanfr det exploaterande frhllandet. Det r det allmnna, samhllet, som har frdel.
Det kan enligt Becker ocks finnas en srskild nytta med att inte lta kvinnan delta i aktiviteter som underminerar hennes exploatering. Dels strikt teoretiskt som just visats, mste vi sluta oss till. Men ocks fr mannen som alternativt upplevande subjekt. Drmed ppnas fr tanken att makt leder till kad individuell nytta, ocks som sdan, s som vi spekulerade om ovan. r den nyttan ngot som alla rationella individer br strva efter?
Kontrollen av pengarna r hr i alla fall en avgrande materiell maktfaktor. De r ett socialt objekt som ger vertag fr den person som ansvarar fr dess frmedling till vriga i hushllet. Penninginnehavarens verlevnad beror inte av hushllet, ven om hans allmnna vlbefinnande gr det. En strejk frn kvinnans sida upphver kontraktet med mannen. En strejk frn mannens sida bryter vriga hushllsmedlemmars samband med samhllet. Det sambandet frmedlas av pengar och handlar om fysisk verlevnad. Vi kan drfr utan anstrngning tro att denna pengarnas materialitet, dess intrde i organisationen genom mannens frsorg, ett grundlggande produktionsfrhllande fr produktionen av Z i hushllet, ger en impuls att se saker och ting frn hans perspektiv. Medan den materialitet som empati i motsatt riktning har att st p inte r lika stark. Mannens incitament till empatiskt tnkande, till att byta perspektiv, konditioneras av andra varor n de som inkps p marknaden. Den hemarbetande r i besittning av sdana. Men de spelar inte lika stor roll fr direkt individuell verlevnad p kort sikt.
Till detta materiella villkor fr organisationens interna maktfrhllanden kommer tyngden av den konstruerade kollektiva manliga rationalitet i vilken kvinnan, i modellen, har att spegla sig i och drmed uppleva sig sjlv som objekt fr andra och drmed fr sig sjlv. Det sker gentemot den signifikative andre som mannen r. Det sker gentemot den generaliserade andre, samhllet utanfr som, i modellen, frmedlas in i hushllet endast via mannen, som p arbetsmarknaden r medlem i manliga kollektiv i vilka han speglar sig. I modellen bestr dessa hierarkier av kollektiv helt av mn. De r organiserade runt varuproduktion och reproduktion av hela samhllets sammanhllning. De utgr hela det offentliga livet, i betydelsen utanfr hushllet. Samhllets sammanhllning utanfr hushllet hlls i modellen uteslutande samman av mn. I modellen str mnnen som ett kollektiv och som separata individer gentemot kvinnor bestende av separata individer utan tillhrighet i egna kollektiv. Vi illustrerar vad som nu sagts med att utveckla vr teckning ett sista steg:







Figur 4. Hushllet som tv subjekt med en gemensam sfr. Det ena dominerar det andra.

3.4.6 Beckers fr-givet-tagna manliga verhghet

Som vi sg antyder Becker makt men anser den vara utanfr modellen. Men i kapitlet dr altruism inom familjen utreds matematiskt r den makt som penninginkomst ger underfrstdd. Den noteras inte. I texten r den altruistiske Vlgraren (the benefactor) genomgende en Han och den sjlviske Frmnstagaren (selfish beneficiary) en Hon. Den indelningen genom hela kapitlet om Altruism i familjen kommenteras i en not:

Fr att skilja altruisten och frmnstagaren t anvnder jag maskulint pronomen fr altruisten och feminint pronomen fr frmnstagaren.186

I kapitlets Teorem om den avskyvrda ungen (The Rotten Kid Theorem)187 har alla utom altruisten som ml att i strid med varandra klmma ut det mesta fr egen rkning. Han, dremot, har gjort deras nytta till sin och drfr kan han, trots egoistiska sabotage frn alla hll, hlla samman hushllets organisation genom att frdela de resurser han underfrsttt kontrollerar. Det leds matematiskt i bevis. Detaljerna dr behver inte intressera oss.188
Vlgraren har beundransvrda egenskaper:

() han skulle avst frn handlingar som kar hans inkomst om de snker hennes inkomst mera; och han skulle ombesrja att snka sin egen om det hjde hennes inkomst med mera.189

Den ideologiska konstruktionen r inte oskyldig. Diana Strassman ppekar att den ligger till grund fr teorier om inkomstfrdelning, beskattning, vlfrdspolitik och ekonomisk utveckling.190 Den teoribildningen ligger i sin tur till grund fr ekonomisk politik riktad mot organisationen Hushllet och hon skriver:

Tvrtemot berttelsen om den vlvillige partiarken finns bevis fr att barn fr det bttre i fattiga lnder om transfereringar (finansiell hjlp frn regeringen) ges till mdrar n om de ges till fder.191

Marilyn French rapporterar vidare:

I de flesta indiska familjer ter mnnen frst. Kvinnorna ter det som blir ver och flickorna fr mat sist () Vissa indiska byggnadsarbetare som jag talade med viskade att de brukade smussla undan lite mat t sig sjlva innan de serverade sina mn. De skmdes fr det, men det var ndvndigt eftersom deras mn aldrig lmnade ngot kvar t dem.192 (Kursiv i original)

French hnvisar ocks till en versikt frn 1990 av Amartya Sen. Hans artikel Mer n 100 miljoner kvinnor saknas beskriver vad han kallar ett folkmord (genocide) p kvinnor i Tredje vrlden under 1900-talet. French sammanfattar Sens underskning:

() /kvinnor fr automatiskt/ strre del i familjens resurser om de frtjnar sitt uppehlle utanfr hemmet, om deras arbete betraktas som produktivt (vilket vanligen betyder att de fr kontant ln) eller om de har egna ekonomiska tillgngar och rttigheter. P platser dr vuxna kvinnor har mjligheten att tjna egna pengar ddar med andra ord mn frre kvinnliga spdbarn, oavsett hur stark ekonomin i det omgivande samhllet r. I Punjab, som r Indiens rikaste stat, finner vi bde det minsta antalet kvinnor i frhllande till mn och den lgsta andelen yrkesarbetande kvinnor i hela landet.193

Den ideologiska konstruktionens krkaktighet. Det lttsamma ordvalet rotten kid, avskyvrd unge, r inte lngre lika lustigt.

Vi har ovan diskuterat och accepterat Humant kapital som ett ting tillhrigt individen. Efter att ha diskuterat Beckers relation till sin modell kan det vara dags att diskutera Humant kapital som en relation. Vi mste d ocks reflektera ver lnefaktorn, a.
3.5 Humant kapital och lnefaktor som relationer
3.5.1 Humant kapital som relation dr lnefaktorn r given

I ett angrepp p meritokratin kallar Wallerstein begreppet Humant kapital fr ett kvasikoncept. Enligt honom r det fel att Humant kapital till exempel skulle skapas i utbildningssystemet. Det fyller enligt Wallerstein snarare

funktionen av socialisering, barnvakteri och att filtrera fram de som ska bli ny medelklass () /i syfte att/ skra tillgng till privilegier194

Bakom provokationen finns ett synstt dr Humant kapital ses som konstruerat i ett socialt sammanhang. verordning och underordning av kollektiv r drivkraften bakom konstruktionen. Det Humana kapitalet r d bara en ideologisering av relationer och kan ej definieras som ett ting. Det strider frsts mot den vanliga uppfattningen. I en vanlig svensk lrobok om arbetsmarknaden r Humant kapital frmst utbildning och arbetserfarenhet.195
I uppsatsen som passusen ovan r hmtad frn beaktas inte kn eller genus. Dr handlar det om klass och reproduktion av klassamhllet. Men det gr frsts ocks att tala om utbildning och kn. Reproduktion av hierarki i allmnhet inom ramen fr reproduktion av ver- och underordning av kn i synnerhet. Manlighet och kvinnlighet som aspekt av klass, s som vi sg Anita Gransson uttrycka det (2.4.).
Harriet Bjerrum Nielsen och Monica Rudberg berttar i sin bok om en dansk studie. Den visar att kvinnor efter skolan gr vad de vill gra i lngt mindre utstrckning n mn. De flesta blir besvikna, det kanske r klassaspekten. Kvinnorna blir mest besvikna, det verkar vara knsaspekten. De fr efter avslutade studier en mycket smre verensstmmelse mellan sina nskningar och realiteterna, n mn. Frfattarna refererar till tv underskningar som pekar p strukturella barrirer i utbildningssystemet: ju fler kvinnliga skande till en utbildningslinje, desto lgre intagningsprocent. Det skulle d vara en objektiv realitet kvinnor mter. Men ocks:

Unga kvinnors ambitioner sjunker ofta under gymnasietiden. () Frn att ha tnkt sig en lngre akademisk utbildning i frsta rskursen, siktar man efter hand in sig p medellng utbildning som knnetecknas av fast struktur, yrkesinriktning och tydlig kvinnoinriktning. () Ofta frskjuter man sitt ursprungliga intresse frn ett manligt omrde med mycket prestige till ett mindre prestigefyllt, men nraliggande kvinnligt flt frn lkare till sjukskterska, frn lektor till lrare.196

Med den begrepp vi tidigare frde in i berttelsen: det lngsiktigt rationella har under studietiden gett vika fr det kortsiktigt rationella. Amartya Sen skulle fr sin del kanske sga att den ena preferensskalan har vunnit ver den andra. De unga kvinnorna tycks ocks knna av verklighetens tryck, trycket frn vad som r mjligt fr dem, och vad som frvntas av dem tydligare.

() flickorna r mycket mindre skra p sina nskningar under sista skolret och har mycket mindre tillit till att nskningarna ska uppfyllas. Dessa tv faktorer skerhet och sjlvtillit korrelerar klart i alla grupper med samstmmighet mellan nskningar och realitet.197

r de bara ett offer fr en dominerande konstruktion av vad det r att vara kvinna som s smningom tar ut sin rtt? Beskrivet av en forskare som fruktan fr att lyckas.198 Inte alls bara det tycks det. Hr finns en praxis som konstruktioner av kvinnligt kan hmta kraft ur. Ytterligare en norsk underskning tycks till exempel visa att:

() flickor med yrkesaktiva mdrar skruvar ned sina frvntningar mest; de har ju i praktiken sett vad dubbelarbete krver. Nr den verklighet man till slut ska landa i rycker nrmare, mste flickan frhlla sig mer till det motsgelsefyllda frhllandet mellan familj och yrke till skillnad frn hgstadieflickan, som kan bevara de tv nskningarna harmoniskt vid sidan av varandra () eller ltsas som om barn inte fanns. () Fr pojkarna r processen mindre dramatisk. De r frn brjan mer realistiska, och det finns fler platser till den sortens drmmar de har.
199

Frgar vi varfr kvinnan som r frebild fr flickan dubbelarbetar leder det till en ny diskussion om vilka frestllningar, konstruktioner utan frankring i realiteter, som frhindrade att hushllsarbetet delades lika mellan frldrarna. Och vilket materiellt tvng som tvingade fram dubbelarbetet frn moderns sida. Ett verkligt tvng var frsts att hushllsarbete och att ta hand om barn r en sak som mste gras. Och om den ene vgrar, utifrn frestllningen om det irrationella i att bete sig som en kvinna, mste det arbetet utfras nd. Den arbetstiden r inte en tid som fritt kan vljas bort ned till 1 eller 20 procent av total tillgnglig tid, s som den r i modellen vi undersker.
Och en del arbetsmarknadsforskare spekulerar om beslutet att utbilda sig ocks kan pverkas av vad kvinnor har att vnta sig av samhllet, om det r s att

() kvinnor och deras frldrar eftersom viktiga utbildningsbeslut fattas redan under barndomen r medvetna om att de kommer att bli diskriminerade p arbetsmarknaden nr de blir vuxna.200

Vad som beskrivs r en process av anpassning till samhllet omkring. Det Humana kapitalet, tnkt som ett papper frn en utbildning, fds i en relation. P relationens ena sida finns den unga kvinnan. P relationens andra sida finns allt det andra, hlften av det E som bortfll i brjan av Beckers avhandling. Allt det andra har vi ovan kategoriserat i olika rationaliteter, dr det kortsiktigt manligt rationella dominerar. Det dominerar som en materialitet. Det dominerar som en konstruktion. Individen tvingas handla rationellt i strid med den rationalitet p lng sikt som hon r varse. Motsttningen verkar inte alls bara vara dold fr individen i de underskningar som relaterades ovan.
ven om Humant kapital r ett ting fr Becker mste han hrleda fram deras storlek ur relationer. Det hemmaspecifika humankapitalets storlek mts i frhllande till det marknadsspecifika kapitalets storlek, ett annat ting. Som vi har sett sker det via en tnkt jmfrelse av marginalavkastningar. Det r just en tnkt jmfrelse eftersom den i praktiken r en tolkning, att tv parter gr vad de gr arbetsdelat eftersom de just har gjort en sdan jmfrelse som modellen sa t dem att gra i en appell till deras frnuft, deras rationalitet,
Tv marknadsspecifika Humana kapitals storlek mts i sin tur i en relation genom att vi betraktar olika storlek p lnen vid samma lnefaktor, a, och lika antal arbetade timmar, tw, enligt aH1tw.Vad vi kan veta om H1 r hr i princip den ln dr H1 tnks komma till uttryck, allt annat lika.
Utanfr modellerna och i avhandlingens text r Becker ppen fr att kvinnan arbetar p marknaden. I de fallen kan allts hennes Humana kapital p marknaden uppskattas separat med Beckers synstt. Om arbetsgivaren betalar mannen 100 och kvinnan 80 fr samma eller liknande arbete en vanlig lnerelation p svensk arbetsmarknad201 beror det p att kvinnor p grund av

sitt hushllsansvar, ven nr de vill delta i arbetskraften lika mnga timmar som mn, blir trtta, mste vara hemma fr att ta hand om sjuka barn eller gra andra utryckningar, och har mindre mjlighet att arbeta p udda tider eller ta jobb som krver mycket resande202

Ty ln (I) kan sgas vara bestmd av ett paket som bestr av tid och anstrngning (package of time and effort) dr Em energin i lnearbetet och tm r tiden enligt I = I(tm, Em) 203
Och Becker anfr vidare:

Eftersom hemarbete krver strre anstrngning (is more effort intensive) n avkoppling (leisure) och andra hushllsaktiviteter, spenderar gifta kvinnor mindre energi p i varje arbetstimme p marknaden n gifta mn som arbetar samma antal timmar.204 /Kvinnor/() ekonomiserar med sin energi genom att skaffa sig mindre krvande jobb. 205

Det ger lgre ln. Och lnen uppstr i en relation mellan det Humana kapitalet, eller hur intensivt det tas i bruk, och ett annat ting, arbetsobjektet. Lnen betalas inte av ngon person eller ngot kollektiv av personer som lnearbetaren har en relation till. Den kommer som en fljd av insatsen p samma stt som 6 kronor i kaffeautomaten (ett ting) ger en mugg kaffe, 12 kronor ger tv muggar o s v. Ett nyckelbegrepp fr Becker r intjnandefrmga (earning power).206 Den frmgan, kraften r ngot som strikt tillhr individen som en egenskap.
Som vi vet finns lnesttande personer i toppen av organisationers hierarkier. Det r de som uppskattar sitt eget och andras Humana kapital. Ibland vrderar de sitt eget till 10, 20 eller 100 gnger strre n vad som r individuellt genomsnitt i den organisation de leder. I sina detaljer r det utanfr ramen fr vr diskussion. Detta allmnt knda och regelbundet diskuterade faktum nmns bara hr som nnu en antydan om att mtningsresultat ocks beror p vem som mter.207
Enligt Bjrklund & Edin (1996), har den mest omfattande svenska studien utfrts av le Grand (1992) p siffror frn 1981. D var lneskillnaden just 80/100 mellan kvinnor och mn. 43 procent av lneskillnaden kunde ej frklaras. Vedertagen hnsyn togs till individernas humankapital, familjetaganden som antalet barn och hushllsarbete, olikheter i arbetsmilj och olika typer av arbeten. En annan studie frn samma r angav att: merparten av lneskillnaden mellan knen inte lter sig frklaras av skillnader i humankapital och arbetsmilj.208
Men en del av lneskillnaden idag tycks nd frklarad av kvinnans hushllsansvar, eller mannens brist p det? Vi ska nedan diskutera det. Frst ska lnefaktorn, a, berras. Den lter sig inte ltt skiljas frn begreppet Humant kapital.

3.5.2 Lnefaktor som en relation

Fr den som inte styr eller ger en organisation sttes lnen i en frhandling med ledningen. Fr den enskilde r det viktigt att veta vad hon kan krva i den relationen. P det individuella planet tycks konstruktionen av det kvinnliga hr spela en roll.

En viktig skillnad i pojkars och flickors socialisationserfarenheter finner man emellertid i det faktum att flickor (i likhet med mnga forskare!) ofta osynliggr och nedvrderar den kompetens flickor har. () En konsekvens av denna nedvrdering r att flickorna gr tyst i drrarna. De lr sig att hlla sina regler och sin samvaroform undan frn den offentliga scenen vilket kan medverka till att flickor/kvinnor ofta frhller sig passiva i offentliga sammanhang.209

Men det gller inte bara att lra sig ta bra betalt fr sin arbetskraft. Det gller ocks att verhuvudtaget lra sig att ta betalt. Ocks hr tycks konstruktion av kvinnligt och manligt spela roll. I en dansk underskning av barns arbete (9 till 12 r) frn 1972 uttrycktes det som:

Pojkarna br ut tidningar medan flickorna passar barn. Pojkarna fr regelbunden ln, medan flickornas avlning r mer slumpmssig.210

En norsk underskning frn ett fiskelge (1982) antyder samma lnefaktor i tidigt arbete under individens liv:

Flickor och pojkar tar olika arbete som ger olika utbyte och strker olika inriktningar. Pojkarna fr ln och mer systematisk yrkesinriktad handledning, flickorna fr mjlighet till samvaro och till att ge och motta omsorg. Pojkarna jobbar som torsktungskrare p kajen. Det r ett jobb som krver dristighet och fretagsamhet() det krver viss trning fr att bli tillrckligt effektivt och det r ett individuellt jobb. Flickorna kr barn i barnvagn och rensar rkor () det r arbete som ger mindre pengar, men dr samvaron med vninnorna r en viktig del av lnen. Flickorna som passar barn r inte ens skra p att f ngon ln alls, eftersom barnpassning ligger p grnsen mellan arbete och hjlpsamhet. Tillitsfrhllandet till barnet och barnets mor r ocks en viktig del av belningen. Man ser hr hur flickors prioriteringar ltt innebr att andra kan utnyttja dem () flickorna tilldelas ett skert men snvt arbetsomrde, medan pojkarna mste kasta sig ut p arbetsmarknaden och sjlva ta reda p mjligheterna. I gengld lr sig pojkarna drigenom att initiativfrmga r en ndvndig arbetskvalifikation och att ln r en sjlvklarhet nr man presterar ett arbete.211

Lnen stts allts i en frhandling. Men inte bara som individ mot individ. Nr arbete t ngon annan uppstr i historien p bred front i en organisation, eller t en arbetsfri gare/kontrollr av produktionsmedel, jord eller t bevpnad kr som kan avtvinga ngon hennes arbetsprodukt sker frhandlingen ocks kollektivt. Av och till i historien med mer eller mindre bryska metoder. Vi kan ocks se p denna kollektiva lnefaktor historiskt:
Sedan brjan av frra rhundrade har lntagare organiserat sig i fackfreningar, en slags lnekarteller dr individer inte ensamma ska acceptera lg ln utan hela kollektivets godknnande. Brenner & Ramas (1984) fster uppmrksamheten p kvinnors svrigheter att kollektivt frsvara sina lner under 1800-talets tidiga kapitalism i England. Vad som under denna period ligger till grund fr att ideologiskt konstruera kvinnlig arbetskraft som lgproduktiv och drfr smre betald r enligt frfattarna inte alls ideologi eller kultur i sig. Kapitalismen kan i och fr sig utnyttja kultur, ideologi och frdomar om kn fr att pressa lneniver menar de. Men ideologi skulle aldrig ensam ha tillrcklig kraft fr att f kvinnor att acceptera lgre lner. Vi r nu i England p 1800-talet:212

Kvinnor fr en nackdel p arbetsmarknaden p grund av sitt familjeansvar () det r mindre troligt att kvinnor organiserar sig i fackfreningar, de r mindre rrliga nr det gller att leta efter jobb, deras plikter hemma lgger strre begrnsningar p dem.213

Men varifrn kommer hennes plikter hemma? r de ideologiskt konstruerade? Det materiella tvnget uppstr ur en kombination av lga fabrikslner som mste kompletteras med tungt och tidskrvande hemarbete fr att ett par och deras barn ska kunna verleva. Men avgrande r de extremt lnga arbetsdagarna p 12 till 14 timmar som gr det omjligt fr bde kvinna och man att vara p marknaden om man har barn. Tillsyn av ldre barn r en sak. Men graviditet, fdsel och amning r en annan. Kvinnan r biologiskt bunden till den funktionen som r omjlig att frena med kontinuerligt fabriksarbete. Den som gr s drabbas oftare av missfall, fr svrare fdslar.

Saken hr r inte s mycket de fysiska krav som stlls p gravida kvinnor, eftersom kvinnor i de frkapitalistiska samhllena kombinerade fysiskt krvande arbete med graviditet, vrd av barn etc. Men dr det skedde med framgng i de fall dr kvinnan behll sin kontroll ver deltagandet i produktionen. De kunde reglera sitt arbete och ta hnsyn till sina olika fysiska behov under en graviditet till exempel genom att oftare vila.214

Och som allmnt omdme om perioden d kapitalismen introducerades:

I den frkapitalistiska ekonomin, kunde reproduktionen anpassas till produktionens krav drfr att dess organisation frblev i hnderna p de som arbetade i hantverk eller hemmabaserad produktion Fabriksproduktionens framvxt ndrade denna situation i grunden. Att arbetsrytmen mer och mer bestmdes av komplex koordinerad maskinproduktion skapade svrigheter att matcha produktivt och reproduktivt arbete med varandra.215

I arbetarklassen tog sig kvinnans arbete p marknaden formen av att hoppa in i perioder. Och nr de gjorde s utnyttjades de som billig arbetskraft stlld i konkurrens med mn.

ldre kvinnor hade ofta barn att frsrja, var nkor eller var gifta med mn som hade instabila inkomster. Dessa kvinnor utgjorde en srskilt frsvarsls och desperat pool av arbetskraft. Deras brdor hemma gjorde det svrt fr dem att f tid och kraft att organisera sig; deras brist p rrlighet gjorde det svrt fr dem att ska bttre arbeten.216

Att frklara manliga skrdderiarbetares motstnd mot kvinnor i vrt yrke! frn 1830 och framt i England gr drfr inte bara att gra i termer av ideologiska konstruktioner av verhghet, frestllningar om att kvinnor ska vara hemma. Materialiteten finns dr:

Det r helt klart att dr fackfreningar /skrddarfacken, min anm/ var ofrmgna att utestnga kvinnor blev resultatet en snabb nedgng fr lnerna och en allmn degradering av arbetena.217

Men det r vilken billig arbetskraft som kan slja sig billigast som r drivkraften, oavsett konstruktioner av kvinnor som billig arbetskraft i sig. Bryter konstruktionen samman genom att kollektivet handlar som subjekt tycks lnefaktorn arbeta i helt motsatt riktning:

De frsta fabriksarbetarna /inom textilindustrin i New England (USA)/ var unga, ensamstende lantbrukskvinnor som rekryterades nr manlig arbetskraft blev knapp och dyr. Nr de kvinnliga operatrerna blev ledande militanter och organisatrer p 1830- och 40-talet, vnde sig arbetsgivarna till irlndska mn och deras familjer fr att erstta kvinnorna. I invandrarna fann arbetsgivarna ett stort antal mn och pojkar som var villiga att arbeta fr kvinnolner /ty nu hade allts kvinnorna ervrat manslner, min anm/.() Under mitten av 1800-talet, nr de invandrade mnnen ersatte lantbrukskvinnorna i bomullsfabrikerna, ersatte kvinnorna infdda mn inom lraryrket.218

Detta var frr. Kan fackfreningsstyrka vara en frklaring idag till att kvinnors genomsnittliga lner ligger p mellan 80 och 90 procent av mns? (Nya underskningar visar till och med att lneskillnaden just nu kar i Sverige, frn att vara 85 procent av mnnens 1995 till att vara 83 procent r 1997.)219
Texten redovisade tidigare hur kvinnor totalt dominerar arbetsmarknaden inom offentlig sektor, i Beckers hemland mer refererad till som servicesektorn.220 Syftet hr r bara kort problematisera lnefaktorn. Vi frenklar och tar inte in den srskilda ideologi som eventuellt omvrver arbete i serviceyrken i reflektionerna. Mjliga rtter till sdan ideologi berrdes ovan i samband med exempel p tidig socialisation. En enklare problematisering av lnefaktorn i sammanhanget vrdande, omhndertagande, serviceyrken i Sverige, kanske andra lnder, kan se ut s hr:
Som var och en vet arbetar lntagare inom sjukvrd, ldringsvrd, frskolor och skolor direkt med barn eller mnniskor som r i utsatt position. Arbetet berr samhllets reproduktion av sig sjlvt, bde som civiliserat socialt sammanhang att leva (hela sitt liv) i och som krass reproduktion och produktion av arbetskraft p lng sikt. Av flera skl mste arbetskollektivet dr drfr hitta former fr lneaktioner, skulle de f den idn, som inte hrt drabbar tredje part ven om de r lngvariga och tydliga. Det r inte ltt. Inom en offentlig sektor r konsekvensen fr arbetsgivaren politisk, inte ekonomisk som den r inom varuproduktion och mer manligt dominerade sektorer. Samma politiska, moraliska faktor som inom vrdande servicesektor kan vndas mot arbetsgivaren kan ocks verka mot ett kmpande kollektiv. Hnsynslshet mot arbetsgivaren kan ge hgre ln. Men den fr inte kunna tolkas som riktad mot gamla, sjuka eller barn.
Men i frhllande till ln, hur ska egentligen produktion p marginalen mtas i serviceyrken?
Fr det frsta gr det inte p marginalen att mta den i en skolklass, i en sjuksal eller p ett vrdhem. Kvaliteten, ngot slags allmnt nyttobegrepp, avgr vl saken? Den framtrder och bedms i stora helheter, inte som fraktioner av ngot som orsakats av en fraktionell frndring i ngot annat. Men mts den monetrt eller med andra kvantitetsmtt sker det i termer av produktivitet. Vi inser ltt att ny teknologi kan sgas bidra till hgre produktivitet...och hgre kvalitet.221 Men frre personal per ofrndrat antal patienter, dagiselever eller ldringar kan ocks vara ett mtt. P nittiotalet har sledes produktiviteten kat inom svenska sjukvrden i samband med att 69 000 arbeten skurits bort under sju r.222 Det relevanta hr kan tyckas vara att frga klienterna vad de sger om produktivitetskningen. Och personalen, om nyttan av arbetet som sdant ses som en egen produkt av verksamheten.223
Fr det andra kommer penningkostnaden fr verksamheter som till sin natur inte gr att rationalisera ver en viss grns, att relativt bli allt dyrare jmfrt med varuproduktion, dr ny teknologi stndigt kar takten.224 Det gller frsts all tjnsteproduktion och skapar ver lng tid en lnepress, oavsett upp och nedgngar i efterfrgan.225 Bara 1) en empatisk diskussion om nyttan av verksamheter fr mnniskor, 2) en diskussion om lngsiktig samhllelig rationalitet kan motverka den kostnadspress som verkar via marknaden fr varor. Den diskussionen mste fras i ett sammanhang dr en slags kortsiktig rationalitet dominerar.
Katz (1994) pekar slutligen p ett helt annan lnefaktor:

()Produktivitet i penningtermer beror av priser p produkter, priser beror i sin tur av kpkraften hos dem som vill kpa varan. Om en grupp har strre tillgngar n en annan, d kommer det att ka belningarna i de sfrer vars produkter (output) r viktiga fr den frstnmnda gruppen. Om det finns en korrelation mellan preferenserna hos en grupp fr en typ av produkter eller tjnster och den grad med vilken den dominerar en arbetsstyrka, d kommer den att f hgre inkomster ju strre ekonomiska resurser den frfogar ver. Suggestiva exempel kan vara mansdominerade branscher som vapenproduktion eller bilindustri eller motsatt kvinnligt dominerad tjnsteproduktion som barnomsorg. Nr man har att gra med en offentlig sektor eller med en icke-marknadsekonomi blir subjektiviteten bakom produktivitetsmttet nnu tydligare och drmed dess beroende av vems preferenser som utvar strsta trycket.226

Ett kollektivs kpkraft riktas mot vissa varor. Medlemmar i samma kollektiv tillverkar varorna. Deras lner hjs, relativt lner fr andra mindre kpstarka kollektiv som fredrar andra varor. En frstrkande cirkel uppstr. Vi kan vlja att tolka en hg lneniv inom vapentillverkning som ett uttryck fr att det Humana kapital som dr r satt i arbete r strre, n det r inom dagisverksamhet och ldringsvrd. Det svarta skmtet uppstr i motsttningen mellan humant av latinska humanus fr mnsklig; mnniskovnlig; artig227 och det kapital som kommit att betyda penningfrmgenhet eller maskiner (i motsats till mnniskor, vid beslut om organisation av produktion).228 Det vill sga ter igen i motsttningen mellan monetr nytta som r frment allmn och den nytta Posner distanserade sig frn genom att kalla filosofisk.
Hela diskussionen om lnefaktor som relation och Humant kapital som relation inbegriper som vi har sett rationaliteter som str emot varandra. Vi gr nu ver till att diskutera rationalitet p kort och lng sikt i Beckers rationella hushll.

3.6 Den rationella individen i hushllet

Vi har i tv avsnitt tnkt p arbetsdelning och olika storlek p lner fr kvinnor och mn genom att se p relationer. I den diskussionen har individerna varit styrda av yttre tryck som om de vore objekt. Styrda sedan barnsben av trycket frn dominerande konstruktioner av vad som r kvinnligt och manligt. Objekt fr diskriminering eller offer fr strre ekonomiska samband de inte ensamma kan pverka. Vi ska nu, i likhet med Becker, se p den hemarbetande rationelle individen som ett rationellt handlande subjekt.
Oavsett problematiseringen av vad Humant kapital och lnefaktor r som relation, och inom ramen fr Beckers avhandling, kan vi sga att den individ som investerar i hemmakapital i Beckers avhandling r i en cirkel. Cirkeln ppekas aldrig i avhandlingens text. Dremot r det mnga kritiker som uppmrksammat den:
Ju mindre hemarbeterskan r p arbetsmarknaden, desto mindre r hennes chans att vara p arbetsmarknaden. Ju mindre pengar hon tjnar desto strre anledning att arbeta hemma, nr hushllet som subjekt bedmer det

Kvinnor tjnar mindre p marknadsplatsen p grund av sina hushllsansvarigheter medan kvinnor, andra sidan, specialiserar sig i hemproduktion drfr att de tjnar mindre p arbetsmarknaden229

Ju mer hon accepterar modellens norm fr hur hon br vara, ju mer hon deltar i vad modellen kallar rationellt, desto mer irrationellt ter sig hennes beteende. Genom att hlla sig hemma, som i modellen, verlts kontrollen av hushllets penninginkomst helt till den andre. Genom att inte arbeta p marknaden frstrks beroendet av den andres penninginkomst ver tiden. Ju lngre tid i det rationella hushllet desto strre svrighet att f arbete p marknaden. Och arbetar kvinnan i modellen under hela livet i vilket land som helst i OECD-omrdet finns beroendet av den som har arbetat p marknaden ven efter pensionen. Fr dess storlek beror av tidigare penninginkomst.230 Modellen r dynamisk p s stt att den enes makt ver den andra vxer ver tiden. Ordet makt nmns ej av Becker och finns drfr inte heller som uppslagsord hos Becker i avhandlingens index.231
Vi mrkte ovan att nyttan av omvxling fr individerna inte gick att tnka inom ramen fr modellen som ett enda subjekt. I verkligheten r denna srskilda nytta dock, som vi vet, en realitet. Inte bara p arbetsmarknaden. Det behver inte g s lngt som fr arbetaren inom en i detalj arbetsdelad industriproduktion

som hela livet frrttar en och samma enkla operation, fr hela sin kropp frvandlad till ett automatiskt ensidigt organ fr densamma232

innan vi kan knna leda och behov av omvxling, ett srskilt Z. Var och en som sysselsatt sig med hushllsarbete vet att det r en rutin dr vissa moment stndigt terkommer. Det blir i lngden, om man r tv, helt enkelt inte individuellt nyttomaximerande att som, i modellen, ensam st fr all disk, tvtt, stdning och matlagning.233 Det r inte nyttomaximerande att gra det arbetet under en vxande knsla av att man gr det t ngon annan, som bidrar med sex, produktion av barn och mjligen ngra andra Z. Vi vet att sex r grundlggande i nra relationer. Att sga att produktion och konsumtion av detta Z inom hushllet r oproblematiskt r en grov underdrift. Becker anar inget problem infr lsarna. Men det stora mnet ligger utanfr uppsatsen.
Att i det rationella hushllets intresse frbli inom sdana skrankor under decennier gr inte att frklara inom ramen fr ett rationellt beteende. Det gr dremot att med vra schematiska begrepp, anpassade till nyklassiskt sprk, kalla beteendet som rationellt p kort sikt om relationen i hushllet studeras ur bda individernas perspektiv. Ett av de stora Z som hushllet reproducerar kan d fr vrigt frsts som ver- och underordning i tv kortsiktiga rationaliteters intresse. De finns ocks representerade och reproducerade av kollektiv utanfr hushllet. Med Beckers enda hushllssubjekt i tankarna kan vi frestlla oss en gemensam brcklig knsla av att vi gr det vi borde gra. Kortsiktiga rationaliteter i frening, som individerna p kort sikt, den ene mycket mer n den andra, knner sig bekvma med. I det ena fallet frknippad med lngre helt fri tid och mindre ansvar nr arbetsdagen r slut som plus. I det andra tvrtom frknippat med minus som vxer ver tiden. Kvinnors psykiska problem kar nr de gifter sig, medan mns psykiska problem minskar.234 Carin Holmberg relativiserar situationen, som jag beskriver frenklat med hjlp av vra begrepp, p fljande stt:

Det betyder inte att mannens verordning uppfattas som legitim eller att kvinnan med frtjusning underordnar sig olika former av frtryckande behandling. Det innebr inte heller att parrelationen kan reduceras till ett frhllande av under- och verordning. Det betyder endast att maktasymmetrin () inte enkelt lter sig fngas och analyseras eftersom vi har att gra med ett komplext nt av interaktion som ocks r relaterat till de samhlleliga strukturerna.235 (kursiv i original).

Vad menas med det som sist sgs? Varifrn kommer idn hos de flickor, som nmndes tidigare, att nedvrdera sitt eget kn? Den kommer frn en relation till samhllet. De kan till exempel se hur kvinnors arbete i rena penningtermer r lgre vrderat, att arbete i yrken dr mn dominerar ger hgre ln och hgre status. De ser det omkring sig.
I och med att Becker inte erknner makt och brist p makt, och maktlshet som vxer ver tiden, i det strikt arbetsdelade hushllet vi kan tnka: Onyttan av att vara underordnad, beroende, tvingas vara den som anpassar sig till den andres behov frklarar han den hemarbetandes brott ut ur den rationella cirkeln med hjlp av en yttre faktor. Faktorn r en vxande efterfrgan p arbetskraft p marknaden utanfr det rationella hushllet. Becker skriver:

Huvudorsaken till gifta kvinnors kade deltagande /p arbetsmarknaden/ under det tjugonde rhundrade tycks vara deras kade intjnandefrmga (earningpower) i takt med att de vstliga ekonomierna vuxit, inrknat den snabba expansionen av servicesektorn. Tillvxten i gifta kvinnors intjningsfrmga kade det frsakade vrdet av den tid de spenderade p barnomsorg och andra hushllsaktiviteter, vilket i sin tur minskade efterfrgan p barn och uppmuntrade att frldratid, srskilt mdratid, substituerades bort. Bda dessa utvecklingar kade arbetskraftsdeltagandet frn gifta kvinnors sida.
Den vinst ktenskapet kan ge minskas, och p samma stt kar ocks skilsmssans attraktivitet, genom de hgre inkomsterna och gifta kvinnors kade arbetskraftsdeltagande, eftersom knsarbetsdelningen inom hushllet blir mindre frdelaktigt. Det r konsekvent att det i denna tolkning ocks underfrsts en stark tillvxt i skilsmssotal ver tiden. Att vad man fr ut av ktenskap minskar (The decline in the gain from marriage - hr finns inget subjekt, min anm) reflekteras ocks i det kade antalet konsensusfrhllanden (consencual unions) (ogifta par som lever tillsammans), den substantiella tillvxten fr hushll som leds av kvinnor, och ven i viss utstrckning av den hgre andelen illegitima fdslar i frhllande till legitima under de senaste decennierna.
Kvinnors deltagande i arbetskraften, fruktsamhet, och skilsmssotal samverkar p flera andra stt. Till exempel minskar fruktsamheten om skilsmssa blir mer trolig, eftersom det r svrare att ta hand om barn efter det att ett ktenskap har upplsts.
236

Inom ramen fr modellen och dess fem teorem r det frsts obegripligt hur hgre kvinnolner p marknaden kan f sdana dramatiska effekter. Becker gr inte heller ngot frsk att lsa frgan med modellens hjlp. I den krvs ju en aldrig s liten komparativ frdel i hemproduktion fr den ena maskinen, fr att total arbetsdelning ska uppst. Och den komparativa frdelen hrleds ur lneskillnaden. S sent som 1968 var lnekvoten mellan knen i Sverige 72 procent.237 D hade ver halva seklet har gtt, i ett land dr kvinnan anses ha en starkare stllning n p mnga andra hll, ocks n i de rika industrilnderna.238
Det r en kritisk punkt i Beckers avhandling. Han freslr ocks att orsakssambandet samtidigt kan vara tvrtom. Eftersom de fdde frre barn frvntade sig kvinnor kunna vara lngre tid i arbetskraften p marknaden. Drfr brjade de lnearbeta.

Kvinnor hade d mycket strre incentiv att investera i marknadsorienterat humant kapital, vilket accelererade kningen av deras intjningskraft, deltagande /p marknaden/, och skilsmssotal, och accelererade minskningen av fertiliteten.239

Det hela blir nnu besvrligare om vi med Becker betnker att:

En svrighet med denna frklaring r att ekonomisk utveckling och tillvxt i intjnandefrmgan fr kvinnor inte accelererade i utvecklade lnder efter 1950, nd har bde andelen gifta kvinnor som skiljer sig och andelen i arbetskraften stigit nnu snabbare sedan dess.240

Det handlar om en modest lnekning under 35 r i USA och mnga andra vstlnder relativt mnnen, fortstter Becker. Och detta faktum har varit en frlgenhet fr en teori som tolkar skillnader i intjnandefrmga efter kn i termer av Humant kapital, skriver han. Mjligen kan den lngsamma lneutvecklingen bero p att gifta kvinnor gtt ut p arbetsmarknaden (oredan r tydlig), ty detta har temporrt (under 35 r varav de frsta tjugo, 1950-1970, kallats vrldsekonomins guldlder)241 pverkat deras lner ty kad tillgng snker i allmnhet priset. Det hr antyder, ven om det ej demonstrerar (the evidence suggests, although it does not demonstrate) att kvinnor och mn skulle tjna olika ven om de deltog lika mycket p arbetsmarknaden. Ngra har dragit slutsatsen att frsvarligt stor diskriminering mot kvinnor pgr p marknaden, fortstter Becker tankegngen. Men de forskarna menar att ocks olika slags hushllsansvar minskar intjnandefrmgan. Becker gr sedan ver till att diskutera hur investeringar i olika Humant kapital ger starkt argument att arbetsdela ven mellan helt identiska personer.242
Ngon annan faktor r i spel hr. Vad kan det vara? Kvinnorna tycktes under 1900-talet brja strunta i hushllets rationalitet, de lga lnerna, den svaga lneutvecklingen. De valde nd att lnearbeta.
Fr det frsta mste vi hr mrka historiska hl som gapar i analysen. Hushllsarbetet i Beckers modell r inte ndvndig basproduktion, utan den ena vgsklen p en vg. r det orsaken att inte se barnkrubbor, daghem, allmn skolgng fr barnen allt det som minskar ett objektivt tryck fr ngon att vara hemma; i vstvrlden i synnerhet frn tidigt femtiotal? I Europa sker d ett genombrott fr offentliga nyttigheter med betydligt strre produktivitet, i termer av barn per vuxen, n det isolerade hemmet i modellen. Hushllsmaskinerna? Ordet dammsugare dyker upp r 1903243. I Beckers arbete ett knappt sekel senare finns det fortfarande inga dammsugare, inga tvttmaskiner, inga elspisar. Vilka effekter har det p hushllstidens marginalproduktivitet? Becker lmnar den frgan t sidan. Den borde vara en tiotusenkronorsfrga i hans avhandling. Tnks produktivitetskningen i hushllet som sker med hjlp av teknologin (ocks varor frn livsmedelsindustrin som krver mindre bearbetning) vara exakt balanserad mot produktivitetskningen i industrin?
En hel epok av kvinnofrigrelse i de rika lnderna frbigs. Kvinnor som rationella individer p lng sikt och deras strvan att komma ut ur cirkeln av beroende. Och vad gller impulser utifrn: Viktiga efterfrgechocker nr det gllde kvinnlig arbetskraft var de tv vrldskrigen. D mobiliserades mnnen till slagflten i tiotals miljoner. D drogs kvinnorna massivt ini industrin, 244 precis som vid industrialismens genombrott p 1800-taletoch det fregicks av en period i vst d kvinnor drivits ut frn penningekonomin frn 1800-talets slut, nr stormanufakturerna bryter fram.245 Lgg sedan till trettiotalskrisens massarbetslshet trycket att ngon i hushllet drar in pengar, vilket kn denne ngon n har. Drmed har vi fyllt tre fjrdedelar av seklet med mktiga tryck p hushllsorganisationen som den sg ut nr seklet brjade.
Det handlar hr inte om att frska frst vxelverkan mellan, ena sidan, politiska och ekonomiska makthavares frsk att msom dra in, msom ska stta ut den kvinnliga arbetskraften ur penningekonomin, till exempel vid lgkonjunkturer eller krigsslutoch, andra sidan, kvinnors kollektiva och individuella motstnd mot det. Inte ens att beskriva frloppet utan misstag. Vi mste bara frga oss hur stor del av historiens kamel som hamnar utanfr nr den ska pressas genom modellens nlsga.
Vad gller sjunkande fdelsetal i vstvrlden kan ett brott ses redan frn 1875. D sker en demografisk vergng. Istllet fr hga fdslotal och hg barnaddlighet sjunker bde fdelse- och ddstal. Det sker samordnat och dramatiskt.246 Och vi mste frsts tnka bttre hygien, bttre mat, strre kunskaper inom medicin. Och tvrtemot Beckers ekonomiska hrledning av samband mellan frre ktenskap och lgre fdslotal ser vi, enligt Hobsbawn, p 17- och 1800-talet en uppgng fr antalet ktenskap och en nedgng fr antalet fdslar. Det r lngt innan efterfrgan p barn p 1900-talet enligt Becker av en enda anledning minskar. Det r den enda anledning som modellen kan peka p. Och till slut sg vi drfr den frklaringen problematiserad i ett cirkelresonemang.
Hobsbawn skriver fr sin del:

Till skillnad frn den vanliga ktenskapsmodellen i lnderna utanfr vst, dr flickorna giftes bort unga och knappt ngon kvinna gick ogift genom livet, visade den frindustriella kvinnan en tendens att gifta sig sent () och det fanns gott om ungkarlar och ungmr /men p 17- och 1800-talet/ finner man sjunkande fdelsetal trots en allmn, men inte universell, tendens till att allt fler kvinnor gifte sig, och drtill vid yngre r n tidigare ()247

Kunskapen om preventivmetoder sprider sig. (Lngt innan 1900-talets massproducerade preventivmedel r fr handen, vilka Becker fr vrigt inte uppmrksammar.) Tysta beslut i en knslig frga brjar fattas av armer av kta par i Vstvrlden. Vet vi till exempel att hushllsinvestering i barn r en investering i trolig dd i barnsng fr kvinnorna under denna tid248 och knner vi till en tendens till strre frihet i krleksrelationer blir sambandet nnu lttare att frst. Men det krvs frsts forskning. Inte en universell tendens, ppekar forskaren Hobsbawn.
Historikern Arne Jarrick studerar en enda frsamling i Stockholm frn 1750- till 1810-tal: En tendens till fler rena krleksktenskap. En tendens till allt strre komplikationer i relationer. Han studerar domar, polisprotokoll, brev, litteratur. Sedan mot slutet av 1800-talet: en tendens till fler skilsmssor mot slutet av 1800-talet. En svag tendens att kvinnor vill skilja sig oftare n mnnen. Ibland fr att mannen inte r hemma p ratal och inte bidrar med ngot till ekonomin.249

()och ibland var mannen kvinnan skte undkomma ett monster som gjorde det heliga frbundet till ett helvete. 250

Men sdant hnder redan tidigare. Nygifta Christina Lindberg har ngot att sga om modellen. I ett brev till Sdra frstadens kmnrsrtt i Stockholm r 1780 skriver hon om sin make, brandvaktsrotsmstaren Petter Hesselgren, att man med skjll kan sga det brnnwinet regerar hans sjl, hur hans tillstnd nrmat sig rena vanvettet, hur han slagit och hotat dda henne.251
ven om Becker hvdar sin modells frklaringskraft i alla lnder behver vi fr att frst ytterligare ett perspektiv, hushllet som helvete, inte ens diskutera Indien med dess ekonomiskt rationella hustrubrnningar, rationella fr mannen och hans hemgiftstrstande slkt.252 Vi kan ta del av rapporter frn Beckers USA. Marilyn French rapporterar:

I Barbara Roberts artikel No safe place: The war against women terges samhllsvetenskapliga forskares ungefrliga siffror: fler n 1, 8 miljoner kta mn i USA misshandlar sina fruar svrt. Hon citerar ven en underskning dr 28 procent av alla tillfrgade par uppgav att fysiskt vld att frekommit i deras frhllande. Forskare anser att nrmare femtio procent av de mn som lever i parfrhllanden vid ngot tillflle har misshandlat sina hustrur eller kvinnliga partner. (kursiv i original).
()
I USA misshandlas en kvinna var tolfte sekund av en man och varje dag fr fyra av dessa vergrepp ett definitivt slut i och med att kvinnan dr.
253

Carin Holmberg redovisar fakta frn Sverige:

En av de tre stora riskgrupperna nr det gller att utsttas fr vld i Sverige idag utgrs av ensamstende kvinnor med barn mellan 0-7 r. Oftast r det barnets far eller styvfar som r grningsmannen. Det r dessutom i hemmen som de grvsta vldsbrotten sker och mer n en tredjedel av dem ledde till att kvinnor fick uppska lkare eller tandlkare.254

Inom Beckers modell, i modellen, kan denna situation beskrivas som rationell och ekonomiskt effektiv. Vi behver bara, som Becker gjorde ovan i sina tankegngar om eventuell exploatering, komplettera den med begrepp som det monetra vrdet av onytta och vi frstr att i alla dessa fall, ocks i de mest vidriga av de exempel som ovan rknats upp, grs inom denna teoribildning en samhllseffektiv allokering av resurser p marknaden. De mrdade indiska kvinnorna kunde inte hvda sitt vrde med pengar. Inom den nyklassiska teoribildningen r de mer vrdefulla som dda. Det r ett groteskt faktum.255
Vi kan ocks mer kyligt stlla frgan om detta internationella vld har ngon effekt p skilsmssofrekvenser i de lnder dr kvinnor kan f egen inkomst p marknaden. Och om det r ett skl att fatta rationella beslut om att frska bli ekonomiskt oberoende av mannen. Att lmna organisationen, eller tminstone modellen. Ngot spr av denna frgestllning finns inte i Beckers avhandling. Den lsare som slr p ordet vldtkt (rape) hamnar i en fotnot i kapitlet Familjen hos andra arter n mnniskans (Families in Nonhuman Spieces).256

3.7 Teorin som relation

Vi kom till slut lngt bort frn den text vi undersker. Vi ska nu g tillbaka till Beckers inledning av sitt modellbygge fr flerpersonshushllet. Ovan har det upprepats i olika sammanhang, historiska och andra, att hushllsarbetet r ndvndigt, att tiden inte fritt kan allokeras bort frn det arbetet. Modellen tar hnsyn till detden frdelar ju p marginalen nyttoproduktionen lika mellan hem och marknad? Eller gr den det? Becker skrev som vi sg ovan (3.3.1) att vilket hushll som helst

skulle anvnda en fast kvantitet tid till att underhlla sina kapitalstockar (maintain its capital stocks) och allokera resten av tiden mellan marknads- och hushllssektorer fr att maximera konsumtionen.
()
t r den totala tiden som r tillgnglig vart r efter att tid avsatts fr att underhlla kapitalet. (after allowance for time spent maintaining capital)
257

Vad r det fr tid som avsttes till annat n modellens produktion av Z? Hur frdelas den mellan individerna? Becker definierar aldrig hushllets kapitalstockar, eller kapitalet. Om en del av tiden p marknaden kan sgas ta hem varor att ta upp eller kortsiktigt frbruka kan vi frsts tnka att de ingr som en del av den rent biologiska reproduktionen. Precis som tillagningen av maten, som vi hnfr till hemarbetstid, dr ju humankapitalet H2 r aktivt i modellen. Men r det stockarna av Humant kapital Becker menar? Det tycks inte s. Varken i den inskrnkta biologiska meningen eller ngon annan mening. Fr hr skrivs bara kapital och kapitalstockar trots att Humant kapital fortsttningsvis upprepas verallt i hans analys. Och som vi ser placeras underhllet utanfr modellen, i en separat tid utanfr den totalt tillgngliga tiden. Det r glasklart.
Men vad representerar d denna andra tid utanfr modellen? Det r ju faktiskt den stora delen av hemarbetet. Det kan inte vara ngot annat n disken av tallrikarna efter maten. Det r det arbete utan vilket rent fysisk erosion av hushllsorganisationen tar ver inom loppet av ngra timmar eller dagar. Annars talar vi om hushllsorganisationer som slnger golvbrdor, mbler, mattor, tallrikar, klder, lakan, bestickefter anvndning en gng eller efter ngra veckor.258 Vi kan frsts hr spekulera om olika rotationstider fr olika kapitalstockar. Vi kan tnka oss att dessa varierar, t. ex. efter vrldsdel, klass och vilken tidsepok vi talar om. Men i upprkningen ovan, ven i ett hushll i ett rikt industriland, stannar kapitalvaror kvar i hushllet under ratal, i ngra fall under decennier.
Detaljer r hr inte ndvndiga. P samma stt br det hr fr lngt att frska brja frst hushllet som centrum fr reproduktion. Dels i den mer vaga betydelsen reproduktion av ett maktfrhllande som antyddes ovan. Dels i den mer handfasta meningen reproduktion av det fysiskt ndvndiga och reproduktion av slktet.
Vi njer oss med att se hur Becker, med sitt egendomliga antagande, frn modellen egentligen rationaliserat bort merparten av det hemarbete han, i modellen, menar att en del av hushllet mste specialisera sig i.
Hemarbete r reproduktion av hushllet som sdant. I grunden r det underhll. Uppgifter terkommer, som vi vet, med ngra timmars, ngon dags, ngon veckas intervall. Fr det arbetet gller frgan vem i hushllet som ska utfra det. Fr arbete p marknaden gller frgan faktiskt frst om det ska utfras. En lngre underskning av det hamnar utanfr denna diskussion. Men vi vet ju t. ex. att efterfrgan p varor och tjnster kan svikta.
Tid som gnas t arbete hemma r till stora delar en fast kostnad. P den rena hushllssidan th _( H2) i formeln finns ingen tid tillgnglig efter det att tid avsatts fr att erstta kapitalstockarna om uttrycket tolkas i vid bemrkelse. Hushllsarbete r tid som avsatts fr att erstta kapitalstockar av olika slag. Hushllsarbete r investering i Humant hushllskapital ocks i betydelsen socialisation samt ocks det stt p vilket detta underhlles, ty det underhlles genom vning. Hushllsarbete r ocks underhll av allt annat ptagligt och fast i hushllet.
Vid nrmare eftertanke frstr vi ocks att den niv p reproduktionen, t. ex. tolerans fr smuts, som bestms av kn, kultur, samhlle och kultur, varierar historiskt hr inte har betydelse. Det spelar ingen roll om vi sover p stengolv som gjorts rent frn grus, p sopade trbritsar, eller i rena lakan. Oavsett krav upphr hushllsarbetet i princip nr det r klart. Disken kan undvikas med ett restaurangbesk. Men i de flesta hushll i de flesta lnder mste husgerd fr det mesta underhllas. I ett hushll med hg inkomst kan arbetskraft till det kpas p marknaden.259 En skenbart byte sker d mot eget arbete p marknaden (eller mot fritid). Men det bytet medfr ett annat byte: Ngon lmnar en annan faktisk eller mjlig sysselsttning fr att skta detta grundlggande t ngon.260 Fr att sedan g hem och igen gna sig t samma sak. Tills det r klart. Utan att det p marginalen balanseras mot ngot eller bytes mot ngot. Annat n mot att skjuta upp det en tid, vilket bara kar tvnget att gra det.
Och Becker byter heller inte detta arbete mot ngot, eller balanserar det mot ngon annan nytta. Underhllet av kapital r inte arbetsdelat. I en karikatyr av mannen som inte ser att det r stdat, tvttat, diskatser inte modellen vart den mesta av hushllstiden tar vgen.261

3.8 Teorin som frsvarstal

Det finns inga ideologiska frvrngningar av verkligheten som inte inbegriper teoretiska misstag, pstods det i uppsatsens inledning. Ovan har jag uppmrksammat ett misstag i modellen, som gr att vi till slut faktiskt inte vet vilket hushllsarbete Becker talar om; vilken del av det som egentligen balanseras av modellen mot arbete p marknaden. Men vi har ocks sett att denna teoris krna innehller motsgelser som gr det omjligt fr Becker att tala om makt. S fort han med teorin som std brjar tala om exploatering hamnar han i motsgelser och drtill ocks i ett etiskt trsk. Det fljer av att teorin blandar samma mnsklig nytta och penningvrde. Det andra teoretiska misstaget bestr i att klumpa ihop alla vra handlingar genom att lta dem vara en del av en enda rationalitet, s att de mste ga rum utan sammanhang med historia, tidpunkt och det rum i vilken de utfrs, d v s utfras av en avskrmad individ. Hopklumpningen r inte en tillfllig tgrd, fr att klara tankarna, se detaljer i det enskilda. Hopklumpningen r en permanent operation som fljer resonemanget frn dess brjan till dess slut. Detta slut intrffar omedelbart. Berttelsen blir i en mening en berttelse utan teori. Den r snarare en observation av vad som ger rum.

tidsallokeringen r optimal om lnearbetstidens marginalprodukt r lika stor som hushllstidens marginalprodukt262

Och det vet vi att den r eftersom individerna handlar p det stt de gr. Teorin blir en apologi,263 ett frsvarstal, fr existerande frhllanden varhelst de kan tnkas. I vrt sammanhang blir teorin en apologi fr frhllandet att kvinnor, enligt en uppskattning, utfr mellan tv tredjedelar och tre fjrdedelar av allt arbete i vrlden, att kvinnor fr tio procent av vrldens penninginkomster och ger en procent av all egendom och en oknd del av denna procent r tillgngar som mn skrivit ver av skatteskl.264
Hade Marx rtt om 1800-talets engelska kyrka (1.5.4 ovan) r det ocks s att det inte finns ngra ideologiska frvrngningar som inte har materiella rtter, som inte uppstr ur ett intresse. Vi ska diskutera det ngot i uppsatsens slutdiskussion i samband med begreppet Den ekonomiska mnniskan, den nyklassiska teorins centrala person. Men avhandlingen har nu kommit till sitt slut.


4. Slutsatser och slutdiskussion
4.1 Slutsatser

Uppsatsens frgestllningar var om de matematiska modellerna i Gary S. Beckers avhandling A Treatise on the Familiy kan frklara hur arbetsdelning p grundval av kn har uppsttt och varfr den arbetsdelningen undergr historiska frndringar. Ett vergripande syfte var att kritisera den nyklassiska ekonomiska skolans teoretiska grundval.
Min slutsats av uppsatsens avhandling r att den traditionella arbetsdelningen efter kn inte kan diskuteras inom ramen fr en strikt matematisk metafor. Det gr inte att bertta om hushllets organisation och sga ngot viktigt utan att psykologiska, historiska och sociala faktorer tas in som en del av berttelsen.
Varje modell har sina begrnsningar och utesluter verklighet frn frklaringen. De ger bleka bilder av verkligheten men de kan nd vara ett bttre eller smre std fr tanken. Men Beckers modell byggs ur en teori som innehller ett viktigt fel. Felet har bland annat till fljd att modeller som byggs p teorins grundval inte naturligt kan se makt. I Beckers avhandling fr det till fljd att han, trogen sitt modellbygge, inte ser hushllets arbetsdelning ur perspektivet makt. Det leder till en katastrofal blindhet. Bilden av verkligheten blir inte bara blek. Den blir en vrngbild.
Under- och verordning av mnniskor och kollektiv av mnniskor r en integrerad del av vra samhllens ekonomier och deras historia. Historiskt och idag r makt ocks en viktig faktor inom organisationen hushllet, som ingr i vr ekonomi. Ekonomiska teorier som ska beskriva hushllet och samhllet utanfr det mste klara utmaningen att kunna bertta om makt. Vi mste naturligt kunna hrleda makt ut ur teorins inre. Inte frnekelse av makt. I synnerhet ska vi inte naturligt ur teorin kunna hrleda std fr exploatering och frtryck.

4.2 En brjan p Hushllets historia?

Som lsaren har mrkt har jag ovan vacklat mellan ordet familj och ordet hushll. Under arbetets gng frestllde jag mig familjen, den vanliga, ungefr som den ser ut idag dr i landet dr jag bor. Och jag har tnkt: Fast det r ju ett grundlggande problem att den hr organisationen ser helt olika ut, p olika hll och i olika tider.
Men det kanske inte ens r samma organisation verhuvudtaget. Wallerstein, som tycks ha gjort krossandet av vra andliga konstruktioner till sin livsuppgift, skriver:

Hushll utgr (make up) en av den kapitalistiska vrldsekonomins institutionella nyckelstrukturer. Det r alltid ett misstag att analysera sociala institutioner verhistoriskt (transhistorically), som om de utgjorde ett genus utifrn vilket varje historiskt system producerar en variant eller arter. Det r snarare s att ett givet historiskt systems mngfaldiga institutionella strukturer (a) r unika fr det systemet p grundlggande stt, och (b) r del av ett knippe institutioner som str i relation till varandra och som konstituerar systemets operationella strukturer.265 (Fristende kursiv enligt original)

verhistoriskt r hushll som mest en analogi, fortstter han. Vi ska inte jmfra dem med andra hypotetiskt parallella hushll i andra historiska system, utan se dem i sitt sammanhang.
Historikerna (tminstone de som figurerar i denna uppsats litteraturlista) r ofta ocks noggranna. Nr Christopher Middleton i en uppsats undersker knsarbetsdelningen i det feodala England anvnder han sig av begreppet houseful fr bondehushllet. Det r:

() alla personer som bebor samma stycke egendom (set of premises), dr gor () betecknar det boende som erbjuds av en byggnad, eller i vissa fall ett antal sammanslagna eller frenade byggnader () Termen tcker alla de personer som var bosatta p en ga och som dr fr de flesta syften fungerade som en koordinerad arbetsstyrka men som (tillsammans med personer den frsrjde), kunde bilda fler n ett enda hushll nr det gllde att ha srskilda arrangemang fr konsumtion och hushllsarbete.266

Historikern James Casey inleder sin The History of the Family med en lng problematisering. Begrepp som klan, gens, stamfamilj, krnfamiljpasserar frbi. Nuerfolket i Sudan, 200 000 mnniskor uppdelade i stammar p 10 till 20 000 mnniskor vilka var och en r ett samhlle i kontroll av ett visst territorium, sin tur uppdelade i klaner dr den mktigaste ger namnet till stammen och territoriet.267 Enligt Casey r det klanen

() som tillhandahller ett sprk fr att definiera social solidaritet, hr och i Afrika i allmnhet.268

Han hvdar att det just r definitionen av vad familj r som r diskussionen och att den franske 1800-tals historikern Le Play och dennes samtida kollegor tnkte p det mest anvndbara sttet. Deras synstt sammanfattas med orden:

() familjen frsts bst som ett moraliskt system snarare n en institution i denna terms inskrnkta betydelse. () moraliska vrderingar blomstrar inte i vakuum, men str p ett raffinerat, obestmbart stt (subtle way) i relation till sociala strukturer. Familjen r en kritisk lnk mellan de tv.269

Familjen som moraliskt system. En kritisk lnk mellan moraliska vrderingar och samhlle. Vi r nu lngt frn Beckers algebra och hushllet som fabrik tycks det. Men vid nrmare eftertanke r vi kanske mitt i den.
Moraliska system har sitt egna liv. De kan pverkas av mnniskor i diskussion, med hjlp av vra frnuft. Konstruktioner kan genomskdas. Moraliska system kan kmpas ned och byggas upp. Men samtidigt har uppsatsen hvdat att vi ocks mste ska en materialitet, det vill sga grundlggande ptagliga frhllanden, som gett och ger upphov till de konstruktioner vi rr oss inom och inte spontant r varse. Jag har ocks hvdat vikten av en bra brjan nr till exempel en samhllsorganisation ska beskrivas och frklaras. Och det har framgtt av uppsatsens metoddel att brjan p arbetsdelning efter kn inte heller, enligt min mening, kan ha varit en id eller en konstruktion. Brjan mste vara ptagligare n s, en materialitet.
I litteraturen har jag hela tiden sttt p tv ptagliga sdana materialiteter. Olika frfattare fster olika vikt vid dem. Men det har i princip inte spelat ngon roll vilken epok berttelserna handlat om. Arbetsdelningen mellan kvinna och man har varit oerhrt flexibel.270 Men berttelserna har alla terkommit till villkoren fr reproduktionen av det mnskliga livet sjlvt i olika samhllen. Fr kvinnan har villkoren fr graviditet, barnafdande och amning haft direkt betydelse. Den andra rda trden har varit har varit vldet och mannen som vapenbrare. Om vi inte vet ngot annat om kvinnor och mn s vet vi att sjlva barnafdandet r knutet till kvinnan som kn. Och om vi inte vet ngot annat s vet vi att mn i genomsnitt r muskelstarkare n kvinnor.271 Tv faktum som i sig inte r konstruktioner, inte r ideologi. ven om konstruktioner reser sig ovanfr dem som skyskrapor.
Dessa tv materialiteter r fortfarande betydelsebrande bitar av en berttelse om helheten tror jag. Tvrs igenom maktbaser som frndras, hierarkier som rr p sig, i stora ekonomiska frlopp.

4.3 Kollektiv rationalitet i hushllet p lng sikt?

Jag kan hr bara ngorlunda se det land jag bor i. Frn ett manligt perspektiv frsts. Men Eva Magnusson talar om hushllsansvarighetsdiskursen. Oavsett en jmlik eller nstan jmlik frdelning av arbetet har kvinnan underfrsttt ansvaret i hushllsarbetet och mannen hjlper till.272 Carin Holmberg fyller i:

() fr att frndra maktasymmetrin i parrelationen rcker det inte med att kvinnan yrkesarbetar och att mannen tar hand om barnen och utkar sitt deltagande i hemarbetet. Det krvs andra frndringar. En frutsttning fr att sdana ska ga rum r att kvinnan och mannen lokaliserar och frndrar de subtila mnster och processer som strukturerar parrelationen.273

P grund av att mannen r den som har frdel av situationen kommer impulsen till frndring frn kvinnan. Nyckeln r att bryta isolering och ta kontakt med andra i samma situation. Teoretiskt kan det beskrivas som att spegla sig i andra rationaliteter utanfr hushllet som konkurrerar med den rationalitet som dominerar.

Mjligheterna till frigrelse hr samman med att den generaliserade andre r heterogen och att det rder normkonkurrens.
274

Samma id kan uttryckas mer politiskt. Den alternativa rationaliteten mste framtrda som kollektiv istllet fr att lta sig utdefinieras som individuell. Statsvetaren Maud Landby Eduards skriver till exempel:

()det r genom att kvinnors erfarenheter betraktas som individuella erfarenheter som man inom den politiska teorin, men ven i politisk praktik, anser att dessa inte kan ligga till grund fr politisk handling. Kvinnors krav som kvinnor framstr som illegitima.275

Arbetsdelningen i hushllet och mellan hushll och marknad har ndrats under 1900-talet. Litteraturen visar frndringen i detalj och statistiskt.276 Det sker krisartat och under en stndig diskussion om vad det r att vara man. I litteraturen finns en bred och djup diskussion om det och andra bestndsdelar i allt det Carin Holmberg kallar subtila mnster. Till exempel mnster i litteratur och massmedia.277 Jmstlldhetsproblem och knsmaktsfrhllanden br skiljas t, hvdar hon. Det sistnmnda hr till det subtila.278
I Hushllet tror jag nd att frndring av maktens subtiliteter brjar med att arbetsdelningen rent konkret ndras. Med jmstlldhet. Underfrstdda kontrakt grs till ppna kontrakt. Arbetet delas lika och olika arbetsmoment kategoriseras inte lngre till kn. Vi kan tnka: Det blir ett annat produktionsfrhllande inom vilket hushllets reproduktion ger rum. De gamla konstruktionerna har formats under lng tid i hushll som var organiserade p annat stt. I en ny milj har de svrare att verleva just drfr att de brjar synas. Med ny organisation blir det ngot nytt som talar och de omedvetna kategoriseringarna passar inte riktigt lngre. Den osynliga skriften ska pltsligt skrivas p ett papper av helt annat slag och framtrder d till lsning.
Syntesen d, en hllbar lngsiktig rationalitet som p ngot stt r gemensam?
Diskussionen i hushllen hr i landet pgr redan verallt sedan ett par decennier. Men p diskussionen utvas ett tryck frn samhllet. Den iakttagelsen leder bland annat till frgan om vem denne Ekonomiska mnniska egentligen r och var han kommer ifrn.

4.4 Den ekonomiska mnniskan som norm, kn, klass och relation

Att Beckers avhandling kan sgas frmedla ett budskap om hur det borde vara har redan berrts. Det rationella hushllet som norm. Det handlande subjektet i den nyklassiska teorin, homo economicus, Den ekonomiska mnniskan, kritiseras ocks p det sttet. Denne person, blir han/hon till slut ett budskap till vrlden om hur vi br upptrda? Han var i alla fall i aktion i Beckers modeller.
Hr r ngra axplock ur en antologi dr Den ekonomiska mnniskan beskrivs av olika frfattare. Flera ser denne mytiske figur som helt knuten till kn.

Vir economicus
279 som sportar runt p marknadsplatsen r stereotypiskt man: styrd av regler, dumdrygt sjlvisk, ointresserad av att bygga relationer fr deras egen skull. En korsning mellan Rambo och en finansman () Nr det passar honom bryter han rutinmssigt mot sociala arrangemang, dumpar externaliteter /ett samlingsord fr skrp och obehag, min anm./ p grannar.280

Femina economica skulle dremot aldrig gra s, anser frfattaren. Hon skulle aldrig kasta sin McDonalds-kartong p stranden. Hon behver inte heller ngra logiska argument i stil med: tnk om alla gjorde s d skulle, istllet knner hon

() solidaritet med andra. Det ska helt enkelt inte kastas ngot skrp p stranden: vi behandlar inte vra grannar p det sttet.281

Jag tror inte det r huvudet p spiken. Den ekonomiska mnniskan r inte strikt bara man. En annan frfattare skriver:

Den ekonomiska mnniskan r en romantisk Vsternhjlte, en abstrakt, versinnlig (transcendent) individ som har frmga att gra val och uppn ml.
282

Jo, men jag tror att han ocks har betydligt mer substans. En tredje frfattare skriver:

Homo economicus r avkomman frn en separativ vrldsbild som frstr icke-sjlvet och sjlvet som totalt oberoende frn varandra. () Hndelser, ting, andra mnskliga varelser, och natur finns skilt frn sjlvet; de har att bli utsatta fr verksamhet, kontrollerade och/eller mtta. () Denna ontologi
283 r i linje med att objektifiera och att dominera andra mnniskor och den naturliga vrlden.284

Denne person r mer vlbekant. Precis som de tv personer Amartya Sen lt hjlpa varandra att hitta vgen och lmna brev. Hr har vi ocks frldrarna som hos Becker investerar i sina barn som om de vore placeringsobjekt.
Homo economicus r en teoretiskt konstruerad person men han har ett historiskt ursprung. Ernest Mandel ppekar att de frsta nyklassiska teoretikerna, den mest namnkunnige av dem var Walras, brt den klassiska traditionen att inleda de ekonomiska berttelserna med produktionen (s som Smith, Marx, Ricardo gjorde).
De kanske borde ha brjat med reproduktionen istllet, men Julie A Nelson inflikar ngot liknande om huvudfran i dagens politiska ekonomi. Att den mest sysslar med matematiska modeller som beskriver individuella val och hypotetiska byten. Varfr handlar det inte om att frse mnniskor med livets ndvndigheter och bekvmligheter?!285
I stllet har vi allts de byten De ekonomiska mnniskorna kyligt utfr. Teorin brjar nr tillverkning och distribution r klar. Ur teorins historiska fdelse utlser Mandel en speciell prgling p klass:

Det r signifikant att Walras i sitt grundlggande verk brjar med ett exempel om kpare och sljare som r bengna att g in fr budgivning, det vill sga, aktiebrsspekulanter.286

De frsta nyklassikerna
tar rentirens perspektiv som utgngspunkt, eller, mer precist, stndpunkten hos den kapitalist som dragit sig tillbaka frn fretagssfren, ty denna skola brjar frn individuell konsumtion snarare n social produktion,. () det r ingen tillfllighet att nstan alla de exempel som anvnds av den nyklassiska skolans grundare handlar om lyxproduktion.287

Det tl att tnka p. Den ekonomiska mnniskan bde som en teoretisering av relationerna mellan de som handlar med stora belopp och som moralisk trst t dem. En ideologiproducent som sger vad den ekonomiska eliten vill hra. Ty han gr vad dess medlemmar gr. Sjlv r han utan moral. Men han behvs som moraliskt std.
Men personer, ven de som handlar med aktier eller lever p rntor, verkar inom ett system och har relationer. Donald McCloskey (se ven not 222) tror att Den ekonomiske mnniskan, som fr honom r en man, pverkar nationalekonomers syn p mnniskor av ktt och blod. De har kommit att tro att det r metodfel att frga folk om ngot. Hans erfarenhet r amerikansk:

Sklet ekonomer ger oss r, Om du bara frgar ngon vad de hller p med kommer de bara att svara med lgner. Manliga ekonomer anvnder det argumentet reflexmssigt s snart ngon freslr att man ska frga affrsfolk varfr de anstller eller konsumenter varfr de kper.

Folk skulle ljuga, precis som homo economicus skulle gra.
() i den maskulina och nyklassiska bilden av vrlden kommer den enda informationen frn att stta mot hinder. Ingen berttar ngot fr ngon.288

Men vanan hos en vetenskapsgren att inte frga mnniskor kan nog inte bara skas i den normativa kraften hos en teoretisk konstruktion, Economical Man. Det r vl inte bara i den nyklassiska bilden av vrlden som ingen berttar ngot? I vrt ekonomiska system str kunskap om ngot inte fri frn de saker kunskapen vet ngonting om. Kunskapen man fr om vad ngon tycker i en ekonomisk frga kan vara en grundval fr angripa den man frgar ekonomiskt. Drfr fr man ett orligt svar, eller sjlva det faktum att man frgar ndrar den andres uppfattning. Det man ville veta ndras. Ett av systemets grundegenskaper r tyvrr att stlla mnniskor mot varandra.289 I den meningen gr systemet oss alla till homo economicus, i olika mn och i olika sammanhang. Inom parentes r det ytterligare ett skl, av ett dussin skl, att inte lta stabila preferenser vara en hrnsten i en teori om just detta ekonomiska system.
Allt detta pekar p att homo economicus inte bara ska ses som prglad av klass i toppen av samhllshierarkin, och inte heller bara som man, drfr att mn leder och dominerar hierarkin. Denne person ska ocks ses som fdd ur relationer. Men inte ur relationen mellan tobakshandlaren och den som hostande vljer mellan Commerce eller Prince. Dr tror jag inte att han r i farten. Dremot rasar debatten i slutet av rhundradet om vad som hnder framfr bildskrmarna runt hela klotet och vilka vrden den globala finanshandeln egentligen skapar. Och vad den river ned.290
I hela denna text har rationaliteter sttt mot varandra. Den kollektiva rationaliteten hos ett tusen valutahandlare som kastar sig ver en malaysisk valuta r rationell. Den str i motsats till den rationalitet som hvdas av de tiotals miljoner mnniskor, kvinnor och mn, som drabbas av denna kollektiva homo economicus i aktion. Jag har frsttt honom som systemet syntes. De som kper och sljer ger i allmnhet inte alls det de handlar med utan handlar p uppdrag av gare eller kollektiv av gare. Som de inte knner. De som kper och sljer str i kontakt med varandra via ett pris. Inget annat. Systemet styr mot en stabil preferens fr pengar och deras mngd r det som maximeras. Pengar r en homogen vara. En skillnad gentemot mnga nyklassiska modeller dr homo economicus figurerar r dremot att bromsen minskande marginella nytta inte r i kraft.
I de globala relationerna mellan finansmarknadens datorer lever kanske Den ekonomiska mnniskan. Men inte enbart som en relation. Dr sitter ocks en del fre detta studenter som p universiteten lrt sig hur Den ekonomiska mnniskan ska upptrda. Upptrder de ocks s kommer det att fungera som det ska Hur man kan veta att det fungerar som det ska? Teorin de studerat ger svaret: Det r ju s det fungerar.
Den teorin knner bara till en enda rationalitet. Och den r p kort sikt.


Kllor

Ahrne, Gran och Roman Christine. SOU 1997:139, Hemmet, barnen och makten. Frhandlingar om pengar och arbete i familjen, Arbetsmarknadsdepartementet.

Asplund, Johan. /1987/(1997). Det sociala livets elementra former, Bokfrlaget Korpen.

Baylis, John och Smith, Steve (red.), (1997), The Globalization of World Politics, Oxford University Press.

Becker, Gary S,. (1993), A Treatise on the Family (Enlarged edition), First Harvard University Press, paperback edition, USA.

Bjerrum Nielsen, Harriet och Rudberg, Monica. (1991), Historien om flickor och pojkar. Knssocialisation i ett utvecklingsperspektiv, Studentlitteratur.

Bjrklund, Anders och Edin, Per-Anders m fl (1996), Arbetsmarknaden, SNS Frlag

Black, John. (1997), Oxford Dictionary of Economics, Oxford University Press.

Blatt, Franz. (1945), Alfabetets historia, Albert Bonniers frlag.

Brealey, Richard A. & Myers, Stewart C. (1991), Principles of Corporate Finance (Fourth edition), McGraw-Hill, Inc.

Brenner J. & Ramas M. (1984), Rethinking Womens Opression, New Left Review, nr 144, s 33 - 71.

Carlson, Benny & Jonung, Lars.(1996), (red. Jonung L.) Ekonomerna i debatten - gr de ngon nytta?, IVA & Ekerlids frlag.

Casey, James (1989), The History of the Family, Basil Blackwell Ltd., Oxford & New York.

Chafetz, Janet Saltzman. (1990), Gender Equity. An integrated Theory of Stability and Change. Sage Library of Social Research 176, Sage Publications.

Chodorow, Nancy. /1978/,(1995), Feminimum - maskulinum, modersfunktion och knssociologi, (Andra svenska utgvan), Natur och Kultur.

Deutsch, Francine M. (1999), Halving It All. How Equally Shared Parenting Works. Harward University Press. USA.

Engels, Friedrich. /1884/(1978), Familjens, privategendomens och statens ursprung, Arbetarkultur.

Englund, Peter. (1991), Frflutenhetens landskap - historiska esser, Atlantis.

Ferber, Marianne A. och Nelson Julie A. (red), (1993), Beyond Economical MAN, University of Chicago Press.

French, Marilyn. (1994), Det eviga kriget mot kvinnan, Mn Pocket & Natur och Kultur.

Gransson, Anita. (1998), Mening, makt och materialitet. Ett frsk att frena realistiska och poststrukturalistiska positioner. Hften fr kritiska studier, nr 4 1998.

Haug, Wolfgang F. (1979), Ls kapitalet!, Bokfrlaget Rda Rummet.

Hobsbawn, E.J., (1989), Imperiernas tidslder, Tidens frlag

Holmberg, Carin. (1995), Det kallas krlek, Mnpocket & Anamma frlag.

Jarrick, Arne. (1998) Krlekens makt och trar, Pan Norstedts frlag AB.

Kallinikos, Jannis. (1995) Economic Visability and Social Values: Artificial Markets and Patterns of Organization in the Public Sector. School of Business Research Reports, Stockholm University. Ocks i Artikelkompendium, Organisationsteori och organisationsutformning, samma utgivare VT 98.

Katz, Katarina. (1994), Gender Differentiation and Discrimination, a Study of Soviet Wages, Ekonomiska studier nr 54, Nationalekonomiska institutionen, Handelshgskolan vid Gteborgs universitet.

Ljunggren, Sten. (1998), Marknad och kapital ett omaka par. ETC-frlag.

Magnusson, Eva (1998), Vardagens knsinnebrder under frvandling. Om arbete, familj och produktion av kvinnlighet. Institutionen fr tillmpad psykologi vid Ume universitet.

Mandel, Ernst. (1971), Marxist Economic Theory (Second impression), Merlin Publishers, London.

Martin, Hans-Peter & Schumann, (1997), Globaliseringsfllan. Angreppet p demokrati och vlfrd. Brutus stlings Bokfrlag Symposium AB

Marx, Karl. /1867/(1930), Kapitalet, kritik av den politiska ekonomin, Band 1, (Rickard Sandlers versttning), Tidens frlag.

Marx, Karl. /1859/(1970), Till kritiken av den politiska ekonomin, Arbetarkulturs frlag.

Marx, Karl. /1857-58/, (1971), Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin (Grundrisse), i urval av Sven-Eric Liedman, Zenit-Raben Sjgren.

Marx, Karl. /1843/, (1995), Brev till Arnold Ruge i Sven-Eric Liedman, Mnniskans frigrelse,
Diadalos frlag.

Matthei, Juli. Robert, Bruce & Feiner Susan (red.), (1991), Radical Economics, Kluwer Academic Publishers.

Meiksins Wood, Ellen. (1988), Capitalism and Human Emancipation, New Left Review, nr 167, s 3 - 20.

Middleton, Christopher. (1979), The sexual division of Labour in Feudal England, New Left Review nr 113-114, s 147 - 168.

Nelson, Barbara J. och Chowdhury Najma (red.), (1994), Women and Politics Worldwide, Yale University Press, New Haven & London.

New Left Books (ed.), (1981), The Value Controversy, (antologi), Verso Editions and NLB, London.

Posner, Richard A. (1992). The Economic Analysis of Law, (4th edition), Little, Brown and Company, Boston.

Smith, Adam. /1776/, (1812), An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations, Ward, Lock & Co. London.

Sdersten, Bo (red.), (1996) Marknad och kapital, (Tredje upplagan), SNS-frlag.

Trotskij, Leo./1940/ (1983), Till marxismens frsvar, Bokfrlaget Rda Rummet.


Internet:
www.nobel.se.cgi. (Nobelpriskommittns prismotivering)
www.lf.se (Landstingens personal 1997)
www.metro.se (SCB om vxande lneskillnader mellan kvinnor och mn 9/3 -99)

Intervjuer:
Nikell, Eva. Redaktr fr Jmsides. Jmos tidskrift, Stockholm.

Frelsningar:
Merrick, Tabor. April 1999. Frelsningar i Statsvetenskap, Stockholms universitet.


1 Kallinikos (1995). Det handlar om beteende p s kallade non-markets. Fr det engelska begreppet nonmarket fredrar Kallinikos artificiella marknader ( t ex 8).

2 Prismotivering p Nobelpriskommittns engelska hemsida, (www.nobel.se/cgi/laurate-search?economy ), egen versttning. I detta arbete kommer mnga engelska citat att utsttas fr min versttning till svenska, ibland med nyckelord inom parentes s att lsaren direkt kan kontrollera verensstmmelsen. Begreppet nonmarket behaviour gr motstnd. Det r nd ett slags marknadsbeteende, utvat av en rationell nyttomaximerande individ, dr allt omkring henne ses som byten p en marknad. Begreppet r centralt i detta arbete som allmnt handlar om vad som hnder nr den nyklassiska ekonomiska teorin utvidgas till att glla allt mnskligt handlande, oavsett om pengar eller varor utvxlas mellan individer eller inte.

3 Jag ska dock angripa nyttolran p dess egna villkor nedan och drvid bl a hvda att nyttor kan jmfras.

4 Jarrick (1997), 246ff, menar tvrtom att feministiska teoretiker, i takt med att litteraturen vuxit, ibland inte refererar till eller r omedvetna om vad andra har skrivit. Det gapar frsts stora hl i uppsatsens litteraturlista. Jag har fr frsta gngen frskt tillgodogra mig ett litet grand av hela den rika litteraturen.

5 Det verkar bra att, som Asplund (1997) s 11, anvnda synstt fr ngot som r vidare och svagare n en teori. Man kan ex vis ha ett allmnt synstt p hur samspelet ser ut i den lilla organisation som hushllet utgr utan att ha ngon teori om det. En teori frutstter dremot ett synstt. I Beckers arbete r uppdelningen srskilt relevant enligt min mening. Hans matematiskt exakta teori utgr frn ett allmnt hllet synstt.

6 Becker (1993), t ex 4 eller 30.

7 Benmningen politisk ekonomi var allmn p 1800-talet i hela vstvrlden och gller fortfarande som namn p mnet nationalekonomi i mnga lnder. I Sverige skedde ett namnbyte runt sekelskiftet. Gunnar Myrdal r den ende av de mer knda ekonomerna som i efterhand motsatt sig det. Carlson & Jonung (1996), s 103.

8 Ahrne & Roman (SOU 1997:139), 36-38.

9 Becker (1993), 75f.

10 Wallerstein i Balibar & Wallerstein (1991), 116.

11 En diskussion om mannen som norm, t ex bruket av personliga pronomen i denna text, fotbollsmetaforer etc fljer i avsnitt 3.3.3. Se ocks metodavsnittet 1.5.4 om A som relation.

12 Marx (1930), 20.

13 Smith (1816), 38 - 51. Se srskilt 43 dr Smith menar att bara arbetet (Labour) kan vara universiell vrdemtare fr alla varor. Det r en sikt Marx utvecklar i boken Kapitalet.

14 Se t ex antologin The value controversy som medtagits i litteraturlistan.

15 Det r Diana Strassman , Ferber & Nelson (1993), 56-62, som menar att ekonomiskt vetande frmedlas via en slags berttelser. T ex om Den vlvillige patriarken; Det fria valet; Den lediga hemmafrun med flera.

16 Trotskij (1983), 86.

17 Haug (1979), 55.

18 Ocks matematikern och fysikern Arkimedes (287-212 f.Kr.), trots det bermda utropet.

19 Fr vilka krav som br stllas p brjan utifrn en marxistisk vetenskapsuppfattning. Se Haug (1979), 47 - 55 och passim. Framstllningen i detta avsnitt 1.5 tar bl a hjlp av hans tankegngar.

20 Ibid., 47.

21 Var och en vet, ven om han icke vet ngot annat, att varorna ga en gemensam vrdeform som utgr en hgst frappant kontrast mot deras bruksvrdens brokiga naturalformer penningformen. Marx (1930), 31.

22 Lsaren ser fr vrigt hur dialektiken genast verfaller mig med frgan om vad som menades med alla ovan. Marx Kapitalet r fr sin del en text ur europeiskt perspektiv.

23 Marx (1930), 19. Citationstecknen r Marx. Han citerar ett eget tidigare arbete

24 Haug (1979), 58ff ptalar denna skyltfnster-brjan i Kapitalet. Den tnkte betraktaren, ven den utfattige, ser p varorna med kparens blick. Det perspektivet, kparblicken, leder oskt till analys av bytesvrdet.

25 Haug (1979), 64.

26 Grek., lyein = lsgra, lsa. Analysis = upplsning. Wessn (1985), 12.

27 Haug, (1979), 79-81.

28 Ett praktiskt frslag i Trotskij (1983), 87.

29 Grek., Logikos = hrande till frnuftet; logos = ord; tal; frnuft, ordning, vetenskap. Wessn (1985), 260.

30 Lat., Elementum = grundbestndsdel. Ibid., 93.

31 Lat., abstrahere = rycka bort, draga ifrn. Wessn (1985, 2.

32 Marx (1971), 31.

33 Brottstycke (faksimil) ur Blatt (1945), 28.

34 Lindqvist (1989),34.

35 Ibid., 352ff fr en beskrivning av kinesiskans anvndning av fonetikum i skrivtecken till hjlp fr uttalet.

36 A Chinese-English Dictionary (1988), ISBN nr: 7-100-00130-7/H59, statligt frlag.

37 Chinese-English Dictionary, Chik Hon Man & Ng Lam Sim Yuk (1989), New Asia Yale-In-China Langugage Center, The Chinese University of Hong Kong, s 38 (index ver ljudtranskriberingar).

38 Marx (1930), 14.

39 Mandel (1971), 19f.

40 Marx (1930),15; Marx (1971), 31f.

41 Marx (1970), 12.

42 Marx (1995), 19.

43 Haug (1979), 36f.

44 Marx (1995), 21.

45 Haug (1979), 201 - 207.

46 T ex Matthaei i Roberts & Feiner (1991), 124f eller Brenner & Ramas (1984), 34f.

47 Mandel (1971), 26-42.

48 Marx (1930), 319 och 319ff..

49 Marx (1930), 8.

50 Colette Guillaumin, citerad i Balibar & Wallerstein (1991), 27.

51 Gransson (1998), 8. P sidorna 7f frklarar hon synsttet vrdehierarkier, arbetsdelning och sprk.

52 Jarrick (1998), 251-273, fr en systematisk diskussion om frhllandet mellan essentialistiskt och konstruktivistiskt synstt. Spnningen mellan dessa bda synstt gr igen i nstan samtliga uppsatser och bcker som finns i uppsatsens litteraturlista. Indelningen hnger ocks logiskt ihop med uppsatsens metoddiskussion.

53 Chafetz (1990), 31.

54 Holmberg (1995), 25.

55 Ibid., 32.

56 Lat., essentia = vsen; vsentliga bestndsdelar. Esse = att vara. Wessn (1985), 100.

57 Jarrick (1998), 264ff. Det r endokrinologerna Heide och Gerald Schatten som direkt citeras.

58 Jarrick (1998), t ex 272f.

59 Tabor Merrick, frelsning 22/4 1999, Stockholms universitet.

60 Lat., construere = sammanfoga. Wessn (1985), 228.

61 Steven Seidman, citerad i Jarrick (1998), 256.

62 Lat., genus = hrkomst; slkte; kn; slag; art. Grek., genea = hrkomst; slkt. Wessn (1985), 142 & 141.

63 Tre exempel givna av Tabor Merrick.

64 Becker (1993), 35.

65 Ibid., 59.

66 Ibid., 57.

67 Ibid., 30.

68 Innebrden av commodities i Beckers sammanhang kommer grundligt att utredas nedan.

69 Becker (1993), 39 fr detta citat och de i fregende stycke.

70 Politiskt r dremot detta fortfarande kontroversiellt som vi vet.

71 Becker (1993), 38f.

72 Ibid., 83.

73 Ibid., fr tid se 57, fr energi, intensitet se 64ff.

74 Ibid., 39.

75 Det r Beckers begrepp. T ex Ibid., 188 marginal rates of return on human capital invested in children.

76 Katz (1994), 56, ppekar att frldrar gr avgrande investeringsbeslut t sina barn utifrn sina frvntningar om vad en flicka eller pojke ska gra nr de blir stora.

77 Becker (1993), 37f.

78 Nancy Folbre i Ferber & Nelson (1993),101f.

79 Br nog versttas besuttna.

80 Hetrism = prostitution (SAOL).

81 Engels (1978),. 90 - 91.

82 Och ibland uttalat. Nancy Folbre i Ferber & Nelson (1993), 102f. Se srskilt 103 om Marx avfrdande av rstrttsfrgan i Tyskland r 1860.

83 Grek. oikos = hus (!); nemein = tilldela, frdela, ordna. Wessn (1985), 92.

84 Nancy Folbre i Ferber & Nelson (1993), 102.

85 I litteraturlistans bcker och artiklar finns ofta hnvisningar till detta arbete. T ex Holmberg (1995), 17.

86 Chodorow (1995), 36 - 47

87 Ibid., 36.

88 Ibid., 111ff

89 Ibid., 108ff

90 Ibid., 131, 136, 143, 144.

91 Ibid., 121.

92 Holmberg (1995), 17, menar att det r en begrnsning.

93 Den engelska titeln fortstter Psychoanalysis and the Sociology of Gender. Jag har inte kontrollerat om ordet kn som genomgende anvnds i svenska utgvan ibland borde ha versatts till genus (= engelskans gender).

94 Gransson (1998), 5-8 gr en versikt. Den anvnds i det fljande.

95 Ibid., 3.

96 Lvi-Strauss, Saussure och Derridas refererade i Ibid., 5.

97 Morgan (1992), 192, fr ngra av de senare motsatsparen i exemplet. Han ger sedan mnga exempel.

98 Ibid., 5.

99 Holmberg (1995), 70. Primat = verhghet. Wessn (1985), 342.

100 Gransson (1998), 23.

101 Ibid., 5.

102 Meiksins Wood (1988), 5.

103 Gransson (1998), 5f.

104 Holmberg (1995), 39.

105 Ibid., 39f.

106 Ibid., 42.

107 Ibid., 40 citerar Lars-Erik Berg, Den lekande mnniskan. En socialpsykologisk analys av lekandets dynamik. (Lund 1992, 38).

108 Ibid., 40f.

109 Ibid., 52-79.

110 Ibid., 55.

111 Ibid., 55.

112 Ibid., 76-79.

113 Ibid., 75.

114 Gransson (1998), 7.

115 Ibid., 8.

116 Ibid., 8.

117 Ibid., 8f.

118 Katz (1994), 59.

119 Gransson (1998), 9.

120 Ibid., 9.

121 Ibid., 6.

122 Marx (1970), s 9.

123 Gransson (1998), 7.

124 En ny medvetenhet finns om det sedan 60-talet i vstvrlden i ett annat sammanhang: Miljfrstringen.

125 Svensk underskning frn 1997. Refererad i Ahrne & Roman (1997), 36.

126 Ibid., 36.

127 Becker (1993) t ex sid ix f.

128 Ibid., 24.

129 Ibid., 21.

130 Ibid., fotnot p s 24. Becker hnvisar till Kapitel 5 i Bentham, Jeremy (1963), An introduction to the Principles of Moral and Legislation, Hafner, New York.

131 Black (1997), 67-68.

132 Becker har tidigare (Becker (1993), 21) angivit att varor och tjnster som inkps p marknaden fr enkelhetens skull betecknas med begreppet varor.

133 Beckers objektifiering av barn till commodities berrs i uppsatsens slutdiskussion.

134 Becker (1993), 23-24. Anfringstecknen runt begreppet commodities frsta gngen i citatet r Beckers.

135 Maslows s k behovstrappa brukar hr anvndas som en hjlp fr tanken (se Morgan (1996), 36-37). Behov kategoriseras d frn de omedelbara fysiska till behov av personlig skerhet, drefter social prestige o s v, uppt i en hierarki.

136 Matematiken rr sig ju ofta i tv dimensioner (ytor) eller tre (volymer) eller i flera (t ex om volymers frndringshastigheter berknas ver tiden formler som anger frndring ver tiden med hjlp av s k derivata r f ngot som Becker flitigt anvnder). Men nr en flerdimensionell enhet, t ex m/s2, konkretiseras till ett tal har vi igen reducerat informationen till en dimension. Vi mter d ter s a s med en linjal. T ex om det ena r strre n det andra. Reduktionen av det mnskliga varat eller det mer begrnsade begreppet nytta till ett mtt U blir till slut endiminensionell. Din nytta r strre n min o s v.

137 Fr fljande: Becker (1993), 24.

138 Mandel (1971), 714f.

139 Becker (1993), 24.

140 Brealey & Meyers (1991), 4-5, 11 och passim. Huvudbok p grundkursen i Fretagsekonomi VT96 vid Stockholms universitet.

141 Becker (1993), sidorna ix-x (frordet).

142 Ibid., 17. Begreppet rationalitet r ofta underfrsttt. I Indexets slagord fr Rational (optimizing) behaviors hnvisas till sidor i arbetet dr det t ex talas om family behavior within a utility-maximizing framework, (276).

143 Ibid., 278ff.

144 Posner (1992), 12 fr detta citat och de fljande samt referat av resonemang.

145 Ibid., 13.

146 Ibid., 13.

147 Ibid., 13.

148 Ibid., 13.

149 Ibid, 13.

150 Mandel (1971), 711.

151 Det r denna paradox de klassiska ekonomerna lser genom att skilja bytes- och bruksvrde t.

152 Jarrick (1998), 271.

153 Paula England i Ferber & Nelson (1993), 42 f

154 Ibid., 42f.

155 Lgg mrke till smaken av skllsord i begreppet asocial. Hr menasutanfr samhllet. Kanske borde hr st exsociala. Det vrdeneutrala ordet mste hittas p. Det r i sig en indikation om hur samhlleligt det mnskliga varat har blivit. Och finns inte p samma stt en negativ laddning i uttrycket naturliga behov? Vi inser att vi mste rygga tillbaka. Lt oss inte g nrmare in p detta. Men vi sover inte, ter inte eller har inte sex i strikt tskillnad frn samhllet. Avstndstagandet frn naturen, en strikt tskillnad mellan den och kultur och samhlle, slog igenom som norm p 1800-talet i Vsteuropa. Se t ex Englund, Peter (1991), 237-248.

156 Det r Asplunds frslag till tolkningar av resultaten utifrn sitt begrepp social responsivitet. Asplund (1987). Diskussionen terfinns p 221 - 230. Asplund frklarar dr bl a varfr han tycker att begreppet grupp ska reserveras fr mer fasta gemenskaper. Han vill kalla den tillflliga gruppen fr elementr gemenskap.

157 Sen (1982), 96.

158 Namnet p uppsatsen dr anekdoten finns r just Rational Fools: A Critique of The Behavioural Foundations of Economic Theory. Ibid., 84.

159 Ibid., 99.

160 Morgan (1996), 171. Definitionen r statsvetaren Robert Dahls.

161 Lat., ratio = berkning, eftertanke, frnuft. Wessn (1985), 356.

162 Exemplet frn Sen (1985), 101.

163 Ibid., 100.

164 Carin Holmbergs och den interaktionella symbolismens begrepp tolkas hr och i det fljande om, mer eller mindre, fr att fra diskussion i kontakt med Becker och hans grundlggande begrepp. Det r klart att deras ursprungliga innehll d frvrngs och utarmas.

165 Lat., reflectere = bja tillbaka; vnda tankarna tillbaka, vervga. Medeltidslat., ven kasta tillbaka (ljusstrlar). Re- = ter, tillbaka. Flectere = bja. Wessen (1985), 359, 357 och 115.

166 Se Lustiga huset p Grna Lund i Stockholm.

167 Holmberg (1995), 79.

168 Meiksins Wood (1998), 5. Jrgen Habermas har laborerat med olika rationaliteter utifrn begreppen systemvrld och livsvrld (Gransson (1998), 4) men drvid i frstone ej diskuterat kn. Bjerrum Nielsen & Rudberg (1991), 17, skriver Genom vr verksamhet i livet prglas vra frstelseramar av knsrationalitet utan att denna erstter subjektiviteten. Det anknyter till vad som nu fljer.

169 Holmberg (1995), 94. () sjlvklarheter () sociala mekanismer som r s fr-givet-tagna att de r svra att stta fingret p.

170 Molyneux citerad i Nelson & Chowdhury (1994), 18.

171 Becker (1993), 31.

172 Ibid., 31 fr den matematiska formeln.

173 Ibid., 32.

174 Ibid., 32.

175 Strassman i Nelson & Ferber (1993), 59f, ppekar motsatsparet arbete - fritid i ekonomisk teori som osynliggr arbete hemma. Women do not work.

176 Skulle den produktionen (i komplementaritet) ske i denna modell kommer mannens Humana kapital oundvikligen att definieras som strre n kvinnans tycks det mig. Ty hans Humana kapital kompletterar d kvinnans med ett litet hushllskapital i just denna produktion. Men kvinnans humana kapital kompletterar inte mannens p marknaden. Jag drar dock slutsatsen att B. antar lika stora Humana kapital utifrn hans resonemang om lika stor produktion p marginalen i modellen. Produktionen dr de bda samverkar fr d anses ske med std av ngot tredje Humant kapital hos dem bda?

177 Becker (1993), 32.

178 Ibid., (1993), 33f fr de fljande citaten.

179 Produktionen kar lika mycket eller kar mer n kningen av exempelvis antalet hushllsmedlemmar.

180 Katz (1994),33, ppekar att omvxling frnjer och att det i sig r ett argument mot specialisering.

181 Becker (1993), 32.

182 Ibid., 36.

183 Ibid., 36.

184 Ibid., 62f.

185 Se ocks Katz ( 1994), 34.

186 Becker (1993), 278.

187 Ibid., 288-296.

188 Se dock Katz (1994), 28. Matematiken har diskuterats. Enligt R Pollack hller den om Vlgraren har makten ver resurserna eller r spelare i ett assymetriskt budgivningsspel dr han kan erbjuda vriga allt-eller-inget alternativ. Pollacks bidrag i Journal of Economic Litterature, (1985) XXIII:2, 581-608. 1985.

189 Ibid., 282.

190 Strassman i Feber&Nelson (1993), 59.

191 Ibid., 59. Strassman refererar till tv olika utredningar.

192 French (1994), 134.

193 Ibid. 134. Artikeln som refereras r More Than 100 million Women Are Missing, New York Review of Books. 20/12, 1990.

194 Wallerstein i Wallerstein & Balibar (1991), 150.

195 Bjrklund & Edin m fl (1996), 143.

196 Bjerrum Nielsen & Rudberg (1991), 301 fr detta citat och vad som refererades ovan.

197 Ibid., 301.

198 Ibid., 351.

199 Ibid., 302.

200 Bjrklund & Edin m fl (1996), 144.

201 Holmberg (1995), 24 anger kvinnors ln till 90 procent av mns ln r 1986 i Norden. Kvinnomaktsutredningen r 1997: 80 procent av mns ln. I statliga Lneskillnadsutredningen 1993 r en lneskillnad p mellan 2-8 procent ofrklarad. Telefonintervju (16/5-99) med Eva Nikell, redaktr fr JMOs tidning Jmsides.

202 Becker (1993), 64.

203 Ibid., 65. Kommatecken mellan de bda faktorerna betyder hr som annars att deras matematiska relation ej r bestmd, bara att de bda i samarbete resulterar i inkomsten I.

204 Becker (1994), 77.

205 Ibid., 78.

206 Ibid., 55.

207 Arbetarlnen r i denna teori i grunden en fljd av arbetarens marginalproduktivitet, medan direktrens ln dremot hrleds ur...ja, ur vad? Hans beslutsfattande om sin lnp marginalen? I den breda ekonomkren vcker frgan inget som helst teoretiskt intresse? Inte en modell i lrobckerna. Inte ett enda rkneexempel fr studenterna att bita i. Vi mste frsts hr bl. a. tnka p pengar som organisatrer av hierarkier, pengar som gula, rda och bl ransoneringskort.

208 Bjrklund & Edin mfl, (1996), 145, fr referat av bda underskningarna.

209 Bjerrum Nielsen & Rudberg (1991), 177.

210 Ibid., 184.

211 Ibid., 185.

212 Brenner & Ramas (1984), 56.

213 Ibid., 55.

214 Ibid., 52.

215 Ibid., 50.

216 Ibid., 56.

217 Ibid., 45.

218 Ibid., 57f.

219 Underskning frn SCB vren -99. Hos mig som utdrag frn tidningens Metros hemsida 9/3. www.metro.se.

220 Becker (1993), 55.

221 En uppsats av Bengt Jnsson som beskriver problemet finns i Sdersten (red.) (1996), 301-338.

222 Rapporten Landstingens personal 1997. Utlagd p hemsidan www.lf.se.

223 McCloskey i Ferber & Nelson (1993), 81. The small percentage of papers in the American Economic Review that depend on questionnaires would startle other social scientists.

224 Ljunggren (1998), 49ff.

225 I filmen Total Recall (Arnold Schwarzenegger) har dock turism rationaliserats. Ett piller ger minnen av t ex en semester p Mars. Turisten svljer och rr sig sedan inte ur flcken.

226 Katz (1994), 61f.

227 Wessn (19859, 171.

228 I latinet frn brjan dock i betydelsen huvudsaklig dr caput betyder huvud. Ibid., 203.

229 Ferber och Nelson i Ferber & Nelson (red.), (1993), 6. De hnvisar ocks till flera andra frfattare.

230 Nmnes av flera. T ex Deutsch (1999), 6.

231 Ppekas av Katz (1994),29.

232 Marx (1930), 307. Se ocks 323f om () arbetarens fngslande fr livet vid en enda detaljfrttning (). Haug (1979), 128, nmner hur arbetsdelning driven till sin extrem, det nyttiga arbetets frbannelse, skildrats i folksagor och ger brderna Grimms saga De tre spinnerskorna som exempel: () med sina kroppsliga missbildningar /representerar de/ var sin delfunktion av spinnandet.

233 French (1994), 217.

234 Bjerrum Nielsen & Rudberg (1991), 314. Pstendet baserar sig p norsk statistik (1984). Deutsch (1999), 6, pstr samma sak. Hon hnvisar till tvrkulturella underskningar av stress i samband med stereotypiskt feminina sysslor (Ibid., 259).

235 Holmberg (1995), 17f.

236 Becker (1993), 54f.

237 Bjrklund, Edin m fl (1996), 144.

238 Jan Jindy Pettman i Baylis & Smith (1997), 490 redovisar en lnderrapport frn 1996.

239 Becker (1993), 55f.

240 Ibid., (1993), 55.

241 Lindbeck (1998), 36. Tillvxten i hela OECD-omrdet var 1950-1970 ver 4 procent per r.

242 Becker (1993), 56ff. Alla brottstycken som satts inom citationstecken ovan r citerade frn 56.

243 Hobsbawn (1989), 282. Elspisar kommer ocks vid sekelskiftet i vstvrlden. Srskilda tvttinrttningar kommer fre tvttmaskiner som man kan ha i enskilda hushll.

244 Tabor Merrick. Frelsning Stockholms universitet 20/4, 1999. Men varje historisk lrobok ppekar detta.

245 Hobsbawn (1989), 259f.

246 Ibid., (1989), 254

247 Ibid., 255 fr detta citat och de korta citaten nrmast nedan.

248 Chodorow (1995), 14, om 1700-talet: Det var troligt att den frsta hustrun dog innan barnen var frdigfostrade () Kvinnorna dog ofta i den sista av alla barnsngar.

249 Jarrick (1998), 95f.

250 Ibid., 96.

251 Ibid., 96.

252 Nelson & Chowdhury (1994), 374. dowry murders , have also mounted because of greed and the desire for status symbols like televisions and VCRS, which grooms and their families demand before marriage. In 1988, according to the minister of state for homeaffairs there were 2 209 dowry deaths reported; in 1989, 4 324 and in 1990, 4 952.

253 French (1994), 219. Frsta uppgiften frn Barbara Roberts i Our generation 15,4 1983, sid 7-26. Den andra: A. Strauss, Negotiations: Varities, Contexts, Processes and Social Order, San Francisco, Jossey-Bass 1978.

254 Holmberg (1995), 27. Hon hnvisar till den statliga utredningen Vld och brottsoffer, SOU 1990:92.

255 Det kan inskrpas ytterligare. Posner (1992), 218, fr i sitt arbete om lag och rtt ett resonemang om det mjligen samhllsnyttiga i vldtktslicenser fr srskilt sadistiska vldsmn som ur sin sadism utvinner srskild nytta. Han kallar i samma sammanhang hela teoribildningen fr vlfrdsmaximeringsteori. Han avslutar med att konstatera att, det faktum att sdan licens ens r tnkbar inom (within) denna teori (som vgleder s mycket av analysen i denna bok) kommer att inverka menligt p mnga lsares uppfattning om i vilken mn teorin r anvndbar. Det kan man tro. Det var bl a detta avsnitt i Posners bok som srskilt utsattes fr Kallinikos attack (refererad i 1.1 ovan).

256 Becker (1993), 307-323. Nrmare bestmt 313.

257 Becker (1993), 31.

258 Vilket naturligtvis vrider hela samhllsekonomin mot sdan produktion om det blir en allmn vana. I utkanten av den tankgngen skymtar en annan diskussion om hushllning med resurser. Befrias vi helt frn reproduktionens vedermdor gr vi under i ett hav av sopor. En uppfattning r att den processen redan pgr.

259 Jan Jindy Pettman i Baylis & Smith (1997), 491: the Gulf War revealed some 400 000 Asian women workers in Kuwait and a further 100 000 in Iraq. There are between 1 and 1.7 million women in the domestic worker trade from South and South-East Asia alone.

260 Och detta andra kan hos oss frsts vara ett lderdomshem. Dr produktiviteten i betydelsen personal per omhndertagen r hgre. Frgan om en sdan omallokering av arbetskraft just nu accelererar hr hemma och i andra industrilnder kan vara ett mne fr en annan uppsats.

261 Denna invndning mot Beckers modell har inte framfrts i den litteratur jag lst. Man kan diskutera varfr. T. ex.: 1) Ingen ekonomisk skola utgr frn reproduktion? 2) Vanan att tnka i bytestermer i vrt samhlle, dr marknaden trnger sig p: Det som inte byts i ekonomin blir d en blind flck, tiilhr inte ekonomin.

262 Ibid., 31f.

263 Wessn (1985), 19. Grek. Apologet = frsvarare (av en viss tro).

264 French (1994), 32. Uppgifterna frn FN:s kvinnokonferens i Kpenhamn 1980.

265 Wallerstein i Balibar & Wallerstein (1991), 107.

266 Middleton (1979), 153.

267 Casey (1989), 23.

268 Ibid., 23.

269 Ibid., 14.

270 Det framgr t ex av uppsatserna av Middleton (1979) och av Brenner & Ramas (1984).

271 Millet (1971), 35, invnder till exempel Mannens kraftigare muskulatur () r () knappast tillrcklig som grundval fr politiska relationer inom en civilisation () Civilisationen har alltid kunnat stta in andra metoder (teknik, vapen, kunnande) istllet fr den rena fysiska styrkan, och vr samtida civilisation har inget ytterligare behov av den. (Millets kursiv). Nej, mjligen inte civilisationen.

272 Magnusson (1998), 242.

273 Holmberg (1995), 17.

274 Ibid., (1995), 198.

275 Ibid., (1995), 71.

276 T ex Ahrne & Roman (1997), 46ff.

277 Se t ex Millet (1971), 11-31 fr en skoningsls analys av bl a Henry Millers romaner.

278 Holmberg (1995), 15.

279 Frfattaren skriver Latin har precis som mnga sprk, men olikt modern engelska, tv ord fr mnniska (man): vir som betyder vuxen man eller make, likt Mann p tyska eller aner p grekiska, skilt frn femina eller mulier; och homo som betyder () mnniska, likt Mensch p tyska eller anthropos p grekiska. () homo economicus betyder bokstavligen ekonomisk mnniska inte ekonomisk man. Donald McCloskey i Ferber & Nelson (1993), 79.

280 Ibid., 79.

281 Ibid., 79.

282 Diana Strassman i Ferber & Nelson (1993), 61.

283 Grek. To on = det varande, logos = lra. Vetenskapen om det varande ssom sdant. Wessn (1985), 314.

284 Rhonda M. Williams i Ferber & Nelson (1993), 146.

285 Julie A. Nelson i Ferber & Nelson (1993), 23. Uttrycket kommer frn Adam Smith.

286 Mandel (1971), 715f.

287 Mandel (1971), 715.

288 Mc Cluskey i Ferber & Nelson (1993), 82.

289 Haug (1979), 28f.

290 En av mnga debattbcker i en helt ny genre p 90-talet r till exempel den journalistiska Globaliseringsfllan, av Martin & Schumann.


#


#