Stalinismen, fronterna och vietnamrörelsen
Ett svar till "Trotskismen/fronterna och vietnamrörelsen"
Kaj Håkansson
Rött Forum 1


VI. TFOV, socialimperialismen och trotskisterna

TFOV har mycket intressant att bjuda beträffande mer begränsade svenska förhållanden. Låt oss börja med att se på frågan om socialimperialismen.

Trotskisterna sägs ha

"visat framfötterna i en annan fråga, försökt slå in sina kilar och splittra enigheten. Vi tänker på socialimperialismen. De krävde att DFFG under kommande kongress period skulle bedriva omfattande studier om den sovjetiska socialimperialismens eller sovjetbyråkratin, som de föredrog att kalla den, uppkomst." (s.20)

Huruvida det var riktigt att i dåvarande läge föra in denna diskussion i DFFG:s arbete kan jag naturligtvis inte uttala mig om. Men vissa generella problem kan bedömas också utifrån. Utgivandet av TFOV är självt ett tecken på det.

Den första frågan blir naturligtvis: varför slår man in kilar, när man reser ett sådant krav? Mellan vem slås kilarna in? Har det att göra med att DFFG bundit sig inte bara för en term, utan för en analys, som har politiska implikationer? Om det bara är fråga om en rent beskrivande term, varför då detta nedlåtande "eller sovjetbyråkratin som de föredrog att kalla den."?

I nr 5 av DFFG:s skriftserie finner jag ett avsnitt om Sovjet, där det benämns socialimperialistiskt och där denna syn på Sovjet får politiska konsekvenser. Problematiken blir tydlig i en artikel i DFFG:s medlemsorgan "FNL i Sverige" nr 8-9 1970. Där påpekas att man endast tar upp frågor som på ett avgörande sätt påverkar arbetet och målsättningen med maximalt .stöd till Vietnams folk.

"Vi tar således inte upp en analys av exempelvis socialimperialismen, därför att en sådan analys inte skulle göra vårt arbete lättare eller effektivare. Däremot måste vi enas om att socialimperialismens konkreta uttryck utgör ett förräderi av Vietnams folk. Om vi enade oss kring en analys av socialimperialismen skulle det innebära, att nya medlemmar tvingades att också omfatta denna analys och rekryteringen skulle försvåras» Däremot måste nya medlemmar ansluta sig till programmets syn på social— imperialismen. I annat fall skulle stödet åt Vietnams folk få en felaktig utgångspunkt." (s.20)

Citatet visar på en ambition att hålla vissa "irrelevanta" frågor utanför arbetet, men komplikationerna i denna hållning visar sig på två sätt: För det första tycks denna hållning få politiska konsekvenser. Stödet åt Vietnam ges från en riktig utgångspunkt. För det andra finns det en påtaglig tvetydighet i användandet av ordet "socialimperialism". Det betecknar inte bara t.ex. Sovjets konkreta handlande. Det måste vara det konkreta handlandet som avses med ordet "uttryck". Fenomenet betraktas alltså inte bara utifrån en konkret beskrivning, utan ses som uttryck för någonting. Bedömningen av "uttrycken" för "någonting" brukar till viss del vara beroende av analysen av detta "någonting". På det sätt som bedömningen av Vietnamfrågan för DFFG är länkad till analysen av bland annat USA-imperialismen. Nya medlemmar måste vidare ansluta sig till programmets "syn på" socialimperialismen.

Att det inte "bara är fråga om ett språkligt misstag framgår vid. analysen av TFOV:s resonemang.

Genom en outtalad, logisk slutledning lyckas TFOV visa att trotskister kräver ett obetingat försvar för socialimperialismen. Hur går det till? Det lyckas genom att man sätter in sin egen term och sin egen bedömning (analys?) av Sovjet i stället for trotskisternas. Där trotskisterna talar om "sovjetbyråkrati" och "arbetarstat" sätter TFOV in ordet "socialimperialism". Ett obetingat försvar för arbetarstaterna blir lika med det obetingade försvaret av socialimperialismen.

Är detta ordbyte berättigat? Det är uppenbart att det inte är det. Och det borde TFOV:s författare känna till. Det finns tre rimliga möjligheters a) "socialimperialistisk stat" och "(degenererad) arbetarstat" betecknar båda endast "socialimperialismens konkreta uttryck" (jfr .citat ovan ur "FNL i Sverige"; b) "Socialimperialistisk stat" betecknar dess konkreta uttryck medan "arbetarstat" betecknar uttryck och grundläggande analys; c) "Socialimperialistisk stat" och "arbetarstat" är båda termer som hänför sig till socialimperialismens uttryck och den grundläggande analysen.

Vilken blir konsekvensen av detta? Om a) vore fallet, sa kan inte frågan om socialimperialismen vara en splittrande fråga, vilket TFOV själv antagit. Om b) vore fallet så kan man inte göra det ordbyte som TFOV gör. Om c) vore fallet så kan man inte heller göra detta ordbyte. Man kan möjligen göra det genom att visa att analysen bakom termen "arbetarstat" är felaktig, och att ett försvar för arbetarstater, därför "egentligen" är ett försvar för socialimperialismen.

Ett annat sätt att bli varse detta problem är att läsa innantill i de texter av Trotskij som TFOV gör anspråk på att ha läst, t.ex. det s.k. Övergångsprogrammet.

Man får intrycket att det just är en "syn" på Sovjet, som man bundit sig vid. Den kil man talar om förefaller närmast vara den kil som varje diskussion och analys potentiellt är. Den kil som kan åstadkomma att man ändrar ståndpunkt.

Det förefaller dock, som om avsikten inte är att göra en seriös bedömning, utan att visa trotskisternas oerhörda ondska. Det framgår av följande:

"Under 1930-talet hetsade trotskisterna med alla medel mot Sovjetunionen, fästningen mot all fascism. Idag betraktar de endast Sovjet som en 'degenererad arbetarstat'"

Vid första läsningen förstod jag detta som att man ville visa på kontinuiteten i trotskisternas ondska: Under 1930-talet hetsade man, nu ger man öknamn. Men den tolkningen blir svår. Jag slog t.ex. upp broschyren "Vad vill KFML" s.30-31» där man visserligen beskriver Sovjet som "socialimperialistiskt", men där 'beskrivningen inte är vacker. KFML använder dessutom ord, som åtminstone ur den organisationens synvinkel måste vara särskilt fula: man talar om "statskapitalism". Skulle då även KFML trots sin tydligen riktiga bedömning av tidigare skeden ha givit uttryck för en snarlik ondska? Vem är då papegojan? Trotskisterna? KFML? TFOV?

Man anar då att det är ordet "endast" som skall betonas i den citerade satsen. Trots att trotskisterna under 30-talet hetsade mot Sovjet, så använder de nu ett milt uttryck om Sovjet. Deras list lyser fram. Nu när Sovjet verkligen blivit "socialimperialistiskt" vill man försvara Sovjet. Denna gång behöver man dock inte gå utanför TFOV för att finna komplikationer. TFOV erinrar sig själv i en not att "Trotskij påstod visserligen (KH:s spärr) redan på 30-talet att Sovjet var en 'degenererad arbetarstat', men som vi berört arbetade trotskisterna med alla medel för att röja vägen för Hitler-tyskland." Det hela blir allt krångligare.

TFOV är här som på många andra punkter påfallande oprecis i sina tidsangivelser. Här talas om 30-talet och om "fästningen mot all fascism". Under 30-talets första år varnade Trotskij oupphörligt för fascismen. Han pekade på sannolikheten att Tyskland skulle komma att bli Sovjets farligaste fiende, om man inte ingrep i tid (Se International Socialism, Aug/Sept 1969)- Han visade på misstaget att se socialdemokratin som huvudfiende i dåtidens Tyskland. Det var Trotskij, som betonade vikten av att i detta konkreta politiska läge skilja på borgerlig demokrati och fascism. För detta fördömdes han av Komintern. Det tyska kommunistpartiets ledare skall vid en session i Kominterns exekutivkommitté i september 1932 ha yttrat:

"I sin pamflett om hur nationalsocialismen skall besegras ger Trotskij endast ett svar och det är att det tyska kommunistpartiet måste kämpa tillsammans med det socialdemokratiska partiet... Antingen, säger han, gör kommunistpartiet gemensam sak med socialdemokraterna eller också är den tyska arbetarklassen förlorad för tio eller tjugo år. Detta är teorin hos en till ytterlighet bankrutt fascist och kontrarevolutionär. Detta ar verkligen den värsta, farligaste och mest kriminella teori som Trotskij konstruerat under dessa hans senaste år av kontrarevolutionär propaganda. (Citat ur "Öppet brev till Uppsala FNL-grupp" s.24; jfr också Deutscher "Den ofullbordade revolutionen" s.67-68)

Men inga komplikationer får störa TFOV:s bild av Sovjet som fästningen mot all fascism. Har TFOV:s författare överhuvud taget brytt sig om att allvarligt ta del av några av de framställningar som bedömer Sovjets politik under denna tid på annat sätt: från dem som i Sovjets politik under denna tid ser en ultranationalism förklädd i socialistiska internationella fraser, till dem som i denna politik ser en serie misslyckade taktiska drag for att befrämja socialismen? Varför denna svartvita bild? (Jfr t.ex. Arvidsson/Berntsson, "Kommunistiska internationalen; Deutscher, "Den ofullbordade revolutionen" kap. 4 eller Horowitz, "Imperialism och revolution" kap 9.)

Att TFOV har svårigheter att förena Trotskijs tal om ett "obetingat försvar av arbetarstaterna" med "hetsen mot Sovjet" under 1930-talet är inte svårt att förstå. För Trotskij var inte Kominterns politik eller den "byråkratiska autokratin" identiska med "arbetarstaten" Sovjet. Kominterns politik kritiserade han energiskt. Sen byråkratiska autokratin med Stalin i spetsen kom han under trettiotalet att se som Sovjetunionens potentiella, dödgrävare (Se t.ex. "Den förrådda revolutionen" Kap Xl)

TFOV förefaller däremot att betrakta världen med Stalins ögon och att identifiera Sovjet med Stalin och den stalinistiska byråkratin. Stalins egen myt om sig själv sväljs med hull och hår av TFOV.