Stalinismen, fronterna och vietnamrörelsen
Ett svar till "Trotskismen/fronterna och vietnamrörelsen"
Kaj Håkansson
Rött Forum 1


VIII. Trotskisternas slughet

TFOV säger att det varit nödvändigt att ge så stort utrymme åt trotskisterna "därför, att de är farligare genom att de är slugare" (TFOV s.19). Denna slughet får ett av sina uttryck i deras entristiska politik: de arbetar i bestående arbetarpartier ("och naturligtvis fronterna" anmärker TFOV) för att göra bruk av deras parlamentariska apparat och för att ändra partiernas politik i den riktning de anser vara den riktiga. (TFOV s.20)

Man förundras. Är det en speciellt trotskistisk politik? Vad skriver Lenin om t.ex. i "Vad bör göras" eller "Radikalismen, kommunismens barnsjukdom"? Är inte dessa skrifter centrala för KFML? Har inte KFML kvalificerat som god DFFG-organisation?

Här insmyger sig för övrigt ett misstag i TFOV. Den entristiska linjen sägs i huvudsak ha varit trotskisternas linje i Spanien och i Kina. Hur det förhåller sig i Kina är jag okunnig om. Däremot bläddrar jag förvånad tillbaka till TFOV:s spanienavsnitt. Det är svårt att befria sig från intrycket att trotskisternas huvudsakliga fel var deras ovilja att solidariskt delta i frontarbetet och frontens organisationer. Var det kanske "trotskisterna i POUM" (s.14) som genom entristiskt arbete förstörde POUM? Hur går det då med Trotskij? TFOV har ju själv tagit honom på orden, när han kritiserar POUM för alltför stor anpasslighet.

Fallet Spanien är ett i sammanhanget ganska riskabelt exempel. Det visar t.ex. Bollotens "The Grand Camouflage". De verkligt idogt entristiskt arbetande var folkfrontens uppbackare, stalinkommunisterna.

Men trotskisternas sluga raffinemang avslöjades definitivt i samband. med Krivines Sverigebesök (TFOV S..32} (Jag utgår från att det som sägs i TFOV är tillräckligt för att bedöma hans anförande). Krivine sade enligt TFOV att i denna front "skall var och en försvara sina idéer, men majoritetsbeslut skall ligga till grund för frontens linje." TFOV uttolkar detta; "varje grupp kämpar för sina politiska krav och den grupp som för tillfället är i majoritet blir styrande (och spräcker därmed fronten). Det är inte vår linje! Vår linje bestäms av medlemmarna i fronten efter genomgripande diskussioner där Vi eftersträvar enighet utgående från vårt grundläggande program." (s.32)

Vari ligger egentligen det "sluga"? Öppnare kunde det väl knappast ha sagts. Uttolkningen verkar i så fall "slugare". Den förnekar att denna möjlighet, i varje fall till stor del, föreligger redan nu. Med reservation för att jag inte är någon god paragraf-uttolkare, vill jag hävda att det är svårt att finna paragrafer i DFFG:s stadgar, som hindrar avsevärda förändringar av DFFG:s politiska linje. (Nr 5 i DFFG:s skriftserie "Program, stadgar och sammanfattning av enhetsfrontsdiskussionerna")

I DFFG finns redan en kommunistisk organisation väl representerad. Genom många i Vietnam-frågor säkert ofta kunniga medlemmar, kan denna organisation få stort inflytande i DFFG. Möjligheter att rekrytera folk till den egna organisationen, att föra fram specifika politiska tolkningar, utan att splittra fronten är naturligtvis stora. Men KFML:s stöd till enhetsfronten är naturligtvis i en viss mening taktiskt, dvs. Vietnamarbetet bedöms just nu som riktigt utifrån dess socialistiska strategi. Varför snubblar TFOV förbi detta faktum? Varför dess floskler om entrism?