Stalinismen, fronterna och vietnamrörelsen
Ett svar till "Trotskismen/fronterna och vietnamrörelsen"
Kaj Håkansson
Rött Forum 1
Inledning
Det följande utgör en granskning av stencilskriften "Trotskismen, fronterna och vietnamrörelsen" (i fortsättningen förkortat TFOV utgiven av Uppsala FNL-grupp. Av skäl som nedan anges är granskningens huvudpunkt avsnittet om Spanien.
TFOV har utgjort grund för att bedöma huruvida vissa "trotskister" i Uppsala skulle kunna antas som medlemmar i Uppsala FNL-kommitté (numera U-a FNL-grupp). Med smärre ändringar föreligger den nu till öppen försäljning. I Gnistan och Clarté annonseras för den. Det är då rimligt för en utomstående att granska den.
I det följande riktar jag allvarlig kritik mot skriften och vill därför understryka:
1. Mina invändningar baserar sig inte på en önskan att försvara trotskister eller trotskism i allmänhet. En sådan diskussion ligger utanför det aktuella sammanhanget. Inte heller vill jag tala för eller emot deras medlemskap i Uppsala FNL-grupp.
2. Jag är själv inte medlem i Uppsala FNL-grupp. Det beror inte på någon negativ politisk bedömning. Hittills har jag ställt mig oreflekterat positiv till DFFG:s enhetsfront. Bland annat har jag rekommenderat politiskt osäkra människor att- delta i DFFG:s arbete. Att jag "hittills oreflekterat" ställt mig positiv, skall läsas med tonvikt på "oreflekterat". Min kritik beror inte på att jag ändrat inställning. Min granskning har fått mig att inse nödvändigheten att "reflektera" över frågan om enhetsfronter.
3. Min kritik riktar sig endast mot TFOV och avser följaktligen inte att utgöra någon allmän kritik mot informationsmaterial från DFFG.
Granskningen av Spanienavsnittet upptar en så stor del, därför att jag tror mig ha en något så när god bild av den spanska frontens problematik. Min diskussion av spanienavsnittet avser dock att visa på mer allmänna drag i TFOV. Dels vill jag peka på några problem vid bedömningen av politiska situationer, problem som TFOV behandlat alltför lättvindigt. Dels vill jag peka på TFOV:s skrivsätt, som allvarligt minskar dess värde. Min analys antyder möjligheten att skriftens författare inte bara misstagit sig beträffande vissa faktiska förhållanden. Om analysen är riktig, så är det rimligt att tills vidare ställa sig skeptisk också till andra delar av TFOV.
Beträffande Vietnam respektive Frankrike vill jag betona att jag betraktar mig som okunnig. Dessa avsnitt i TFOV skulle jag sett det som förmätet att ifrågasätta, om inte andra avsnitt i skriften väckt min misstänksamhet. På dessa punkter har jag inskränkt mig till att resa vissa frågor.
Jag har förutsatt att TFOV:s angivna källor utgör dess huvudsakliga källor. Det som sägs i bilagan till TFOV (s. 31) om kontrollen av källor, gör förutsättningen rimlig. En möjlig invändning vore, att också en "ensidig" källa kan ge uttryck för teser, som på ett oproblematiskt sätt stöds av en mängd andra källor. Man har därför i TFOV inte sett sig nödsakad att anföra alla använda källor.
Invändningen är orimlig när det gäller Spanien. Att redogöra för Spanien på det sätt som TFOV gör, utan att ange att det är fråga om en bedömning, kan inte försvaras. Än mindre med tanke på att skriften skall "utgöra underlag för diskussion och beslut" (TFOV s. 1) i Uppsala FNL-grupp. TFOV tvekar aldrig: Formuleringarna förespeglar att den redovisar obestridliga fakta.
Min långa redogörelse för delar av det spanska inbördeskriget är inget självändamål. Den skall visa de brister som vidlåder TFOV. En mängd schabloner om Spanska inbördeskriget har i andra sammanhang visat sig gångbara. Om min kritik får till bieffekt att sprida en mer nyanserad, bild av. händelseförloppet, är detta naturligtvis av godo. Avsikten är emellertid inte att ge en uttömmande beskrivning. Inte heller att avge några slutgiltiga . omdömen om olika gruppers agerande under kriget.
Källor om Spanien
TFOV:s källa för Spanienavsnittet ärt Fransisco Anton, "Trotskismen i Spania i Fascismens Tjeneste" utgiven 1938 i Oslo. Författaren är spansk kommunist, var sekreterare i Madrids kommunistiska partiorganisation, kommissarie i en försvarskommitté i Madrid. Skriften har jag inte lyckats få tag på, trots att jag sökt den även i specialbibliotek (såsom Arbetarrörelsens arkiv). Två "experter" på trotskism, som möjligen har skriften i sin ägo, bland annat den som tycks ha spelat en viktig roll vid författandet av TFOV, har inte varit anträffbara.
Juan Garcia Durans bibliografi över inbördeskriget upptar över 6000 titlar. Under namnet Fransisco Anton finns ett verk: "Madrid, orgullo de la Espana antifascista" (Madrid 1937 P.C. de Espana). Min hypotes är att TFOV:s källa utgörs av någon mindre pamflett (högsta sidnummer på citaten från den är 15).
Det kan tyckas vågat att angripa en källa utan att ha sett den. Av det följande torde framgå att det inte är ett tecken på sjuklig misstänksamhet. Om det som skrivs i TFOV med stod i Antons bok verkligen övertygande demonstreras, så är hans bok ett fynd.
Mina huvudkällor om Spanien; P. Broué / E. Témine: "La Revolution et la Guerra d'Espagne" (1961) (i fortsättningen förkortat BoT), N. Chomskys "Makt och motstånd", samt C.M. Lorenzo: "Les anarchistes espagnols et le pouvoir 1868-1969" (1969).
Broué och Témine anger i förordet till sin bok att de har olika syn på politiken i kriget. Den ene är mer positiv till den "moderata" front politiken, den andre till den "revolutionära" politiken. Denna
deklaration är dock inte det viktiga. Det centrala är att detta 500-sidiga verk innehåller en väldig mängd uppgifter, som talar "för" och "emot" olika politiska linjer.
Chomskys avsnitt om Spanska inbördeskriget är en prestation. På 110 sidor (inkl. noter) ger han en bred redogörelse för vissa sidor av kriget, med många viktiga källkritiska kommentarer.
Lorenzo, slutligen, har förmodligen anarkosyndikalistiska sympatier (jag har endast läst relevanta avsnitt), men hänvisar på för sammanhanget relevanta punkter till officiella dokument, vars äkthet inte bestrids av någon inblandad part.
Dessa är huvudkällor. I mindre utsträckning har jag utnyttjat G. Orwells "Homage to Catalonia". Orwell stred nämligen med POUM:s styrkor under kriget och POUM är huvudanklagad i TFOV:s spaniens-avsnitt. Som lätt kan konstateras vinnlägger sig , dock Orwell om att ge en så "objektiv" bild som möjligt av kriget. Han var inte medlem av POUM och var under lång tid anhängare av den Komintern-inspirerade frontpolitiken. Efter att ha iakttagit denna politiks effekter kom han att ändra ståndpunkt. Många av hans resonemang kring anklagelserna mot POUM visar på logiska svårigheter i anklagelserna. De står sig därför oberoende av Orwells politiska ställningstagande.
UPI-korrespondenten B. Bollotens "The Grand Camouflage" som ger en föga smickrande bild av "stalin-kommunisternas" folkfrontspolitik i Spanien har jag i stort sett lämnat utanför framställningen. Flera av de källor, som inte direkt behandlar Spanienfrågan, innehåller relevant material. Jag har dock inte funnit anledning att hänvisa till varje källa, som säger något om Spanien.